En fråga till er otrogna

Får jag då fråga eftersom du tog upp det...?

Har du själv blivit bedragen?

Får jag då fråga eftersom du tog upp det...?

Har du själv blivit bedragen?

Efter att ha läst inläggen i den här intressanta tråden frågar jag om inte ämnet de otrognas eventuella skam har belysts - man skäms inte särskilt pga diverse skäl och förklaringar.

Vänder vi på frågan - hur lång tid är lagom för att de som blivit bedragna ska komma över sina negativa känslor?

Vad är naturligt, vad är moraliskt osv?

Vi verkar ha en trend i samhället att allt blir så överdrivet. Om jag blir bedragen (och jag är en känslig snöflinga) måste jag agera som i en dålig amerikansk film och kasta ut partners alla grejer på gatan, måste jag ta på mig identiteten bitter snyftande bedragen för resten av livet? Jag kan aldrig förlåta den som bedrar mig för jag är en unikt älskansvärd varelse?

Är det inte lite väl naivt? Det finns väl coolare franska filmer att identifiera sig med om man blir bedragen?

Jag har stor respekt för Esther Perels arbete...Även akademiska avhandlingar som rör ämnet. Däremot vet jag ingen...varken Perels eller någon akademisk avhandling, som står oemotsagda, eller har en enad forskarkår bakom sig.

Då blir dina s.k. fakta bara luft och speglar enbart dina egna funderingar, trots dina minimala erfarenheter i ämnet.

Om det skulle hända att hela den akademiska världen var ense om att människan som ras, ej var monogam, skulle jag hålla med, men så är det ju inte.

Esther Perel åker runt i världen och håller bejublade föredrag från likasinnade, men jag har aldrig hört att hon tagit ställning i om människan är monogam...

I.a.f inte vad jag hört eller kommer ihåg. Vad jag vet talar hon om förhållanden, otrohet, vad det innebär, och hur man kan tacklar det...Som bedragen eller bedragare.

Det lustiga är att du för denna diskussionen trots att du inte blivit bedragen. Du har alltså ingen erfarenhet av vad det gör med någon som du litar till 100% på, kanske har barn med, ekonomi, bekantskapskrets...ett liv.

Av någon anledning vill du diskutera undersökningar...knappast det som är intressant...

Jag tycker det är mer intressant att diskutera vad det gör med andra människor. Vad som händer med dom som råkar ut för det. Men inte ens där reagerar vi lika. MEN...vi får säga och tycka vad vi vill i en öppen tråd..eller hur?

Då kommer följdfrågan

Har du någon gång varit otrogen?

Vad som saknas är intresset i att lusläsa akademiska gissningar. För till syvende och sist är det just det det är. Hur mycket man än skulle vilja...är det idag omöjligt att bevisa att människan alltid räknats som monogam eller inte. Alltså för mig helt ointressant.

Allt vad gäller otrohet är personligt och upplevs olika av olika människor.

Men det förklarar din inställning till otrohet, eller som du säger "din diskreta otrohet".

Kom tillbaka när du blivit bedragen själv.

Ursäkta min fråga men är du "Man av egen erfarenhet"_"Den enda sanna sanningen"_"Det man inte vet har man inte ont av"

Din retorik påminner starkt om honom...Ett annat nic kanske?

Tvärvetenskapligt my ass, det är ren jävla smörja som har lika många faktafel som gamla testamentet.

Bla påstår Burenhult att amazonerna skar av sina bröst för att kunna spänna bågen bättre, vilken läkare som helst idag kan säga att en kvinna som gjorde så på den tiden hade dött av blodförlust och infektioner. Så nej, det är inte fakta eller ens i närheten av vetenskap, det är ren BS. Att du tar det för sanning säger en helt del om din inställning till vetenskap. 

Du tycker den smörjan är fantastisk för den den passar in i din syn på sex oförhållande, och eftersom en föreläsare tycker som du gör så är han såklart en profet som sprider "sanningen" för världen. 

Ja sex är fint, härligt och viktigt och går att ha utan svika och ljuga. Du blandar alltså ihop begreppen, sex och otrohet har ingen som helst naturlig koppling med varandra.

