Särbegåvade barn

Problemet med att vara särbegåvad och inte bara allmänt smart är att skolan är vidrig. Jag lider med min dotter som får gå igenom samma skit som jag - det har inte ändrats nånting på 30 år.

Att sitta 6-7-8 timmar per dag och t ex lyssna på när läraren läser JÄÄÄÄÄTTELÅNGSAMT ur en bok - och klasskamrater avbryter titt som tätt och frågar riktiga idiotfrågor, det är inget annat än tortyr.

Min dotter ligger långt efter i skolan, hon somnar nästan stående för allting är så fruktansvärt tråkigt. Hemma lär hon sig japanska på egen hand. (Hon är 9 och går i fjärde klass eftersom hon började ett år tidigt)

Hon får inga mer stimulerande uppgifter, eftersom hon först måste harva igenom sida upp och sida ner med ordinarie skolarbete, som hon kunde för flera år sedan och som hon för länge sedan har tröttnat på.

Man ska inte blanda ihop särbegåvad med högpresterande. Högpresterande barn presterar bra i skolan och kan traggla igenom enorma mängder repetitivt skolarbete, medan särbegåvade ofta tröttnar när de inte får intellektuell stimulans.

Räkna med att skolan inte kommer fatta nåt, du kommer bara ses som en jobbig förälder och ditt barn kommer att må dåligt. Välkommen till det svenska skolsystemet.