Vi som planerar äggdonation 2020

Du frågade också om varför ägget släppte... vet inte. Kan ha varit dåligt genetiskt eller så kan jag ha behövt annan dos på medicinen. Jag har kommit längre i förklimakteriet nu än när jag fick dottern så kanske behöver mer stöd, vet inte helt enkelt. Kliniken har haft semesterstängt och inväntar besked om äggen innan vi pratar nästa steg så har inte pratat om annan behandlingsplan än.

För oss var vägen till äd lång. Vi blev gravida själva, fick 2 utomkveds, gjorde ivf, fick utomkveds, 2 ma innan vi ställde oss i kö för äd. 6 år från det vi började försöka och till vi ställde oss i kö. Det var egentligen inte förrän vid näst sista ivf?n som äd togs upp som alternativ med tanke på lågt amh. Men vi fick då inte hjälp via landstinget. Umeå fanns som enda privata i Sverige.

Det har inte varit problem att acceptera äd utan mer tacksam över att det alternativet finns. Däremot så har jag sörjt att inte få biologiskt barn, känt mig otillräcklig och ?defekt? som kvinna.

Vi har ju en dotter via äd. Kärlek vid första ögonblicket, så fort hon lades på bröstet. Det var självklart bara, hon är vår, vi har gjort henne. Däremot var det lite jobbigt i början när många fråga vem hon var lik eller kommenterade nån likhet osv. Men direkt efter förlossning så är man lite extra svajig mentalt också Är det någon nu som frågar så antingen berättat jag om äd eller så om jag inte orkar ?hålla en föreläsning? så svara jag bara ?inte mig i varjefall?

Jag tänker inte direkt på att hon är från någon annan genetiskt sett, förutom när jag funderar på vad som skulle hända om hon blev sjuk/behöva sjukdomshistoria i familjen, eller hur det blir i tonåren och ev sökande efter identitet. Sen tänker jag ju på det i äd sammanhang, fertilitetsdiskussioner och nu vid syskonförsök. Tycker det är skittrist att hon inte kan få ett helsyskon. Öppen donation är ju det som gäller i Sverige och skulle vi nu lyckas få ett syskon är det viktigt att det syskonet får samma förutsättning med öppen donation så att båda har samma chans att söka ?rötterna?.

Eftersom vi har hållit på så länge med att försöka få barn så har jag valt att berätta och vara öppen med det. Både med ivf och med äd. Det har varit en så stor del av mitt liv så det skulle kännas konstigt att undanhålla det.

När jag gjorde ivf så hade jag en bekant som också gjorde ivf. Vi skämtad mycket om alla konstiga situationer man kunde hamna i med medicineringen om man inte var hemma när man skulle ta sprutor och alla konstiga biverkningar etc. Hon var ett väldigt bra stöd. Tyvärr tappade vi kontakten när hon fick tvillingar och jag det sista ma (upptäcktes i v19 och tog väldigt hårt då jag också visste att det var sista chansen att få biologiskt) En kollega på jobbet har gjort ivf. Däremot inga ?livevänner? som gjort äd.

Jag har gjort ÄD i Umeå. Kostade 70-75 har jag för mig + kostnad för frys och FET-återföring. Bra klinik förutom att de skötte kommunikationen ang kötider väldigt dåligt, då de sa att vi var "näst på tur" flera gånger men sen sköt på det och oftast fick jag reda på det när jag ringde för att höra om startdatum osv. Bra läkare, omtänksamma och informativa osv när man väl träffas. Är mer "generösa med mediciner". Sämre telefontider och lite svårt att få kontakt med dem, då ivarjefall, det är 3 år sen vi gjorde försöket.
Vi var "andra paret" på donatorn. Dvs om donatorn fick mer än 16 ägg så delades de mellan två par. Men jag har för mig att "första paret" fick fler ägg om det blev mer än 16, men är inte helt säker eller om de var så att de delades rakt av. Är man ensamt par så kan man alltså få fler ägg, men det var inget man fick välja. Vi fick i varjefall 8 ägg. En ET dag 2 och en blasto till frysen. Blaston blev dottern.
Kommer inte ihåg att vi diskuterade garanti, men åtminstone ett återförande ska ju gälla.
Det jobbiga med att köra synkat med donatorn är ju att man inte kan garantera att det blir tillräckligt med ägg att plocka eller att de avbryter försöket. Eller som vi som var andra paret, så blir det ju större osäkerhet att det blir tillräckligt med ägg för att det ska räcka. Tycker det var psykiskt tärande.