Absolut, men den har väldigt mycket bäring på om man öht kan ta skiten på allvar, en person som kommer med såna påståenden har NOLL kredibilitet och kan alltså inte påstås vara sann.Andra har redan redogjort för vad de anser om otrohet. Att de inte svarar på dina vinklade frågor på det sätt som du behagar är en helt annan sak. Vem har sagt något om EVIG trohet? Har du hört talas om skilsmässor eller är det alldeles för nytt för dig? Eller passar det faktum att man kan avsluta ett förhållande innan man inleder ett nytt inte in in i dina försök att försöka få otrohet att låta "naturligt"?Vilka våra? Du verkar ganska ensam om dina "teorier".Jag tror du behöver prata med någon om hur man bearbetar skuld utan att försöka förvränga verkligheten. Nej, helt fel, sex och kärlek är fullt naurlig, svek och lögner har ingenting med dessa att göra.Det går att ha sex och kärlek UTAN att svika och förnedra andra.

Tänkte formulera utkast åt den andra debattsidan så det blir lite mer jämnt:

Trohet i formella relationer är viktigt för samhällets välfärd. Otrohet skapar trauman för många och drabbar ofta barn. Otrohet skapar stora kostnader för samhället. Vi behöver därför utveckla vår lagstiftning på området att bli mer lik den i Mellanöstern eller vår egen äldre lagstiftning om hor som Gustav III dumt nog liberaliserade i likhet med övriga västvärlden.

Därför bör formella relationer (äktenskap/partnerskap) betraktas som ömsesidigt bindande juridiska avtal där avtalsbrott kan stämmas om och böter/straff åläggas den otrogne (t ex i graderad skala utifrån antal och tid, kanske med fängelse efter t ex två tidigare avtalsbrott). Domstolen kan ålägga den otrogne att genomgå någon sorts skamterapi eller sexmissbruksbehandling och publicera foto och namn offentligt. De drabbade i familjen kan få skattesubventionerad traumaterapi. Frivillig kastrering kanske ska erbjudas, osv osv.

Möjligen bör vi även försvåra skilsmässor genom att skära i bidragssystemen, uppmuntra att en i familjen inte yrkesarbetar och förstärka skammen hos de otrogna genom att ta in många filmserier från utlandet där otrohet fördöms rejält, dramatiskt och kategoriskt.

Vilka svenska partier borde kunna vara intresserade av den här sortens modernisering av lagarna? Skulle de få många nya röster?

Ja det finns många som skriver böcker och har olika tankar om allt möjligt, men man ska som sagt inte blanda ihop tankar och fakta. Fakta blir det inte förrän det finns bevis för det.  Och du framför ju just denna tomtes tankar som "sanning" eller fakta vilket är såklart är felaktigt för det handlar enbart om personens egna tankar och teorier.Vilka frågor? Jag tycker du mest ägnat dig åt floskelbingo över allt som inte stämmer med dina teorier och framföra dina tankar som fakta.Vad är trohet? trohet betyder att man lovar att inte svika ett löfte. För de flesta är det något ganska självklart. Men du verkar tycka att det är omöjligt och totalt onaturligt och som argument använder du sexualitet vilket i sig är irrelevant för sex kan man ha utan att svika och ljuga. Det enda som krävs är att man klara av att vara ärlig mot sin partner. Mao, diskussionen handlar inte om folk ska eller inte ska ha sex som du försöker vinkla det till, den handlar om man ska eller inte ska vara ärlig mot sin partner.Absolut det är många som har teorier om sex och samlevnad, du verkar dock vara ganska unik i ditt sätt att rättfärdiga svek med sex som ursäkt. Som sagt, problematiken handlar inte som sex, den handlar om ärlighet.Dina ex misstag har möjligen varit att försumma eller nedprioritera sex vilket har lett till missnöje, men du har inte förmått att hantera missnöjet på ett ärligt sätt och valt att gå bakom ryggen istället för att köra med öppna kort eller avsluta förhållandet.  Och hur du valt att hantera ditt missnöje kan du inte skylla på dem för det var ditt eget val.Det är inget ideal, det är så minst hälften av alla gör om inte fler. Till skillnad från vad otrogna människor verka tro så springer ju inte alla omkring och är otrogna så fort de blir missnöjda. Rätt många klarar av att hantera missnöje på ett värdigare sätt.

Varm lycka till din bearbetning av skammen kring ditt tidigare agerande. Den dagen du slutar fly från att ta ansvar för det genom märkliga teorier och försök att göra ditt agerande till norm för att slippa konfrontera dig själv så kommer du må mycket bättre. PS! Slå upp ordet kognitiv dissonans ... väldigt intressant ämne... här är ett litet smakprov.

