Jag har burit min sköld och stått mot eld o lågor så länge jag minns jag har bränt mig så många gånger lågorna slår över och varje gång jag bränner mig så försöker någon ta i mig och blir bränd själv.. Jag vill inte att någon skadas... Lågorna slår kraftigare en någonsin nu.. Mitt blod kokar de känns som mitt hjärta brinner snälla ta inte i mig nu jag måste hitta mitt vatten
Det här verkar ju sunt. Punda på och var glad varje dag.
vad är detta?
Är det nått som ska diskuteras?
Det är inget som behöver diskuteras detta är bara en "dikt" eller vad man ska säga och de finns en innebörd i den alltså att jag vill inte ha med droger och göra men återfall kommer och man förlorar så mycket på de
Det är inget som behöver diskuteras detta är bara en "dikt" eller vad man ska säga och de finns en innebörd i den alltså att jag vill inte ha med droger och göra men återfall kommer och man förlorar så mycket på de
De kommer inte, du väljer dem i viss mån.
Se till att få stöd, och att ta dig bort från det som gör att du inte står emot. Det är något i ditt liv som fuckar upp det för dig troligtvis.
Är själv fd missbrukare av amfetamin och heroin. Och allt däremellan. Drogfri sedan 10 år.
Jag vet hur det är. Har själv varit i en röra av avtändningar och totalt raserat liv. Jag har dessutom barn.
Jag kan inte säga att jag är lycklig hela tiden nu heller, och går något allmänt i livet åt helvete så blir det lätt att jag tänker på droger. Men jag har iaf kommit till nivån där jag aldrig känner att jag måste, och där nackdelarna med droger känns mycket tydligare. Det sker inte längre på impuls som det gjorde innan, jag hinner liksom tänka avtändning, förlorad familj och psykos innan jag verkligen gör det.
Inte så upplyftande kanske, men det är en stor fördel som du säkert vet, när man efter några år känner sig så mycket mer stabil psykiskt.
Kämpa på. Sök hjälp.
Stay strong!