Vi som planerar äggdonation 2020

Kan förstå tankarna om du har biologiska barn sen tidigare. Men det är också lite vad man gör det till.

För vår del så blev det naturligt att berätta för de närmsta att äd var aktuellt när det inte gick med ivf eftersom de visste att vi gjorde ivf. Sen har fler och fler fått veta längst vägen. Till o med de flesta av mina arbetskamrater vet. Passar på att upplysa folk lite . Dottern är nu två och vi har då o då som godnattsaga berättat om vår längtan och resa kring att få henne. Att vi har fått ett ägg av en annan tjej som sen fick bo i mammas mage för att bli henne. Det ska vara en naturlig del av henne tycker vi, att hon alltid har vetat om det. Hon ska höra och förstå från oss först. Vi vill inte ha det hemligt för det är då vi känner risken finns att det ska uppfattas som något ?konstigt och udda? från hennes sida sen när hon är tillräckligt gammal att förstå.

Bra skrivet! Precis så tänker vi med. Ska nog börja prata lite om det nu. Vill inte heller det ska komma som en chock sen.

Kul att ni får nya ägg! Hoppas på bra resultat denna gång:)

Grattis och välkommen Otta och Styrkekram till dig Zwillinge!

Själv är jag så glad nu! Vi har fått besked om att de har en donator till oss och kliniken har preliminärreserverat 10 ägg. Hon ska ringa mig senare idag!

Tack! Ja, skönt att känna att det åtminstone kommer bli ett nytt försök!

Hur går det för dig då? Allt bra med lillen o dig? Vet du om det finns någon tråd för gravida äd-are 2020? Den för 2019, ligger den under kategorin ?gravid??

Jag har en son genom ÄD som föddes 2015 och han vet att vi fått ett ägg från en annan kvinna för att mina ägg är trasiga. Vi har pratat så med honom från start, typ 2 års åldern. Har har böcker om hur barn blir till och rättar kompisar och fröknar när de säger att barn blir till när mammor och pappor är kära osv. Han förklarar det kliniska kring ägg och spermier samt att det kan vara två pappor eller två mammor eller en ensam mamma. Dock har jag aldrig hört honom säga till andra att han kommit till genom ett lånat ägg. Vi har berättat för våra närmsta men det är många i bekantskapskretsen som inte vet just utifrån tanken att han ska äga sin historia. Detta har funkat för oss då det är en öppen dialog i våra vardagliga relationer och situationer som avdramatiserat det hela och ingen i vår närhet uttrycker någonsin några funderingar kring hans ursprung. Får tvärt om ofta höra att han är lik mig osv, fastän de vet att vi inte delar DNA. Tänker att många kommer bli överrumplade den dagen han utan omsvep säger att jag fått låna hans ägg, men för honom kommer det vara det mest naturliga i värden så det kommer inte vara en grej för honom, vilket är mitt mål. Han som varit allvarligt sjuk ser det lika naturligt att prata kring vart andra barn haft sin cancer, då han utgår ifrån att verkligeheten är sådan att en del föräldrar får låna ägg och en del barn har cancer <3 Hoppas ni hittar ett förhållningssätt som funkar för er! Min erfarenhet att tankarna mest snurrade innan jag fick barn, medan det nu inte är något betyder något.

Kan förstå tankarna om du har biologiska barn sen tidigare. Men det är också lite vad man gör det till.

För vår del så blev det naturligt att berätta för de närmsta att äd var aktuellt när det inte gick med ivf eftersom de visste att vi gjorde ivf. Sen har fler och fler fått veta längst vägen. Till o med de flesta av mina arbetskamrater vet. Passar på att upplysa folk lite . Dottern är nu två och vi har då o då som godnattsaga berättat om vår längtan och resa kring att få henne. Att vi har fått ett ägg av en annan tjej som sen fick bo i mammas mage för att bli henne. Det ska vara en naturlig del av henne tycker vi, att hon alltid har vetat om det. Hon ska höra och förstå från oss först. Vi vill inte ha det hemligt för det är då vi känner risken finns att det ska uppfattas som något ?konstigt och udda? från hennes sida sen när hon är tillräckligt gammal att förstå.

tack! Ja jag har plussat; borde nu vara i vecka 5+6. Testade 11/8, alltså två veckor sedan nu. Men allt känns sååå osäkert så har svårt att tro på det. Mest är jag orolig för att det kommer lite då och då små svarta/bruna prickar av koagulerat blod i Crinonen, det känns läskigt. 

Jag har ju kontakt med min sköterska hos Olga angående detta och hon ger mig direktiv, men ändå; vad betyder det?? Är det kört nu eller? jag måste nog köpa ett nytt gravtest idag o prova,...