• LisaLiaLoppan

    Lämnat destruktivt förhållande och gravid i vecka 14, överväger abort

    Utan att gå in i några detaljer har jag precis lämnat ett väldigt destruktivt förhållande, är också gravid i vecka 14 och har smått panik. Från en början var det en självklarhet att behålla, för honom alltså och vi hade aldrig något samtal om detta. Men nu när jag fått lite distans är det som att jag fått mig en ordentlig käftsmäll och börjar kännas väldigt fel att ta in ett barn i denna situationen. Jag är fortfarande ganska ung, vi båda har diverse missbruks och psykiska problem även om jag varit ren länge. Har såklart tänkt på abort under hela graviditeten till och från, men är som att det först nu verkligen sjunkt in vad som är det rätta. Känner inte heller någon som helst anknytning till barnet och kommer på mig själv med att tänka att det inte finns. Jag har själv växt upp i en stökig miljö med en pappa som varit fruktansvärt psykiskt sjuk och i missbruk och det är inget jag önskar ett barn, känns så elakt att ta in ett barn i ett liv där jag vet att det är stor chans att det kommer gå lida precis som jag gjort.

    Ville helt enkelt skriva av mig lite men undrar också om någon varit i en liknande situation och vill dela med sig av hur det gått för dom, oavsett om ni valde att fortsätta med graviditeten eller avsluta den. Hur är det att göra en abort så långt in i graviditeten?

  • Svar på tråden Lämnat destruktivt förhållande och gravid i vecka 14, överväger abort
  • viseversa

    Du kommer få föda fram fostret. Så gå igenom en liten förlossning med värkar och sen föda fram en liten minibebis.

  • Anonym (Gina)

    Men vad vill du?Veckorna går och du börjar tänka på abort.Det blir inte lättare.Ett barn kan man inte ta för givet.

  • Anonym (mmm)

    ja du har ju all rätt till abort om du vill och det kanske är bäst men som sagt, skynda på ,veckorna går. Har du pratat med en BM? 

  • LisaLiaLoppan

    Har redan pratat med gyn mottagningen och bokat tid för rådgivning med dom i veckan. Vet mycket väl att jag måste ta ett beslut snabbt och är nog det som gör att det är så svårt, är rädd att jag tar ett förhastat beslut som jag kommer ångra och är väl mycket därför jag skriver här, vill på nått sätt veta att det jag tänker ändå är logiskt och inget som jag svamlar till pga hormonerna. Som ni kanske hör har mitt ex behandling fått mig att tvivla väldigt mycket på mina egna tankar och känslor.

  • LoveRain

    Abort är väldigt sällan ett lätt beslut. Det blir än svårare av att det är en sen abort. Förstår dina kval.

    Det är omöjligt att svara på om du kommer ångra dig eller ej. Troligtvis kommer du tänka på aborten och det som kunde varit under en lång tid. Det behöver inte betyda att abort är fel beslut, bara att du behöver vara beredd på att det blir jobbigt.

    Hoppas det ordnar sig för dig!

  • LisaLiaLoppan
    LoveRain skrev 2019-11-17 23:54:22 följande:

    Abort är väldigt sällan ett lätt beslut. Det blir än svårare av att det är en sen abort. Förstår dina kval.

    Det är omöjligt att svara på om du kommer ångra dig eller ej. Troligtvis kommer du tänka på aborten och det som kunde varit under en lång tid. Det behöver inte betyda att abort är fel beslut, bara att du behöver vara beredd på att det blir jobbigt.

    Hoppas det ordnar sig för dig!


    Tack för svaret, är absolut beredd på att det kommer bli tufft. Men är nog ändå bäst att bara jag får ha det jobbigt än att både jag och barnet ska ha det jobbigt senare i livet. Har nu fått några dagar i betänketid i absolut lugn o ro och känner att det enda rätta är att göra en abort.

