Matning - Beteende

Det låter helt normalt. Så små bebisar kan upplevas som det du kallar "apatisk". Bebisen är helt enkelt nöjd.

Mer livliga ansiktsuttryck som leenden kommer först om flera veckor eller månader.

Hej! Först-stort grattis! Du har blivit pappa, så underbart!

Sen välkommen till föräldrarskapet- det bästa som finns och det läskigaste! Själv har jag en dotter på nio månader och hjärtat svämmar över men även oron och skräcken att ngt ska hända- det får det bara inte. Fick råd av min vän, en trebarnsmamma att så snabbt som möjligt ta kommandot över oron och slappna av och leva i nuet. Att ständigt oroa sig för det vi inte kan påverka går inte i längden och är inte hållbart.

Med allra största sannolikhet så kommer er baby klara sig alldeles utmärkt!

Det är normalt att va nojjig i början när allt är nytt men försök slappna av och njut av den här tiden. Oftast är inget fel och bvc är duktiga på att håll koll och svara på frågor i starten.

Så inatt får du va vaken lite och beundra underverket och hjälpa mamman vid behov men sen får du sova så du orkar va en bra pappa imorgon :)

Hej, grattis till bebisen!

Jag hoppas jag kan stilla din oro lite. Jag är mamma till 2 småtting (en 2åring och en 8 månaders) och även barnmorska på BB. Vi träffar många föräldrar med funderingar och oro. Det är ovant att ha ett spädbarn att ta hand om, och de kan verka så ömtåliga! Vill bara säga att allt låter helt normalt.

Små barn som äter ordentligt hamnar lätt i matkoma och de kan verka helt borta och apatiska. Ersättning är dessutom mer "svårsmält" än bröstmjölk och vi ser ofta att fullmatade bebisar blir helt utslagna. Ibland får vi inte ens i bebisarna "det de borde ha" (ex små för tidigt födda) eftersom de blir så trötta. Det är helt normalt. Om du klämmer och känner på bebisen, tex lägger på rygg och lyfter upp lite i armarna, så kommer du att märka att bebis ändå har stuns i kroppen. Där är skillnaden på en slapp bebis och och normalt trött bebis. En slapp bebis är helt som en trasa och reagerar inte alls - det gillar vi inte. Allt annat är i princip normalt.

Att bebis sover oregelbundet, skriker till, verkar kinkiga är också helt normalt. En bebis som skriker behöver man i stort sett aldrig vara orolig för. Verkar de dra upp benen och rulla ihop sig till en liten köttbulle kan man testa att massera magen medsols för att hjälpa tarmarna. Tarmarna är länge omogna och knip hit och dit har i princip alla. Det blir bättre!

Testa att rapa är bra, men vi vet idag att alla bebisar inte rapar. Min ena son rapade alltid medan den andra kunde jag kämpa med i 1 timme och det kom inga rapar (Tyvärr en magknipsbebis). Så kommer det ingen rap behöver ni inte lägga massa tid på det.

Sen din oro över att sova när bebis sover. Du måste acceptera att oron finns där. Det kommer att bli bättre och du kommer att hitta nya saker som oroar, det tillhör föräldraskapet. Både du och barnets mamma måste sova så gott det går, annars orkar ni inte. Mitt främsta tips till nyblivna föräldrar är att sova när barnet sover. Det kan kännas omöjligt men ni kommer få så många ofrivilligt sömnlösa nätter framöver så ta vara på sömnen.

Gör det ni kan för att underlätta, tex ha bebis säng i ert rum så hör ni garanterat minsta pip. Se till att bebis inte har tjocka täcken nära som kan hamna över huvudet osv. Då har ni gjort det ni kan, det räcker lång väg.

Jag tycker att du ska prata med bvc om oron fortsätter, de kan ha massor av tips.

Lycka till! :)

Det är normalt. Jag var som du (fast mamma, så mina farhågor hånades). Jag blev till slut orolig att 1177 skulle aktivera en röd lampa så snart jag ringde. Kändes som att jag ringde dom för allt de första veckorna.