Jag och sambon har försökt 1 år på egen hand, undersökt oss och vi har enl läkaren goda prognoser att bli gravida i framtiden. Oförklarlig barnlöshet där det inte hittas något "fel". Läkaren har nu skrivit en remiss till Akademiska i Uppsala och nu börjar väntan....
Är det fler som väntar på ivf? Hur lång väntetid har/hade ni? Vad händer egentligen när det är ens tur och hur fort går det sen?
Deprimerande. Tungt. Inte nog med att du fick så kraftig reaktion på ÖS utan tvingas genomgå detta också ..:(
Ska du på återbesök för koll att allt kommit ut?
Idag var jag på 1a inskrivningssamtal. Lite trevligare denna gång. Förra gången gick jag precis efter ett mf, behövde prata av mig lite.
Sköldkörtelprov nästa v och de andra proverna v 22. Vecka 23 inbokat tid för kub och ultraljud. NIPTest beroende på vad kub visar.
Sa till barnmorskan att det är svårt att glädja sig, man vågar inte riktigt än. Hon var väldigt bra och förstående. Fick förtroende för henne. Hade dock gått upp en del i vikt redan :) hur ska det här bli :D
Nästa vecka på tisdag ska jag på återkom för att se så allt är ute.
Sen veckan efter tillbaks för nya prover pga ÖS
Sen i mars har jag vart hos läkarn ca 1-2 ggr i veckan..
Idag var jag på 1a inskrivningssamtal. Lite trevligare denna gång. Förra gången gick jag precis efter ett mf, behövde prata av mig lite.
Sköldkörtelprov nästa v och de andra proverna v 22. Vecka 23 inbokat tid för kub och ultraljud. NIPTest beroende på vad kub visar.
Sa till barnmorskan att det är svårt att glädja sig, man vågar inte riktigt än. Hon var väldigt bra och förstående. Fick förtroende för henne. Hade dock gått upp en del i vikt redan :) hur ska det här bli :D
Idag var jag på 1a inskrivningssamtal. Lite trevligare denna gång. Förra gången gick jag precis efter ett mf, behövde prata av mig lite.
Sköldkörtelprov nästa v och de andra proverna v 22. Vecka 23 inbokat tid för kub och ultraljud. NIPTest beroende på vad kub visar.
Sa till barnmorskan att det är svårt att glädja sig, man vågar inte riktigt än. Hon var väldigt bra och förstående. Fick förtroende för henne. Hade dock gått upp en del i vikt redan :) hur ska det här bli :D
Folks, hur orkar ni med ruvartiden? Tycker det känns väldigt svårt. Är på RD 5 nu med 2-dagars embryo.
Jag vet att man inte ska, men kan inte låta bli att googla saker mer än en timme om dagen.
Jag jämför symptom med den enda gång jag fick svagt positivt naturligt, och känner inte något nu, så min känsla att embryot redan gett upp (jag vet att det är helt ovetenskapligt och man behöver inte ha symptom när embryot är 6 dagar gammalt). Ändå har jag 1.5 vecka kvar till testdagen, så hur orkar man? Jag är rädd för att man blir mer och mer besviken med tiden när symptomen inte dyker upp, och ändå måste man vänta ut tiden. Kanske känner jag så här för att vi inte har embryon i frysen och har dålig prognos för fortsatt IVF.
Förlåt för ett negativt inlägg. Men vad gjorde ni för att stå ut under ruvartiden? Och den frågan som jag previs lovade mig att inte ställa: När kom de första symptomen med 2 dagars embryo för er?
Folks, hur orkar ni med ruvartiden? Tycker det känns väldigt svårt. Är på RD 5 nu med 2-dagars embryo.
Jag vet att man inte ska, men kan inte låta bli att googla saker mer än en timme om dagen.
Jag jämför symptom med den enda gång jag fick svagt positivt naturligt, och känner inte något nu, så min känsla att embryot redan gett upp (jag vet att det är helt ovetenskapligt och man behöver inte ha symptom när embryot är 6 dagar gammalt). Ändå har jag 1.5 vecka kvar till testdagen, så hur orkar man? Jag är rädd för att man blir mer och mer besviken med tiden när symptomen inte dyker upp, och ändå måste man vänta ut tiden. Kanske känner jag så här för att vi inte har embryon i frysen och har dålig prognos för fortsatt IVF.
Förlåt för ett negativt inlägg. Men vad gjorde ni för att stå ut under ruvartiden? Och den frågan som jag previs lovade mig att inte ställa: När kom de första symptomen med 2 dagars embryo för er?
Folks, hur orkar ni med ruvartiden? Tycker det känns väldigt svårt. Är på RD 5 nu med 2-dagars embryo.
Jag vet att man inte ska, men kan inte låta bli att googla saker mer än en timme om dagen.
Jag jämför symptom med den enda gång jag fick svagt positivt naturligt, och känner inte något nu, så min känsla att embryot redan gett upp (jag vet att det är helt ovetenskapligt och man behöver inte ha symptom när embryot är 6 dagar gammalt). Ändå har jag 1.5 vecka kvar till testdagen, så hur orkar man? Jag är rädd för att man blir mer och mer besviken med tiden när symptomen inte dyker upp, och ändå måste man vänta ut tiden. Kanske känner jag så här för att vi inte har embryon i frysen och har dålig prognos för fortsatt IVF.
Förlåt för ett negativt inlägg. Men vad gjorde ni för att stå ut under ruvartiden? Och den frågan som jag previs lovade mig att inte ställa: När kom de första symptomen med 2 dagars embryo för er?
Folks, hur orkar ni med ruvartiden? Tycker det känns väldigt svårt. Är på RD 5 nu med 2-dagars embryo.
Jag vet att man inte ska, men kan inte låta bli att googla saker mer än en timme om dagen.
Jag jämför symptom med den enda gång jag fick svagt positivt naturligt, och känner inte något nu, så min känsla att embryot redan gett upp (jag vet att det är helt ovetenskapligt och man behöver inte ha symptom när embryot är 6 dagar gammalt). Ändå har jag 1.5 vecka kvar till testdagen, så hur orkar man? Jag är rädd för att man blir mer och mer besviken med tiden när symptomen inte dyker upp, och ändå måste man vänta ut tiden. Kanske känner jag så här för att vi inte har embryon i frysen och har dålig prognos för fortsatt IVF.
Förlåt för ett negativt inlägg. Men vad gjorde ni för att stå ut under ruvartiden? Och den frågan som jag previs lovade mig att inte ställa: När kom de första symptomen med 2 dagars embryo för er?
Folks, hur orkar ni med ruvartiden? Tycker det känns väldigt svårt. Är på RD 5 nu med 2-dagars embryo.
Jag vet att man inte ska, men kan inte låta bli att googla saker mer än en timme om dagen.
Jag jämför symptom med den enda gång jag fick svagt positivt naturligt, och känner inte något nu, så min känsla att embryot redan gett upp (jag vet att det är helt ovetenskapligt och man behöver inte ha symptom när embryot är 6 dagar gammalt). Ändå har jag 1.5 vecka kvar till testdagen, så hur orkar man? Jag är rädd för att man blir mer och mer besviken med tiden när symptomen inte dyker upp, och ändå måste man vänta ut tiden. Kanske känner jag så här för att vi inte har embryon i frysen och har dålig prognos för fortsatt IVF.
Förlåt för ett negativt inlägg. Men vad gjorde ni för att stå ut under ruvartiden? Och den frågan som jag previs lovade mig att inte ställa: När kom de första symptomen med 2 dagars embryo för er?