"En individ som är otrogen mot sin partner kan känna skuld och ånger över sitt beteende men bortförklara detta för sig själv genom att ändra sina attityder kring otrohet. Vid ett val mellan två lika goda eller dåliga alternativ kommer man att försöka övertyga sig om att det man valde var bättre än det andra alternativet, eller det som man håller på att bestämma sig för trots allt är bättre. I daglig mun - "att försöka övertyga sig själv"."

Jag läser många böcker, men till skillnad från dig så ser jag inte alla som fakta utan kan skilja på fakta och fiktion.

Japp, floskelbingo är som sagt rätt ord för om du tittar på denna text...

Du fortsätter med projektion: Floskelbingo, förvirring om avtalstrohet, svika och ljuga, andra rättfärdigar men det sysslar inte du med, skulden för dålig sex läggs på den som är missnöjd, skylla på andra, skuld och skam, flyr från ansvar... vi börjar förstå hur du haft det i ditt förhållande och den ledsamma känsla du har efter partners svek.

Så kommer du se att det är mycket BS (floskelbingo) men inget som helst fakta eller ens någon fråga som du efterfrågar svar på.

Hmm, intressant att du kan tycka att något är "matnyttigt" utan att ha en aning om vad det betyder. Kognitiv dissonans är något man ställs inför när man göra saker som strider mot ens värderingar och som då sätter ens självbild ur balans. (dissonans). Och eftersom jag inte har bedragit någon så har jag inget att skämmas över och därmed ingen dissonans. Du däremot verkar ju ha en del "bagage" och har därmed all anledning att ha grov dissonans vilket oxå förklarar ditt behov av märkliga teorier om "människans natur" som ett sätt att rättfärdiga dina handlingar för dig själv. 

Ja så kan man säkert se det om man är för feg för att ta ansvar för sina egna val.
Det gamla vanliga och uttjatade "det är andras fel att jag agerade som en röv... snyft"

En lite modigare person kan erkänna för sig själv att man båda varit delaktiga i att utforma ett förhållandet och ett eventuellt missnöje men hur var och en sen valde att hantera missnöjet är helt och hållet den personens ansvar.

Nejdå, det är helt ok att du är rak, jag gillar rakt, men du kanske borde testa och vara rak mot dig själv någon gång istället för att försöka böja din omgivning till för att matcha din böjda självbild?

Du har ju 2 val.

1) Du erkänner för dig själv att du hanterat situationen väldigt fegt och oärligt, och att det var helt och hållet ditt eget ansvar för hur du valde att agera och jobbar med dig själv så du kan hantera det bättre nästa gång (utvecklas) vilket kommer minska dissonansen och centrera din självbild.

2) Du fortsätter förneka för dig själv att du agerat fel och fortsätter skylla ditt agerade på andra (dina ex, omgivningen, samhället, kyrkan, etc, etc ,etc) och spenderar resten av ditt liv med att försöka få ditt agerande att framstå som "naturligt" och rätt så du ska slippa konfrontera dig själv. Vilket kommer leda till att din självbild aldrig kommer bli centrerad och dissonansen kommer alltid vara kvar och därmed oxå behovet av att rättfärdiga ditt tidigare agerande för dig själv.

Jaha så du väljer alternativ 2. Då vet vi det...

Personligen kan jag tycka att alternativ 1 är ett betydligt bättre val även om den kan vara obekväm ett tag. Det gör ont att konfrontera sina spöken, men det gör ju ont en stund sen är man av med det. Det andra alternativet innebär ju en livslång förnekelse och flykt... måste ju vara klart jobbigare i längden.

Jag påpekar bara fakta och vilka val du har, skammen står ju du för alldeles själv. 

Nej, jag kommer aldrig acceptera svek, lögner och missbruk av andras förtroende. Jag tror inte på att alla bara ska lära sig acceptera andra svineri som lösning på problem. Jag tycker att kräva att folk slutar bete sig som svin är en bättre lösning.

Lagligt är ju totalt irrelevant, om något är lagligt eller olagligt avgör ju bara om det kan straffas eller ej och det sker i så fall efter att det redan är gjort. Det som verkligen avgör hur folk agerar är inte lagen utan deras värderingar.

Jag tillhör redan en "sekt" den heter den stora massan som tycker man bör behandla andra väl, vilken sekt tillhör du (förutom Burenhult fanclub)?