Någon som har erfarenhet av ett ex som liknar mitt?

Hej
Oj det låter jättejobbigt, jag beklagar att du hamnat i en sådan sits. Eftersom du ska till familjerätten så försök bolla med dem om det går? 

Av erfarenhet vet jag att det är jättesvårt att få ensam vårdnad, min vän begärde det efter att hennes man nästan misshandlat henne till döds. Men rätten dömde inte tilll ensam vårdnad. Hennes man fick besöksförbud hos henne och ansågs farlig för henne men inte för barnen. Så att få ensam vårdnad kommer hon inte lyckas med att få även om hon försöker. Så tror jag iallfall. 

Prata med någon som kan sådana här ärenden, kanske någon advokat? Ring någon familjejurist eller liknande som kan ge dig råd och tips. 

Men mitt bästa tips är nog att försöka sluta fred med henne, det låter dock svårt av det jag läser, så verkar hon väldigt omöjlig. Men för att du ska kunna få det bättre med din son framförallt så är det bäst att verkligen försöka prata med henne, få henne att förstå att ni måste bo nära varandra för barnet skull osv. 

Men hon låter ju inte speciellt ansvarstagande och jag hade nog varit lika rädd som du att lämna mitt barn med en sån person. Hon låter väldigt omogen och självisk. Hur gammal är hon egentligen? 

Kan du försöka prata med hennes familj om hennes beteende? Kanske de är på din sida och också är oroliga? Så får ni gemensamt försöka ändra på hur hon beter sig mot dig och barnet? 

Hoppas det löser sig för dig och barnet. Jag har inte så många råd att ge men förstår att det måste vara jättejobbigt :((

Jag försöker ständigt prata med henne, hon läser men ignorerar mig fullständigt. Hela hennes släkt har vänt sig emot mig där det helt tvärstopp. Så fort jag ens nämner att jag är orolig över barnen får jag höra både det ena och det andra, tyvärr fungerar hennes släkt så då backar varandra oavsett vad.

Det har däremot börjat släppa lite bland hennes kompisar, nya killens kollega hörde faktiskt av sig till mig häromdagen och berättade rena vidriga lögner hon springer runt och säger däruppe. Dem hade trott allt till en början men nu hade dem börjat reagera när dem ser hur hon beteer sig och valde att ringa mig för att höra vad som egentligen stämmer.

Och jag kan tycka att så olämplig som förälder hon får mig att verka så är det väldigt konstigt att hon inte sätter sig i bilen och hämtar barnet hos mig direkt. Jag har nu haft honom här sedan den 26e december. Hon var inte ens ner till hans viktiga läkartid den 7e som hon sagt i mellandagarna att HON ska gå dit med honom.

Jag är så glad att nästan allt jag varit med om har jag dokumenterat i form av inspelade samtal, sparade sms och chattkonversationer nästan 2år bakåt i tiden. Hennes upptåg ibland är så fruktansvärt otroliga att jag hade nog inte trott på det själv om någon berättat det för mig.. Men nu har jag starka belägg.

Det som skär i hjärtat är att hon har sin 4åring däruppe som hon har ensam vårdnad om som jag ändå varit hemma och passat minst 290 dagar om året både 2018 och 2019 och jag har inget att säga till om eftersom jag är inte hans vårdnadshavare. Jag fick inte ens säga hejdå till honom när hon stack 18e december, inte ens fått pratat med han i telefon. Jag blir så frustrerad och arg att jag inte bara kan ignorera henne, då hon direkt ser till att jag inte får bostadsbidrag, rätt mängd föräldrapenning, hon får in hela hans barnbidrag nu 20e och jag är osäker om hon ens kommer sätta över det.

Hon är 25år gammal fyller 26 nu i februari.

Angående familjerätten, vi har samtal tillsammans båda två, det är därför jag är lite kluven hur jag ska lägga upp det

Usch vilket elände! Har inga bra råd förutom att du borde kontakta skatteverket och berätta att hon inte bor hos dig, då får du väl råd om hur detta ska tacklas. Om du är orolig för hur det äldre barnet har det, kan du göra en orosanmälan. Hoppas du har lyckats separera era ekonomier och inte har skulder att betala för henne, och att du får barnbidrag och underhåll (prata med försäkringskassan och kanske kommunens budgetrådgivare). Hoppas du mer specifika svar från andra. Lycka till med att få ensam vårdnad och boende!

