Inlägg från: Anonym (Förstår precis) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Förstår precis)

    Nygift och otrogen

    Har varit gifta i över 20 år och vi har båda varit otrogna några gånger var. Soppigt ibland - det har berott på olika saker (konferens, fest, jobbflirt) ofta när vi haft det lite tråkigt i sängen hemma med varandra. Vi har inte direkt skyndat oss att berätta, men vi har grälat och hittat tillbaka till varandra varje gång. En gång provseparerade vi i några veckor (nyttigt, vi längtade...) , ett tag hade vi öppet förhållande och fick dejta andra diskret. 

    Jag tycker att man ska förlåta och gå vidare. Man har ansvar för varandra och att ge varandra bra samliv med lust och skratt. Om man slarvar med samlivet blir det lätt så att den andre söker sig till nån som kan ge sex och kärlek...

    Jag tycker att ni ska förlåta och gå vidare. Känn efter om ni älskar varandra, då är det värt att förlåta.
  • Anonym (Förstår precis)
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-02-18 18:41:57 följande:

    Jag håller dock inte med dig där. Jag tycker otrohet är fel, jag ska inte behöva ligga med honom när jag inte är sugen av rädsla för att han ska söka sig till någon annan. Otrohet för mig är inte acceptabelt och det är det inte enligt honom heller.


    Helt OK att tycka olika. Om du strängt anser att otrohet är fel så får du avsluta det gemensamma familjelivet. Kan du inte förlåta eller glömma så finns inget att göra för honom. Du är helt säker dessutom på att du aldrig kan råka vara otrogen, ja då är det bara att snyggast och vänligast skilja sig, ha gemensam vårdnad och vänligt samverka som föräldrar med umgänge och boende med barnen halva tiden var.

    Förstår inte riktigt ditt bekymmer om du varken kan acceptera eller förlåta - då är det väl bara att dra?
  • Anonym (Förstår precis)
    SysterEm skrev 2020-02-19 09:42:27 följande:
    Det finns ju många som förlåter mord också. Det betyder inte att man blir lycklig för det, eller att mördaren går att lita på och aldrig mer kommer skada någon. Många förlåter ju för sin egen skull för att orka med livet. Och klart att du på sikt kanske kan förlåta. Glömma kommer du däremot aldrig göra, inte förrän du blir gammal och dement iaf. (Min farmor var dock väldigt upprörd över min farfars otrohet även när hon var dement...oerhört rossligt hur hela hennes liv blev plågat ända in i döden.) Som sagt, ja det går att förlåta. Det går inte att glömma. Man kan gå vidare med livet, men det som hänt går aldrig att ändra på.

    Allt ni hade innan och under otrohetsaffären kommer alltid vara färgat av hans svek (i ert fall hans enorma svek). Har faktiskt aldrig hört talas om en otrohetsaffär med så här mycket hemska omständigheter. Hans svek är verkligen enormt. Tror näst intill ingen hade kunnat bli lycklig igen med någon som behandlar en så här. Fy fan.
    Mord är rejält olagligt, skadar själva livet och får oerhörda konsekvenser. Att jämföra det med fullt laglig otrohet tycker jag haltar rejält.

    I övrigt har du en poäng och jag tycker att din text just visar på att äkta förlåtelse och att göra det bästa av livet vinner. 

    Att gräma sig livet igenom och aldrig aldrig ens försöka glömma jobbiga saker som hänt, vilket sorts liv får man då?

    Jag har varit tydlig med att mina relationer bygger på ömsesidig kärlek (samtal, ömhet och sex) annars lämnar jag eller har relationer vid sidan av (helst med tillåtelse, kan vara diskret.

