Inlägg från: MammaTillDansband |Visa alla inlägg
  • MammaTillDansband

    Sambo tappat alla känslor, jag tror det är stress

    vectortracey skrev 2019-11-19 15:09:53 följande:

    Det hela började i somras då min sambo sen 10 år tillbaka säger att hon inte är nöjd med hur vi har det, 


    I höstas såg jag på hennes mobiltelefon att hon fått meddelanden av en kille på jobbet.
    Jag konfronterade henne med detta och berättar att det sårar och hon börde sånna fall berätta för mig vad hon inte är nöjd med iom att hon söker bekräftelse av andra.

    Vi skaffade hund får ca 3 veckor sedan, 


    Grejjen är att jag tror en stor del förutom mina egna brister och att jag inte lyssnat på henne


    Hon sover även dåligt, kan vakna på nätterna och svårt att somna om, 


    Har rivit bort stora delar av textväggen och behållit det jag anser vara väsentligt.
    Min tolkning av skeendet:
    Din sambo har länge känt att något varit fel i er relation, och i somras tog hon mod till sig och berättade hur hon kände, att hon är missnöjd, och hon upplever att du inte lyssnar på henne och tar henne på allvar. Hon är så pass missnöjd att tanken på att göra slut har funnits en längre tid, och ambivalensen (ska jag eller ska jag inte göra slut) har gjort att hon mått dåligt, sovit illa t ex. Ni har ju trots allt varit ihop sen ni var tonåringar, och det har känts svårt för henne att fatta ett beslut, hon vill inte såra dig och du fick en sista chans i somras. Intresset från snubben på jobbet har ytterligare spätt på hennes tvekan.
    Ni skaffade hund för att fylla ett tomrum i relationen, inte för att ni ville ha hund. Detta är vanligt, annars kan man få samma tomrumsfyllande effekt av att skaffa barn, förlova sig/gifta sig, köpa hus på landet eller liknande (känns det igen?).

    Nu har hon till sist bestämt sig. Det är över. Ni ska separera. Du får inga fler chanser. Hur hårt den än låter: bryt ihop och gå vidare!
    vectortracey skrev 2019-11-20 00:54:52 följande:

     


    Det är lite som uttrycket, när en kvinna känner något så spelar all logik i världen ingen roll.



    Lägg ner. Om du läser det du själv har skrivit om er relation så förstår du mycket väl varför hon har förlorat känslorna och gjort slut. Det är fullt logiskt. Det gör det kanske lättare för dig att tänka att hon är irrationell och ologisk i sitt handlande (eller t o m att alla kvinnor är såna), men det är inte så.

    Gå ner dig djupt i sorgen, deppa järnet, gråt, skrik, gör destruktiva saker! Men det är din sorg, hon har sin sorg att sköta, henne ska du lämna i fred. Enda anledningen till kontakt ska vara att genomföra er bodelning efter separationen.

    Efter sorgen kommer ljuset, jag lovar!
  • MammaTillDansband
    vectortracey skrev 2019-11-20 09:48:15 följande:

    Men som sagt, finns inget jag kan göra, bara massa tänk om, tänk om.


    Kommer behöva ta kontakt med henne till helgen om inte hon gör det för då måste jag få bilen (vi har bara en nu då den andra behöver lagas) och handla mat iaf.


    Precis, det finns inget du kan göra för att få henne att ändra sig. Nu ska du ta hand om dig själv och din sorg. Släpp henne.

    Och det är inte "era" bilar, den som är registrerad ägare till respektive bil får ta den. Hoppas du äger den som funkar Flört .

    (Jag låter hård, men du får ta det som ett gäng vänligt menade bitchslaps från en kompis som varit med förr...)
  • MammaTillDansband
    vectortracey skrev 2019-11-20 13:47:46 följande:

     


    Om hon nu är själv och bestämmer sig att bryta utan att försöka, ja då kommer vi aldrig att få veta om det var något vi kunde lösa.


    ....det enda jag önskar är att vi iaf kan få gå på par terapi mötet, om det sedan visar sig att faktiskt är över ja då tror jag att det kanske är lättare att smälta om vi iallafall har försökt tillsammans.


    Hon har försökt, ända sen i somras! Nu går det inte längre, det finns ingenting kvar att lösa.
  • MammaTillDansband
    vectortracey skrev 2019-11-20 22:51:36 följande:

    Tack, jag tycker vi har haft rätt bra mål, jag jobbade och hon studerade, nu jobbar hon och jag studerar, vi har huskonto som vi lägger in pengar på som betalar allt, och tex iom att jag är hemma och studerar så sköter jag allt hemma, städning, lagar mat eller förbereder tills hon kommer hem, och sköter vår valp nu hela dagarna och tar sista rastningen (hon somnar alltid först)


    Du låter som en bra sambo! Men du och din tjej matchar inte personlighetsmässigt. När du så småningom går vidare kommer du hitta någon som vill ha dig precis för att du är du, så du inte behöver hålla på och ändra på dig för att duga åt din partner. Sånt är nämligen rätt knäckande för båda parter, både för henne som inte är nöjd och för dig som känner att du inte är vad hon ville ha. Även om det gör ont att mista din kärlek sedan 10 år, kommer du att kunna se realistiskt på förhållandet när det har gått en tid och du fått lite perspektiv.
    Någonstans därute finns någon som passar dig, någon som tycker att du är fantastisk som du är!
  • MammaTillDansband
    vectortracey skrev 2019-11-21 08:13:32 följande:

    Om vi inte skulle matcha varandra personlighetsmässigt varför har vi då varit ihop i snart 10 år?


