Han vill ha barn sen.. jag NU

Hej!

Jag har en sån otrolig barnlängtan, trodde inte att man kunde känns såhär starkt. Min kille däremot, han vet att han vill ha barn men han vill skaffa nytt jobb och känna sig klar med livet. Han är medveten om att det inte riktigt funkar så, att man aldrig blir klar. Men han är bara inte redo nu.

Hur gjorde ni när ni var på olika plan med er sambo? Vet att man inte ska stressa eller tvinga dom, blir bara motsatt effekt. Men hur lugnade ni er själva? För att klara av väntan! De flesta av våra vänner har barn eller är gravida nu vilket jag är

Så glad för. Men känner mig också väldigt avundsjuk och ledsen.

Vill inte ha tips om att lämna honom, det tänker jag inte göra. Vill bara ha tips på hur man kan göra väntan enklare!

Verkar som många här på FL är tillsammans med partners som inte vill ha barn "just nu". O efter några år så inser dem att männen aldrig ville ha barn alls.

Hur gamla är ni?

Om du har tiden o viljan att vänta ut honom så gör det. Annars kan du alltid lämna o hitta nån som är redo

Jag lider med dig TS, vet exakt hur det känns! Jag berättade hur jag kände för min sambo och vi satte ett preliminärt datum för när vi skulle börja försöka. Med löfte från min sida att jag inte skulle bli arg om han ändrade sig eller inte kände redo när vi väl var där. Sambon behövde lite tid att tänka på saken och förbereda sig mentalt och jag mådde bättre av att vi hade en plan, ovissheten var outhärdlig. Han sa också att han förmodligen aldrig hade kommit till den punkten att han själv sa "nu kör vi, jag är redo!". Tror vi satte ett datum ett år fram i tiden. När det hade gått ett år pratade vi om det och då sa han att vi skulle sluta med preventivmedel och "händer det så händer det". Fyra månader senare var jag gravid. Idag har jag en fantastiskt treåring och är gravid med andra barnet.

Grattis till era snart 2 barn :)

Men när ni satte ett preliminärt datum, hur tog du upp det? Och fick honom att känna sig okej med den planen? Jag blir också galen av ovissheten, men han kan verkligen inte säga nör han tror att han ska bli redo. Och jag könner mest att man borde väl ha en känsla om det handlar om 1 eller 10år. Men att sätts ett datum lät bra tycker jag! Ska försöka prata med honom om det, vet inte hur bara!

Han visste om att jag hade stark barnlängtan så det kom inte som en chock. Jag sa att jag behövde prata med honom, berättade hur jag mådde och att det var ovissheten som var allra jobbigast. Han var väldigt förstående. När det hade gått ett år tog jag upp det igen och då sa han "vi är ju 27 år, har vidarutbildat oss, har fast anställning och hus så det är väl rimligt att skaffa barn". Inte särskilt romantiskt men jag blev överlycklig! Min sambo har alltid varit rädd för förändring så jag har fått pusha för sådant och i efterhand säger han alltid att jag hade rätt :p Han är världens bästa pappa och gör allt för vår dotter. Så ibland handlar det inte om att män inte är redo, bara att de är rädda för förändringen. Lycka till!