    Det finns alldeles för många partners som kräver trohet i förhållandet samtisigt som de helt slarvar med att vårda sin lust och sexualitet - de ägnar sig åt jobb, hobby, mobilsurf eller lådvin istället. Sådana partners förtjänar ingen att kasta bort sin trohet till. Fy fan för sådana hycklare. En sorts övergrepp att kräva trohet utan kärlek.
  • Anonym (Förstår precis)
    SysterEm skrev 2020-02-19 10:40:04 följande:
    Vad menar du, att man kan kräva kärlek men inte trohet? Varför lever du i så dåliga relationer och är otrogen istället för att lämna och leva i lyckliga relationer? Du framstår som feg. Du kanske ska vara lite återhållsam med att ge andra råd, med tanke på att ditt eget liv låter rejält sorgligt...Har man en partner med samma inställning som du och har avtalat att det är ok, då kan man ju göra som man vill. Men har du tillåtelse som du skriver så är det ju inte heller otrohet. Dock skulle ju få vilja ta i en sån människa ens med tång...

    Nu var det ju inte det jag skrev. Vad jag skrev var att man kan förlåta hur hemska saker som helst, hela spektrumet; ond bråd död, misshandel, övergrepp, försummelse, otrohet, alla möjliga svek och elakheter osv. Olagliga eller lagliga handlingar. Det spelar ingen roll. Förlåtelse är något man kan nå när tiden är mogen för sin egen inte frid. Man kan ex lämna och förlåta, vilket ju är det vanliga och mest sunda. Jag förlåter dig, men inser att jag är värd bättre än så här och att jag förtjänar att vara lycklig.
    Man kan naturligtvis kräva både kärlek och trohet, frågan är vad man gör när överenskommelsen inte hålls. Argsinta av ena känet verkar kunna trycka det är OK att kräva trohet i en relation utan att sjäva behöva medvekra i ömhet/kärlek. Kärlek är en förutsättning för trohet, det verkar inte du och dina gelikar vilja acceptera alls?

    Jag pratar generellet och inte personligt. Varför kallar du mig feg? Jag är snarare både stark, kärleksfull och självständig. Klarar du och dina gelikar inte av den sortens partners, vem är det då som är feg? Du använder onödigt drasitska ord som slår tillbaka på din egen situation.

    Det spelar naturlgitvis roll för förlåtelse vilken sorts problem som ska förlåtas. Hur kan du jämställa mord med otrohet? Det är verkligen skillnad. Världen är inte svartvit och binär.

    Du avslutar snyggare och jag instämmer varmt med att gilla din skrivning: Förlåtelse är något man kan nå när tiden är mogen för sin egen inte frid. Man kan ex lämna och förlåta, vilket ju är det vanliga och mest sunda. Jag förlåter dig, men inser att jag är värd bättre än så här och att jag förtjänar att vara lycklig.
  • Anonym (Förstår precis)
    molly50 skrev 2020-02-19 10:14:32 följande:
    Man kan ju hamna i perioder i livet när man inte kan eller vill ha sex av olika anledningar.
    Förtjänar man då att bli bedragen för det för att ens partner måste få sex?
    Jag tycker det låter ganska egoistiskt.
    Otrohet är ingen universal lösning på alla problem.
    Trivs man inte i förhållandet så försöker man lösa det eller så gör man slut.
    Det är i alla fall ärligare.

    Men detta är OT.
    Det är väl snarare egoistiskt att inte ta sig ur situationer där man i långa perioder i livet inte kan eller vill ha sex av olika anledningar. Då tycker du att det är sunt att kräva sexuell trohet av sin partner? Det är inget problem med det?

    Ingen här säger att otrohet är en universal lösning på alla problem. Var får du det ifrån? Det är en självklar utsaga som ingen säger emot. Det är verkligen OT.

    Och det tycker du jämställt lika om det är en levande lustfullt kvinna som avkrävs trohet av sin man som sysslar med allt utom ömhet/kärlek år efter år? Jag skulle inte tro det. Du och dina gelikar bryr er inte alls om äkta jämställdhet, ni vill bara slippa allt ansvar för er själva och era relationer. Lägga skuld på andra...

    Instämmer i din slutkläm att man ska lösa eller lämn om man inte trivs. Det är ärligt och rätt självklart även det
  • Anonym (Förstår precis)
    SysterEm skrev 2020-02-19 11:02:15 följande:
    Spelar du korkad? Vart har jag jämfört otrohet med mord? Förlåtelse har inget med rättssystemet att göra. Som sagt, det jag skriver är att man kan förlåta ALLT, till och med mord. Finns föräldrar som förlåter den som dödat deras barn. Det handlar inte om att handlingen är ok, det handlar om ens egen inte frid. Min poäng, vilket alla normalbegåvade redan förstått, är att förlåtelsen är separerad från handlingen. Förlåtelse är ett tillstånd man kan nå tids nog om man vill. Den förändrar dock aldrig handlingen och den rättfärdigar aldrig handlingen.

