Inlägg från: Anonym (25) |Visa alla inlägg
  • Anonym (25)

    22 år o en enorm barnlängtan

    Du verkar redan känna till den magiska 24/25-årsgränsen? Den statistiska gränsen för när oddsen för att det ska gå bra för familjen markant ändras. Kvinnor som får barn då, istället för tidigare, löper mycket mindre risk att både skilja sig och ha dålig ekonomi (även senare i livet). Ekonomin verkar ju lugnt för er, (även om det faktum att du bara har gymnasiet inte borgar för någon fantastisk löneutveckling). Men faktum är att många förändras rätt mycket i er ålder. Därav en hel del av skilsmässorna.

    Ni kan så klart chansa på att vara ett av de par som det går bra för. Eller så väntar ni ett fåtal år. Och jag säger som jag brukar - om två, tre år känns som lång tid är det kanske en hint just om att ni ännu är väldigt unga.

    Dröm, planera och förbered! blir mitt råd. Bo ihop lite till och lär känna varandra ännu bättre. Prata om ekonomi och arbetsfördelning under föräldraledighet och efter, barnuppfostran, mor- och farföräldrarnas roller, mäns respektive kvinnors roller i familjen, era drömmar 10-20 år framåt i tiden, vad föräldraledighet innebär för SGI och pension, förlossningsskador - rubbet! Det gör er väl rustade.

    Jag väntade fö till 35 med att bli mamma. Det var för länge för mig. Men ibland blir det som det blir här i livet.

  • Anonym (25)
    Anonym (say what?) skrev 2019-10-14 04:49:19 följande:

    Vadå för ålderns skull? Har vi fått en lag som säger att det är förbjudet att skaffa barn innan man är 25?

    Hade det varit så förödande för mänskligheten att skaffa barn innan 25 hade vi inte varit här idag. Att sedan samhället gjort ett bra jobb med att tuta i människor osunda ideal är en annan sak. Skaffa barn ni. Att gå emot samhällets ideal är en del i revolutionen.

    Min fru var 17 år när våra äldsta föddes. Tyckte hennes föräldrar att de var för tidigt? Ja. Älskar de sina barnbarn för det? Ja.


    Inte förbjudet. Men det finns tydlig statistik på att unga mödrar i högre grad blir ensamstående och har sämre ekonomi. Även så långt upp som vid 30. Det ger i sin tur en låg pension sen när de blir gamla.

    Eftersom vi inte känner ts får vi utgå från generella antaganden och faktum är att generellt går det sämre i livet för kvinnor som tidigt blir mödrar. Det är inget vi hittar på. Bara att läsa info från SCB.
  • Anonym (25)
    Anonym (say what?) skrev 2019-10-14 08:45:11 följande:

    Vilket beror på att familjevärderingarna är ganska utplånade och bägge parter inte riktigt vet hur man ska ta ansvar, det beror på att vi förväntas leka ungdomar upp i 30-årsåldern och behandlas därefter, det beror på att samhället gjort det svårt att gå utanför normen för hur saker och ting ska göras.


    Det kan vara en del av förklaringen. Men oavsett vad det beror på så ökar det risken för ensamt föräldraskap och dålig ekonomi om man som kvinna får barn före 24/25-års ålder. Det är inget jag hittar på utan ren och skär statistik - eller samlad erfarenhet, som man också kan kalla det.
  • Anonym (25)
    Anonym (Fanny) skrev 2019-10-14 17:34:01 följande:

    Svaren i den här tråden är bland det sjukaste jag läst.

    TS, om du ärligt känner att du är klar med festlivet och andra saker som hör till, och du och din sambo har ett stabilt förhållande som bygger på kärlek, om du är nöjd med ditt yrkesval och ni har ekonomin till att ta hand om en till så KÖR.

    Jag tycker inte du är för ung. Däremot ska man tänka på att det kan vara svårt att börja studera med barn. Så om du inte vill jobba med det du gör nu resten av livet hade jag börjat studera först, då kommer det kännas bättre sen.

    Jag och min sambo/fästman har också varit tillsammans i 8 år, vi är snart 24 år gamla och tar båda examen i juni. Min sambo har redan fått jobb, så vi ska försöka bli med barn till sommaren. Då äger vi också en bil och vår bostad. Jag har längtat i ca 2 år men det har inte varit läge. Men åldersmässigt har jag känt mig redo sedan jag var 22 år och vi har ett väldigt tryggt förhållande.

    Min sambo är också rädd för åsikter, men varför ska man avstå att leva sin dröm för att nån trött tant eller omogen vän tycker något annat. Det är ju inte de som ska ta hand om barnet!

    Önskar er lycka till och kör hårt.

    Kram


    Jag är iofs en trött tant, men det är inte därför jag uppmanar TS att vänta ett par, tre år. Det gör jag för att jag har läst bland annat det här:

    www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/inrikes/flest-skilsmassor-bland-unga-mammor

    Kvinnor som får barn före 24 års ålder löper dubbelt så stor risk som äldre mammor att separera från barnets pappa inom några år efter födseln.
Svar på tråden 22 år o en enorm barnlängtan