Barnets beteende separation 2-3 år

Vissa små barn kan reagera väldigt starkt på att fel person är på fel plats. Tex om de träffar en pedagog från förskolan på Ica. Kanske det kan vara så enkelt att han är hos sin mamma och det blir fel när han ser dig? Att han inte vet riktigt vem han ska vara hos?

Sen när det väl är din vecka och han är hos dig så är allt rätt, både han och du är på rätt plats.

Hej!

 

Tack för ditt svar!

 

Jag men absolut kan det vara så att han på något sätt känner att "det är mamma vecka nu" så jag vill vara med mamman och när det är min vecka han förstår det. För när tex. vi kör måndag - måndag överlämning genom förskolan men om han är sjuk så kommer han till mig och då när hon lämnar honom till mig så då hoppar han till min famn.

Jag tror också det är rutinen som bryts när ni tex träffas på stan.

Det är lättare för honom när rutinen följs. Pappa på pappas vecka och mammas på mammas vecka.

Håller med ... tror barnen känner sympati/samhörighet
till den förälder de "är hos"
De vet ju att de är halvtid hos föräldern så
kanske någon form av rättvisetänk???
Blir värre när de blir äldre och kanske börjar
välja sida??
Viktigast är väl att båda föräldrarna förstår
så inte barnet hamnar i kläm på något vis.

Ja, jag tror inte att det är något att oroa sig över. Han verkar ju trivas hos dig.

Det blir säkert bättre när han är lite större och både förstår mer och kan formulera vad han tänker och känner. :)

Du är på fel ställe i fel sammanhang. Jag har sett det vid mängder av tillfällen.

Älskad morfar som dyker upp i lekparken. Läskigt och fel!
Mormor som alltid har uppsatt hår och vardagskläder och håller sig i köket. Nu är håret utsläppt, hon har klänning och är i fel hus! Hysterisk unge.
En dagisfröken som inte är på dagis är alltid fel. Barnet som kramar henne lyckligt när hon kommer till dagis, gråter i stället förtvivlat när hon står utanför ICA med bilen.

Öööh, vad menar du??