Fast ni kan ju faktiskt göra något för att öka din sambos inkomster istället för att bara acceptera att hon får noll kr. Och på så sätt skulle ni få mer pengar kvar. Men du verkar ha mer intresse av att gnälla än av att faktiskt hjälpa din sambo.
Är det kanske bekvämt för dig att hon är så beroende av dig? Ger det dig en känsla av makt att hon inte kan betala något ur egen ficka utan är tvungen att be dig om pengar?
Jag trivs med det ja. Otroligt mycket mer än vad jag skulle trivas på de få jobb som finns i min (och likartade) branscher annorstedes.
Dessutom är vi bägge uppvuxna i Sthlm och har förutom vänner våra familjer här vilket kommer underlätta kraftigt när vi väl fått barn med allt vad det innebär.
Samtidigt är frågan varför VI ska flytta pga ett orättvist och felaktigt system? Lika absurt som att en kvinna ska tänka på hur hon klär sig för att intr bli våldtagen.
Vilken sjukdom det handlar om har jag inte intresse av att diskutera. Det är irrelevant i tråden.
Det skaver inte det minsta. Även med en platt skatt skulle jag inte kunna leva som de med liknande jobb med en sambo som arbetar, eller hur? Även OM min sambo hade ett jobb så skulle jag inte kunna ha samma levnadsstandard som mina kollegor då de i regel är betydligt äldre och haft lyckan att äga bostäder under den bästa perioden i historien. Jag kan aldrig komma ikapp i alla fall så länge jag lönearbetar. Det är fine, sånt är livet. Det är ingen orättvisa i mina ögon att de gjort bra investeringar. Good for them!
Det som frustrerar är det orättvisa skattesystemet. Att jag inte får rimliga förutsätningar att försörja min familj. Att jag ibland är en individ och ibland en del av ett par beroende på när det passar staten bäst.