Stanna och kämpa eller lämna?
Hej!
Jag och min fru har varit i ett längre förhållande närmare 22 år och har flera gemensamma barn från 6-15 år. De senaste tre åren har varit kämpiga. Det är inte längre lika hjärtlig stämning som tidigare och det blir ofta irritation och bråk över smågrejer.
För några månader sedan kom min fru fram till att hon ville separera. Hon har tidigare hotat med detta men inte gjort slag i saken. Jag hade inte själv tänkt den tanken förut. Hon menar att detta kan ge en möjlighet att hitta sig själv för att sedan kunna sattsa på relationen igen (om ett år eller så). Det är dock så att hon inte fått tag i ett boende och saknar ekonomin för detta om inte jag hjälper henne med pengar. Just nu går vi bara i ett vacuum.
Till saken hör att vi är väldigt olika när vi blivit ovänner. Mönstret ser ut så här. Jag föreslår att vi ska prata och försöka förstå varandra, glömma och förlåta och så gå vidare i vardagen. Min fru vill konsekvent aldrig prata. Hon är extremt konflikträdd och vägrar prata. Istället går hon och är småsur på obestämd tid och vägrar all form av kommunikation. Det blir då knäpptyst oss emellan. Detta gör mig otroligt frustrerad.
Perioder av tysnad kan vara från några dagar upp till månader. Detta känns inte ok från min sida och jag har tagit upp det med henne när det har varit lugnare perioder. Dock kan hon inte se att det skulle vara något fel med detta. Det blir i alla fall inte bråk menar hon...
För att komma ur tysnaden krävs oftast att vi glömmer bort problemet som låg bakom eller att jag ber om ursäkt för allt mellan himmel och jord.
Har aldrig tidigare velat lämna min fru men just detta att hon återkommande vägrar prata med mig och inte själv aktivt tar initiativ till att förbättra relationen har verkligen satt sina spår hos mig. Hon verkar dock övertygad om att ifall vi bara separera som kommer vi hitta tillbaka till varandra igen.
Tycker samtidigt synd om våra barn både hur de har det nu när de vuxna bara håller uppe fasaden samt hur det skulle bli om vi skildes.
Är det rimligt att vägra prata och lösa problem och att jag ska betala för hennes separata boende?