    Jag tror såhär:
    Ni funkar hyfsat bra ihop, ni gillar varann som personer, och har gjort i c:a 10 år. Och "hyfsat" räcker så länge relationen är på en ungdomlig mest-på-kul-nivå. Men det senaste året har ni pratat om att ta er relation till en seriösare nivå, planera för en gemensam, livslång framtid med förlovning, äktenskap och barn. Då har hon börjat fundera - vill hon verkligen ha det så här resten av livet? Uppenbarligen blev svaret, efter mycket vånda då hon inte vill såra dig, nej, hon vill inte ha det så här.

    När det har gått en tid och du ser tillbaka på ert förhållande, kommer du säkert minnas många fina stunder, men du kommer också förstå att relationen inte var så himla bra för dig heller.

    Men just ni ska du sörja, leva en dag i taget. Vill du göra något konkret ska du ringa exet och i lugn ton föreslå att ni träffas och börjar göra er bodelning. Läs gärna på innan om vad som gäller för bodelning när ett samboförhållande tagit slut.
  • MammaTillDansband
    vectortracey skrev 2019-11-21 11:11:26 följande:

    Tänk om det är som jag läst att det varit för andra, om vi bara leker med tanken.


    Att vi haft en tristess i vardagen på senare tid, vi har inte gjort så mycket tillsammans, livet bara rullar på, mycket jobb och studier, lite träning , dålig kost, stress, höstmörker, och sen nu ansvar med valp.
    Känslorna försvinner på grund av allt, en kille ger henne uppmärksamhet och hon blir osäker på vad hon vill.


    ...
    Och då vill jag ju veta hur man tar sig vidare från det, en paus, börjar dejta igen, ställer om vardagen och tar bort stressen?


    Jag håller inte med om din slutsats.
    Själv är jag gift. Min man är mitt livs kärlek, och han känner likadant för mig (vilket är en viktig förutsättning för en hållbar relation).
    Vardagen är rätt ofta fulltecknad för oss, vi har mycket att göra med barn, jobb, vårt hus och vårt lantbruk. Gör detta att våra känslor försvinner? Nope. Jag älskar att vara tillsammans med min man alltid, inte bara på dejt (tror aldrig vi har varit på någon regelrätt dejt ens). Jag älskar att göra saker ihop med honom, även om det bara är något vardagligt som att laga mat, en barnvagnspromenad, hämta ved, utfodra djuren eller mocka ut en djupströbädd med skottkärra (hepp!). 
    Vi har lovat att älska varann i lust och nöd, och skulle inte kärleken hålla för vardagen och höstmörkret (inget av det är särskilt nöd-aktigt), då hade det inte varit mycket till kärlek.

    Håller inte kärleken för det alldeles vanliga vardagslivet och det som hör till detta, då är det imho kört. Det går inte att kabla igång ett sönderfruset batteri med några dejter.
  • MammaTillDansband
    vectortracey skrev 2019-11-25 23:51:06 följande:

    Ja jag får skita i den här relationen även fast det är så många år tillsammans och så.


    Ja, tyvärr får du det.
    Du har allt ditt jobbiga nu, och kan inte förstå henne. Men grejen är att hon har redan haft allt jobbigt! Hon har säkerligen grubblat länge på hur hon ska göra, om hon ska stanna hos dig eller inte, så till den grad att hon börjat må fysiskt dåligt med sömnproblem och liknande. Anledningen till att det tagit henne så lång tid att komma fram till att hon vill bryta, är att hon faktiskt bryr sig om dig efter era 10 år ihop.
    Hon kanske framstår som känslokall nu, men det beror på att hon redan gått igenom sin sorgeprocess. För det är en sorg även för den som gör slut på ett långt förhållande! Du befinner dig just nu i början på din sorg, och det kommer ta ett tag innan du ser ljuset igen. Första steget är att acceptera att såhär är läget, det är slut mellan er.

    Har du pratat med henne om bodelning än?
  • MammaTillDansband
    vectortracey skrev 2019-11-26 09:51:59 följande:

    Min föräldrar äger huset som vi ammorterar på, vi står inte på några lån så blir hon som flyttar, ang det vi ska dela på har vi inte pratat om ännu.
    Är fortfarande blåsväder från gårdagens bråk, låter det bara vara så får hon höra av sig.


    Hennes bil har jag lagat nu iaf, andra bilen står på mig så känns som det borde vara relativt ok att bryta.


    Hur länge får hon bo kvar i huset? Vi står inte på något kontrakt utan planen var att inom nån månad ta över lånet, vilket är tur nu att vi inte gjorde.


    Det är rimligt att hon får bo kvar (eller åtminstone ha kvar sina grejer) i 3 månader. Meddela henne detta, lugnt och sakligt, och att du vill ha en bodelning för er samboegendom. Meddela också att från och med nu får hon sköta sin bil själv.
    Prata också med din bank om du kan få köpa huset som ensam ägare!
Svar på tråden Sambo tappat alla känslor, jag tror det är stress