jag vet ej om jag orkar nån mer. det känns som om jag vill ge upp. jag vet att man ska inte vara avundsjuk, men jag känner mig så avundsjuk just nu på alla som är gravida eller har barn eller ska ha barn. när jag ser en gravid kvinna brukar jag tänka för mig själv varför inte jag? kommer jag någonsin att få uppleva denna känslar? jag fick mens igår. allt känns så jävligt. jag gråtter å gråtter. JAG tror att jag kommer aldrig att bli gravid.
Vet att det inte finns några ord.....
Tröstkramar....
Jag har det precis som du.. Vi har försökt i 19 månader utan något som helst resultat. Förstår inte varför alla andra lyckas men inte vi, som så gärna vill ha barn !!
Tycker att det är orättvist att andra får..
Forstar dig precis. Vet inte vad jag ska skriva som kan hjalpa men skickar en styrkekram!
Känner igen mej själv i ditt tänkande...Kommer jag någonsin få uppleva känslan av ett eget barn....Vet att det kanske inte är någon tröst just nu,men på något konstigt vis får vi nya krafter och nya förhoppningar.Kram
Det är ändå en liten tröst att veta att man inte är ensam! Vi är så många som bär på samma tunga känslor...
När jag fick veta att min svägerska var med barn hamnade jag i nån slags chock och grät i tre dagar i sträck. Min sambo trodde att jag hade blivit knäpp och jag började nästan undra själv också...men det är så laddat. Till saken hör också att hon bara några veckor innan berättade att "nej de hade inte några planer på bäbis nu, det skulle vänta ett tag". Sedan bestämde de sig för att typ testa en gång för skoj skull! : ( Naturligtvis blev hon gravid bums!!! Bittert...
Jag förstår hur du känner!!! Det är så himla tungt och jobbigt och vissa dagar orkar jag knappt andas för att det gör så ont i mig av längtan efter barn!
igår skrev jag att man ska inte vara avundsjuk på någon , men idag upplevde jag något hemsk, för två år sedan var jag på axelsbergvårdcentral å träffade en mycket trevlig läkare. då var hon gravid med sitt första barn, hon frågade mig om jag hade någon eller några barn då sa jag nej vi vill, men det inte vi som bestämmer. hon frågade mig om jag fick något hjälp för att stå i kö via landsting. jag sa att min gyn. hjäpte mig med det. idag vaknade med fruksvärt mensverk, ringde till vårdcentral i axelsberg då var det samman läkare som jag träffade för två år sedan som som tog emot mig. när jag kom in till henne såg jag att hon var gravid igen då bröt jag ihop. hon frågade mig varför jag var så ledsen? då svarade jag henne när får jag uppleva det som upplevde en gång å ska uppleve igen snart, medan jag har försökt uppleva det i fem år snart. hon var bara tyst.
sabia
Mitt i allt måste jag ändå säga att du är stark som orkar visa din smärta och dessutom kan berätta om den. Önskar jag hade ork och styrka nog att berätta varför jag är ledsen... Men orken pyser ur mig, jag vill inte folk ska veta, antar att jag skäms över att vara så misslyckad, jag vet inte... Önskar ändå ibland att jag orkade säga vad jag känner. Förstår din smärta och din ledsamhet!!! Sänder dig en kram med värme... Det är förj--ligt att behöva gå idenom detta!!!
hej thindran:
jag förstår vad du menar att inte kunna visa sina känslor öppet, men jag känner att jag inte kan prata med alla för jag vet å förstår att de inte har samman förståelse som vi har till varandra här inne. jag måste gråta för att kunna gå vidare, visst skäms jag ibland, men det får jag göra. vissa dagar vill jag inte stiga upp på morgonen. om en gravid kompis ringer till mig för att beglaga sig att hon mår illa jag svara inte i telefon då vet jag att hon kommer att berätta hur jobbigt det att vara gravid. på jobbet när alla andra sitter å pratar om sina barn jag gå ifrån bordet. att gå igenom detta var det mest smärtsamman sak som jag gjorde i hela mitt liv. kram på dig
sabia
Jag vet precis vad du menar! Jag får också gå ifrån när det blir babyprat, jag orkar inte höra!!! Känner som du också, behöver få gråta ut all smärta och vissa dagar orkar man ingenting, det bara är så...
Hej
Sabia: Förstår precis vad du menar jag i för sig en dotter som vi fick med ivf och nu kämpar vi för att få syskon men känner igen hur jag kände mig innan vi fick vår dotter Men härinne på familjeliv finns det många som förstår och kan stötta dig så ge inte upp.
Kram
Salmia
Förstår precis hur du känner... Det är så otroligt jobbigt att se alla omkring en bli gravida och få barn. Speciellt när man inte vet om man någonsin kommer att kunna få ett barn själv... Det gör så ont i hjärtat...
Här är en till som förstår... 11 år av väntan så många gråtstunder efter att ha sett gravida magar har det blivit 
en till medsyster i sorgen , 5 barnlösa år... kramar om hårt
Här kommer en til hur du förstår, längtar så mycke är väldigt depremerade ...stödkramarrrrrrr
Jag kan bara skriva och tala om att jag vet hur du känner dig.
Ibland är jag mer eller mindre gråtfärdig när jag serdom som har barn eller som är gravida. Det är verkligen inte kul att se dom gå runt med magen i vädret eller gå med barnvagn. Jag blir både ledsen och avensjuk ska du veta på detta och jag lovar dig att jag lider verkligen med dig.
Vi får stödja varandra du och jag.
hej Helene:
tack för att du precis som alla andra finns där ute någonstans är ändå skönt att veta veta att jag inte är ensam om det. ibland önskar jag att jag bara försvann sparlöst å att när jag återvänd att jag hade med mig mitt barn som jag drömmer så mycket om.
jag blir så trött på att känna att en vacker dag min man kansker lämnar mig för någon annan som kan ge honom ett barn. har du eller ni som läser detta tvekade på era relation under denna resas gång? kram på er
Hej,
Det är endast på denna sight som man vet att ni känner som en själv. För ingen annan kompis förstår som NI alla! Vi vet hur smärtan i hjärtat värkligen käns när man hör att en ny kompis är gravid. Det går inte att beskriva. Jag gråter oxå floder.
Men det käns skönt att vi kan stötta varandra.
cramis Kellan
Jag håller med er allihopa, det é precis så, Den ena kompisen efter den andra
é gravid. Även min svägerska är gravid och vi har samma vänner, och alla tycker att det är så kul att dom ska ha barn.
Och så säger de till mig. Vad kul att din mans bror ska ha barn då blir ju han farbror. Ja jätte kul, men det är ju pappa man vill att han ska bli inte nån himla farbror till hans lillebrors barn.