Nu är vi igång och gör syskonförsök på gynhälsan, Minerva, i Uppsala. De kör med frysta ägg från äggbank. Man kan välja 6,8,10 ägg. Kostnad mellan 80-105 000. Garanterar en återföring, men som de sagt till mig "vid 10 ägg så har man möjlighet till bättre garanti". Vad nu det innebär? Vi fick bara en återföring på 10 ägg men ett reklamationsärende ligger via kliniken mot äggbanken. Kliniken var lite förvånade att det inte blev något till frysen då vi hade väldigt bra befruktningsgrad. Så  nu väntar vi och ser vad äggbanken svarar, tyvärr är det semestertider utomland så det kan dröja.
De verkar köra standard på återföring av blasto på dag 5 eller 6.
Kliniken är lätt att ha att göra med tycker jag. Lätt att få kontakt med, inga speciella telefontider utan man ringer dem och de svarar om de kan, annars ringer de upp senare. Läkaren jag har haft kontakt med är ganska "rakt på", känns kunnig, men lite stressad ibland. Kanske att hennes raka sätt har att göra med att jag har gjort försök tidigare och vetat vad det handlar om och vad jag varit ute efter. Kanske att hon är annorlunda mot "nya". Hennes raka sätt passar mig bra. Tror det finns en läkare till. Krävdes dock lite övertalning för att få kortison vid detta försök. Annars har behandlingarna för mig varit väldigt lika mellan Umeå och uppsala.

I någon tidigare kommentar så sas det att det var svårt att få ut information om befruktninggrad och hur äggen utvecklats under odling osv, från kliniker i Sverige. Jag har aldrig upplevt det. Jag har alltid fått veta hur många ägg och hur många som blivit befruktade. Både vid ivf (ackis) och vid mina äd-försök. Nu på Gynhälsan har embryologen ring ett par gånger innan insättning för att meddela hur det sett ut och sen efter när vi inte fick något plus och de utredde vad som hände när vi inte fick något till frysen. Hade ett ganska långt samtal med honom där han gick igenom de olika faserna och vad som hänt mer dag för dag med äggen och hur de utvecklades/avstannade.

För mig är äd-medicinerna mycket jobbigare än ivf-medicinerna. Det har tagit mig 2-3 månader innan kroppen känns "lugn" igen efter ett äd-försök.

Nä, de är verkligen inte kul!!

Visst är det skillnad. Men jag fattade det som att det var problem med att ens få den typen av information. Och det har jag inte upplevt. Vi har fått muntligt hur många plockade och befruktade ägg, rörlighet och antal spermier osv. Jag har aldrig efterfrågat en skriftlig rapport med den typen av detaljer, så jag därför har jag inte upplevt det som ett problem. För mig skulle en sån rapport inte säga något då jag inte är tillräckligt insatt i medicin. Jag föredrar att få det berättat och förklarat för mig. Jag har fått mer info än bara antalet befruktade ägg.

Vet inte om det är samma läkare. De har 3 såg jag nu när jag kollade deras hemsida. För mig har kommunikationen med henne varit bra i varje fall. Jag tycker att det har gått bra att resonera med henne. Tråkigt att du inte fick ett bra bemötande, oavsett om det var samma läkare eller inte.

Ja, det är tråkigt att IVF-klinikerna inte gör mer för att utreda. T ex så tog det långt tid innan jag förstod hur mitt låga amh påverkade. Det var inte extremlågt utan bara under normalen när vi började försöka. Det tog långt tid innan andra alternativ kom upp, som äggdonation. Där kunde de ju om inte annat "planterat" ett frö till tanke hos en lite tidigare även om man inte hade avslutat behandlingen, med tanke på att det är en ganska stor/lång mognadsprocess för äd. Många behandlingar sliter ju på både kropp och själ.

Visst håller jag med om att de utländska klinikerna absolut verkar vassare. De verkar kunna göra betydligt mer utredningar än vad de svenska gör. Jag hoppas att det kommer att ändra sig i och med att det har blivit fler privata kliniker i Sverige, att Sverige kommer i kapp de andra länderna som har haft privata kliniker längre. Alla tester är inte heller lagliga i Sverige, som t ex PGS/PGD (utom vid svår genetisk sjukdom) och där kan man ju hoppas på att det också blir en förändring.

Progesteronsprutorna kör inte de svenska klinikerna med.Ska du ta dem efter plus också?

Bellis, är äggen plockade och befruktade nu eller har ni redan hunnit med att göra insättning? Jag har tappat tiden lite då jag haft s mycket att göra på sista tiden.

Å, va spännande! Låter ju lovande med så bra ägg! Hur många ägg blev plockade?

När är testdag! Ska hålla alla tummar och tår jag har!

Redan på tisdag?! Oj, har tiden gått så fort? (För mig ivarjefall, för dig kanske den sniglar sig fram )

Håller tummarna! Hoppas att det är ett tecken att du mår tvärt emot vad du brukar då!

Ja, jag hade testdag 14 dagar efter insättning. Hur tidigt har du efter ET?

Man ska ju kunna plussa 14 dagar efter befruktning, dvs när man skulle ha mens om det var på ?vanligt sätt?. Men de vill vara säkra. Finns ju de som plussat efter de 14 dagarna efter insättning, det är därför en del kliniker vill vara på absolut säkra sidan och sätter testdag 3 veckor efter insättning. Låååång tid!

Jag tycker också bättre om crinone än lutinus. Är inte lika kladdigt. Måste kolla vad jag hade när jag plussade med dottern. Har nämligen för mig att det var lutinus... undrar om jag tar upp de olika bra? Ska ju vara samma sak... Men lutinus har haft produktionsproblem under våren så de var tydligen inte helt säkra att använda (fattat det som dosen progesteron varierat).