    Ditt andra dravel är inte konsekvent. Du verkar ha ett sorgligt liv.
    Dravel och sorgligt liv.... Projektion?
  • Anonym (Förstår precis)
    Anonym (Man35) skrev 2020-02-19 11:10:14 följande:
    Även du förstår att Systerem inte jämställt utan skriver att man potentiellt kan förlåta allt. Alternativt har du supersvårt med förståelse för abstraktion och då kanske diskussionsforum inte är rätt ställe för dig. Jag har till exempel förlåtit den som körde på min bror. Jag kunde däremot inte förlåta mitt ex otrohet. Trist med troll som du som förstör diskussioner genom att låtsas inte kunna tänka två tankar samtligt och relativisera sönder allt som skrivs.
    Sorgligt och konkret. Livet är verkligen relativt och omständigheter olika. Kan man komma till förlåtelse och gå vidare och göra det bästa av livet utan att gräma sig så gynner det en själv. Otrohet är vanligt, mänskligt, inte olagligt och kan ha många mer eller mindre allvarliga anledningar. Det finns inget enkelt svar. De som älskat varandra och inte hållit löften om trohet har olika berättelser.

    Man är inte ett troll som inte förstår abstraktion, förstör diskussioner, inte kan tänka två tankar samtidigt och märkligt nog relativiserar sönder allting som skrivs för den sakens skull. Projicerar du kanske lite där? Du är så sviken efter otrohet att du inte kan se detta i större perspektiv själv.
  • Anonym (Förstår precis)

    Du kanske istället bör lämna, du som gillar ord som svek och lögner och dessutom vill slippa höra om andras liv. Vad gör du på FL egentligen...Flört


    Anonym (Lollo) skrev 2020-02-19 11:29:20 följande:
    Haha. Precis. Lägg ner den här tråden och ni som är nöjda med att leva med svek och lögner, gör gärna det! (Vi andra är däremot glada om vi får slippa ha det som ni ;)
  • Anonym (Förstår precis)
    Juicebaren skrev 2020-02-19 11:22:50 följande:
    Tänk att den här tråden aldrig dör. Släpp det, ni kan inte hjälpa TS, hon vill uppenbarligen inte lämna.

    Nu sitter sådana här idiotier och normaliserar skiten också. Kan inte ni otrogna äckel bara skapa en egen tråd eller gärna ett eget forum där ni kan skryta till varandra om hur härliga liv ni har. Vi andra som tycker synd om er och äcklas av era handlingar skulle gärna slippa era livslögner.
    Så vi som påtalar att otrohet är helt lagligt, att otrohet är mänskligt och att förlåtelse/att gå vidare i livet gynnar TS och alla andra - vi är idioter som normalisar det du sektreligöst kallar fruktansvärt. Och du tycker att vi skryter när vi säger att det är lagligt, mänskligt och kanske enklast att förlåta? 

    Du tycker synd om oss som påtalar detta och kallar oss otrogna äckel? Jag avstår från att ge dig motsvarande låga epitet. Jag tycker nog inte synd om dig heller men beklagar din trånga och ensidigt kunskapslösa verklighet.

    Jag tror att du skulle må bäst av att ha lämnat tråden själv eller skapat någon sorts högmoralisk tråd om perfekta härliga liv, så som du vill att de ska vara? Utan mänskliga svagheter och dilemman som behöver lösas, likt det TS lyfter fram.
  • Anonym (Förstår precis)

    Projektion behöver du läsa på om. En försvarsmekanism som är vanlig hos oss människor. Har du ett bra liv?


    Anonym (Man35) skrev 2020-02-19 11:18:28 följande:
    Du kände dig alltså träffad. Håller med om att du låter sorglig.
Svar på tråden Nygift och otrogen