Särbegåvade barn

Har två söner som är konstaterat särbegåvade. Den äldsta som är 12 har även autism och adhd som han brottas med, så det blir lite speciellt där.

Mellanbarnet som är 8 år har "bara" särbegåvning och inga diagnoser. Där förstod nog vi själva i 3-4 årsåldern att han skilde sig från andra rätt mycket. Han lärde sig bland annat att läsa då han var 3,5 år och han kunde räkna storebrors matte i förskoleklass utan större bekymmer (storebror gick då i åk 4). Han är egentligen före inom de flesta teoretiska områden (inom fysiska aktiviteter är han mer normal). Engelska kan han nästan flytande nu, har lärt sig det själv bara genom att titta på filmer + Youtube på engelska.

Vi propsade på att få sonen testad av specialpedagog i förskoleklass så han skulle få rätt nivå. Det kändes först som att skolan trodde vi överdrev och mest ville skryta. Men i åk 1 fick han göra alla nationella prov för åk 3 och fick i princip alla rätt på dessa prov i både svenska och matte. Efter det så blev det lite annat bemötande från skolan. Han har gått kvar i sin klass (åk 2) eftersom han trivs bra där och läraren är bra. Men får anpassningar efter sina förmågor. Matte läser han för åk 3 och 4, har egna lektioner 2 ggr/vecka med mattelärare från mellanstadiet. Han ska också få ha NO själv eller med en annan grupp för att få mer stimulans där. I svenskan får han svårare texter och svårare böcker. Engelskan är lite svårare att anpassa men det är väldigt lite engelska i skolan i åk 1 och 2. Han tycker den är löjligt lätt, de lär sig tex namnen på olika djur och färger.

Sammantaget tycker jag det fungerar bra i hans skola. För att han har lärare som vill hjälpa och de tycker det är roligt att stimulera honom.

Äldsta sonen testades av psykolog vid sin NPF-utredning och det konstaterades IQ 130 +. Yngre sonen är testad av specialpedagogen + skolpsykologen. Där har jag ingen exakt IQ men det spelar faktiskt mindre roll. Just människors oförståelse är ju det som gör att man inte kan prata om det här öppet, det är ingen idé att ens försöka tyvärr. Man blir bara ansedd som knäpp och en skrytmåns. Jag tycker det är skönt med forum som Filurum där det bara är likasinnade att diskutera med.

Tror för övrigt inte att alla barn kan engelska flytande vid 7 års ålder. Inte i min sons klass i alla fall. Och jag tror de flesta barn där ändå är normalbegåvade.