    Är också lite orolig för vad mitt ex kommer göra när jag berättar att jag vill göra abort, vet nån om det går att säga att det var ett missfall utan att han behöver få reda på detta? Pratar inte med honom men tänker att jag ändå måste informera om graviditeten.
  • Anonym (Abort)

    Min mamma är alkoholist och det har skadat mig och mina syskon mycket. Överväg abort om du inte tror att du kan reda ut dina problem innan ankomst.

  • Anonym (Anonym)
    LisaLiaLoppan skrev 2019-11-17 16:09:17 följande:

    Utan att gå in i några detaljer har jag precis lämnat ett väldigt destruktivt förhållande, är också gravid i vecka 14 och har smått panik. Från en början var det en självklarhet att behålla, för honom alltså och vi hade aldrig något samtal om detta. Men nu när jag fått lite distans är det som att jag fått mig en ordentlig käftsmäll och börjar kännas väldigt fel att ta in ett barn i denna situationen. Jag är fortfarande ganska ung, vi båda har diverse missbruks och psykiska problem även om jag varit ren länge. Har såklart tänkt på abort under hela graviditeten till och från, men är som att det först nu verkligen sjunkt in vad som är det rätta. Känner inte heller någon som helst anknytning till barnet och kommer på mig själv med att tänka att det inte finns. Jag har själv växt upp i en stökig miljö med en pappa som varit fruktansvärt psykiskt sjuk och i missbruk och det är inget jag önskar ett barn, känns så elakt att ta in ett barn i ett liv där jag vet att det är stor chans att det kommer gå lida precis som jag gjort.

    Ville helt enkelt skriva av mig lite men undrar också om någon varit i en liknande situation och vill dela med sig av hur det gått för dom, oavsett om ni valde att fortsätta med graviditeten eller avsluta den. Hur är det att göra en abort så långt in i graviditeten?


    Jag håller med om att du bör göra abort. Pappan kommer att ha besöksrätt, vill du verkligen ha honom i ditt liv 18 år framöver..? Du vet ju själv att det är en dålig situation. Barn ja, men inte till vilket pris som helst, och det är barnet som dessutom får betala det. Du borde vänta på rätt kille istället.

    Ska du göra abort måste du skynda dig på medan du fortfarande kan göra det utan att behöva ansöka om tillstånd. Du får som sagt föda fram fostret, jag har gjort exakt en sådan abort, och det gör ont som sjutton så klart men du har tillgång till smärtstillande under tiden. Du kommer att överleva, helt klart!
  • Anonym (Anonym)
    LisaLiaLoppan skrev 2019-11-18 11:50:37 följande:
    Tack för svaret, är absolut beredd på att det kommer bli tufft. Men är nog ändå bäst att bara jag får ha det jobbigt än att både jag och barnet ska ha det jobbigt senare i livet. Har nu fått några dagar i betänketid i absolut lugn o ro och känner att det enda rätta är att göra en abort.

    Är också lite orolig för vad mitt ex kommer göra när jag berättar att jag vill göra abort, vet nån om det går att säga att det var ett missfall utan att han behöver få reda på detta? Pratar inte med honom men tänker att jag ändå måste informera om graviditeten.
    Ja, tankarna finns där så klart efteråt men du kan luta dig mot att du gjorde det som var rätt för både fostret och dig själv.

    Du ska inte säga något till exet före en abort, han kan bli hur arg som helst och vilja tvinga dig att behålla, oavsett vad du själv vill. Du kan skicka ett sms när det är klart.
  • Vevoz

    Du måste avgöra vad du vill.

    Vill du göra abort för att du inte vill o kan ha barn nu, eller vill du behålla för att slippa genomlida en abort?

  • Anonym (op)

    Jag har gjort en abort i vecka 14, jag såg aldrig fostret, men det var väldigt litet forfarande.

    Tycker du absolut ska göra abort om du känner dig så rädd och osäker. Det var visserligen mer smärtsamt än tidigare missfall jag haft i vecka 10 och 12, men du får smärtstillande.

Svar på tråden Lämnat destruktivt förhållande och gravid i vecka 14, överväger abort