• Miva

    Snart 45 år och gravid

    Igår sökte jag vård efter att ha blött varje dag i några månader. Jag trodde det berodde på klimakteriet, jag äter dessutom p-piller, och var helt oförberedd på att jag kunde vara gravid. Jag kan inte ta till mig att jag är gravid i vecka 11+5. Allt såg bra ut.

    Jag vet inte hur jag ska göra, vi har 4 barn mellan 9-14 och vi hade inte tänkt att börja om, snarare börjat njutit av att barnen blivit större...

    Finns det någon här i min ålder som fullföljt en graviditet? Hur orkade ni efteråt psykiskt och fysiskt?

    Jag har full förståelse att många tycker jag är för gammal och det är synd om barnet men jag önskar att dom som varit i min situation skriver, undanber påhopp.

  • Svar på tråden Snart 45 år och gravid
  • Moder1

    Har en väninna som hade 2 barn 16 och 18 år gamla när hon blev gravid med en liten.

    Hon är i din ålder och visst tycker hon ibland att det hade varit skönt att bara haft de stora som är helt självgående.

    Men hon ångrar inte barnet. Hon har inte energi att åka på öf 3 dagar i veckan mm.

    Men han hänger med på det de gör.

  • annabellelee
    Moder1 skrev 2019-12-19 07:08:41 följande:

    Har en väninna som hade 2 barn 16 och 18 år gamla när hon blev gravid med en liten.

    Hon är i din ålder och visst tycker hon ibland att det hade varit skönt att bara haft de stora som är helt självgående.

    Men hon ångrar inte barnet. Hon har inte energi att åka på öf 3 dagar i veckan mm.

    Men han hänger med på det de gör.


    Öf?
  • Zakopane
    Miva skrev 2019-12-19 06:09:10 följande:
    Snart 45 år och gravid

    Igår sökte jag vård efter att ha blött varje dag i några månader. Jag trodde det berodde på klimakteriet, jag äter dessutom p-piller, och var helt oförberedd på att jag kunde vara gravid. Jag kan inte ta till mig att jag är gravid i vecka 11+5. Allt såg bra ut.

    Jag vet inte hur jag ska göra, vi har 4 barn mellan 9-14 och vi hade inte tänkt att börja om, snarare börjat njutit av att barnen blivit större...

    Finns det någon här i min ålder som fullföljt en graviditet? Hur orkade ni efteråt psykiskt och fysiskt?

    Jag har full förståelse att många tycker jag är för gammal och det är synd om barnet men jag önskar att dom som varit i min situation skriver, undanber påhopp.


    Hur gick det? Tråden är ju gammal men jag skriver lite allmänna tankar nedan utifrån om nån annan har liknande situation som du:

    jag inser att du måste fått de fyra första väldigt tätt, vilket förstås är otroligt intensivt. Samtidigt är de alla redan nu eller mkt snart i en ålder då de inte längre är intresserade av att umgås med sina föräldrar utan är på väg bort från en. Det kan vara ganska trevligt med en sladdis i det läget, nån som fortfarande vill hänga med en, gå till badhuset och hitta på andra grejer. :)
Svar på tråden Snart 45 år och gravid