När/var i vardagen upplever du o-jämställdheten mellan män och kvinnor mest?

Vårdnadstvist har jag själv suttit i två gånger. Min fru en gång med sitt ex och jag har kollegor och vänner som sitter där just nu. Snälla vänliga män som plötsligt inte duger till nånting alls. Man är totalt körd som pappa vid dessa tillfällen.

Och skilsmässa och tvister pågår varje dag i samhället och dessa orättvisor syns dagligen.

Att skriva "buhu då" är ett märkligt sätt att visa att du finner tråden underhållande. Segt att läsa igenom tråden när du kommenterat var och varannat inlägg med "lägg ner" och "buhu". Det kanske inte är rätt tråd för dig att befinna dig i när just trådens premiss handlar om ojämlikheter mellan könen? Om det provocerar dig så mycket.

Vad det beror på är det ingen som säkert kan säga, djurvärlden har exempel på alla möjliga varianter så den säger ingenting om hur människan är.

Men oavsett om det är biologiskt eller inte så kan man ta upp det till diskussion, skapa en medvetenhet om att det är så och vilka nackdelar det har så att människor förstår varandra bättre och kan ta informerade beslut. 

Förutom de som slås ut på från partnermarknaden så är det ju naturligtvis så att alla män påverkas av att det ständigt är de som utsätts för avvisanden och förväntas ta initiativen. Att nobbas x antal gånger innan man träffar nån påverkar naturligtvis självbilden rätt negativt och hur man ser på sig själv. De trubbas av, , lär sig trycka ned känslor och de lär sig att deras värde inte ligger i dem själva utan i deras prestationer, vilket naturligtvis påverkar karrärsval etc. 

Den ojämlika partnermarknaden är utan tvekan källan till den mesta övriga ojämställdheten, det är där könsroller skapas och upprätthålls. Så oavsett vad du vill använda för etikett så är det det största jämställdhetsproblemet vi har (och förmodligen det svåraste att komma åt). 

Nej det är två olika grupper. De som påverkar jämlikheten är de "vanliga" männen, de som lyckas på partermarknaden. Kravet att män skall ta initiativ och klara tillhörande avvisanden (tar man initiativ så får man ju av naturliga skäl nobben oftare) gör ju att män utvecklar strategier för att klara av det, att få nobben är ju ingen rolig erfarenhet speciellt inte när det upprepas så sätt att hantera det är ju att t.ex. inte känna efter så mycket, att inte bry sig så mycket om de man stöter på, spela en roll, dricka alkohol etc. 

Eftersom det är enklare att ragga om man är risktagande, känslomässigt avtrubbad och inte bryr sig om andras känslor så kommer ju sådana individer vara överrepresenterade bland de män som kvinnor träffar och blir ihop med och att sådana individer i högre grad är våldsamma är kanske inte så konstigt.. 

Ovanstående är ju naturligtvis en förenkling. Men jag är övertygad om att sättet partnermarknaden fungerar på påverkar tex. våldet. Vissa egenskaper ger fördelar på partermarknaden men de egenskaperna gör inte att man nödvändigtvis fungerar bra i ett förhållande. 

Det där är ett bra exempel på en annan  ojämlikhet, hur empatilöst män behandlas. Dessa män som blir över har ju alltid funnits men lidit i det tysta utan att nån har brytt sig eller tyckt att det är nått "riktigt" problem. Det är först när en försvinnande liten del av dem radikaliserats och blir våldsamma som det blir ett "riktigt" problem. För då drabbar det ju kvinnor! Så länge det bara drabbade män var det inte så viktigt. 

Det finns ett parallellfall i de unga män som bor på landsbygden och har dålig utbildning och därför slås ut från samhället. Det är ingen som bryr sig nämnvärt om dem förrän man kommer på att de här unga männen kanske kommer bli våldsamma när de slås ut från samhället och inte längre har nått att förlora. Då först blir det ett problem. Så länge de led i det tysta sket man i dem.   

Som man bäddar får man ligga och som samhälle kanske vi inte skall förvånas över att män som behandlas empatilöst också blir empatilösa. 

Att aldrig ha sex eller en parter leder till psykisk ohälsa och till och med självmord. Så ja det är att vara utsatt. 

Där har vi den där empatilösheten igen. När kvinnor blir utan så partner eller inte får tillräckligt mycket orgasmer så är det nånting som problematiseras och diskuteras i det offentliga men när män har problem så förväntas de tag tag i det själva. Det du gör är att reproducera väldigt traditionella könsroller som säger att män skall klara sig själva. Du är en del av problemet. 

Vad sägs om att läsa det du kommenterar? Jag pratar om incels, inte män generellt. 

När du ändå håller på att läsa kanske du skulle läsa lite biologi eller prata med nån som faktiskt har det. Biologin är inte statisk, testosteronhalten t.ex påverkas av vad man man gör. 

Är man empatilös för att man kräver att män ska ta eget ansvar för sina egna liv och inte straffa kvinnor för att dom inte vill ha sex med dom?

Newsflash, man kan inte alltid få som man vill, det ger en INTE rätt att gå ut och döda sina medmänniskor. 

Klart man kan känna empati med en ensam man, men det är sjukt jobbigt med människor överlag som inte tar ansvar över sina egna liv och bara sitter och gnäller utan  att ens försöka förbättra.

Till slut orkar man inte sitta och klappa såna människor medhårs, lite får man själv bjuda till. 

Nu slåss du mot väderkvarnar. Jag har aldrig påstått att sex är en rättighet. Jämställdfrågan har passerat rättighetsfrågor för länge sedan, idag är det kvinnor som har fler rättigheter i Sverige. Jämställdhetsfrågor handlar idag om individuella val, det är ingen rättighet för kvinnor att ha en man som hjälper till hemma men ändå är det en uppenbarligen en het jämställdhetsfråga för kvinnor. 

Jag börjar tro att du har rätt. 

Vad jobbar du på för skola som sätter betyg som VG och MVG?