Du ska genast kontakta en advokat! Du ska begära ensam vårdnad och hon ska nog helst ha övervakat umgänge med barnet. 4 -åringen borde inte få bo hos henne heller. 

Familjerätten försöker medla men de kan egentligen inte bestämma nåt, om ena parten vägrar samarbeta. 
Tycker du ska ta allt du har till en jurist och fråga den vad som är rimligt och i vilken ordning du ska göra saker. 

Skriv orosanmälan för 4-åringen om hen är ensam med henne. 

Tack nu fick jag det bekräftat att jag är på rätt spår iallafall, gjort anmälan på skatteverket och ägjorde även en polisanmälan om folkbokföringsadressen då jag uppmanat henne att byta adress i 3 veckor nu. Jag är lite försiktig med orosanmälan just nu för det äldre barnet då jag är rädd att det kan ses som ett sätt att bara jävlas med henne nu efter separationen då jag hämtat sonen jag har vårdnad över, Kanske ser lite illa ut just nu att dra på för hårt med 4åringen jag inte ens har vårdnad över.

Våran ekonomi är separerad, jag har skulder sen tidigare när mitt liv var lite struligare, Men jag har börjat ta tag i sånt. Hon har försökt skriva med mig som medsökande på lån ett par gånger fått det på Mail men lånebolagen har även ringt och velat bekräfta har då sagt att det är ingenting jag vet om.

Har pratat med försäkringskassan och lämnst in bevis, dagis skriver notering varje dag och bekräftar att sonen e här nere ang barnbidraget, men det handläggas och utredas så det är inget som hjälper mig imorgon om hon vägrar föra över det. Har lämnat bevis om felaktig föräldrapenning också men det ska också utredas. Kommunens budgetrådgivare har jag inbokat möte med i februari.

Jag tänker ligga lågt och inte ansöka om ensam vårdnad, det får hon göra isåfall då det krävs starka grunder för att göra det, Vilket jag har men blir ju intressant att se på vilka grunder hon tänker göra det på.

Jag har även funderat på att hon kanske håller masken nu men innerst inne vet att hon klantat sig rejält, det kanske tillåmed är så att hon skriver under frivilligt att jag ska vara boendeförälder och hon får ha umgänge man vet aldrig. Så vilar lungt tills vårat gemensamma möte på familjerätten,

Vägrar hon ge barnbidrag imorgon kommer ju det också se riktigt dåligt ut för henne framöver.

Att jag skriver är är för att jag har aldrig haft med familjerätten att göra och vet egentligen ingenting om hur den här processen går till.

Du behöver ändå prata med jurist tycker jag, för att få tydligare klart för dig just hur allt fungerar. Du behöver inte dra igång en vårdnadsprocess i morgon men ju mer du känner till om vilka vägar och möjligheter som finns, desto lugnare kan du känna dig.

FK kommer reda ut sin del, var så säker. De är rätt bra på det. 

Familjerätten är ju frivilligt så om hon inte ens kommer dit, så sker inget (då blir nästa steg jurist för annars kommer du ingen vart)  
Om ni är där tillsammans på samtal och du försöker göra upp något med henne där så kan man göra det juridiskt bindande, tex om hon skulle gå med på att du ska ha ensam vårdnad och boendet. Men då måste båda gå med på att det ska vara juridiskt gällande. Annars blir det mer att man pratar ändå och det behövs oavsett. 

Om du har en genuin anledning att göra en orosanmälan beträffande det större barnet, gör det, annars inte. Skönt att höra att du verkar vara inne på rätt spår. Ensam vårdnad kan ju vara bra framöver, om hon verkligen är en galenpanna, men viktigast är ju att du blir boendeförälder om hon inte kan ta hand om sitt barn. Lycka till!

Exakt, ja jag har ju det men det blir svårt när hon är 60mil bort och får alla i sin närhet att stå på hennes sida oavsett vad, Jag blev kallad både det ena och det andra när jag fråga lite bland hennes bekanta vart mitt barn var någonstans egentligen.

Hon är en galenpanna, Såhär har hon alltid varit fick jag reda på, Men jag verkar vara den enda som faktiskt satt ner foten ordentligt. Men det är svårt att orka när man stöter pä motstånd i princip allt man gör. Men dagis här nere är inte imponerade hon stack ju utan att meddela dem att hennes 4åring med plats flyttat, 3 veckor senare frågar personal mig vart han är, Sa då att han har flyttat med mamman.

Okej är hon medveten om att det är 2månaders uppsägning frågade dem.

Men jag ger mig inte, Hon kan neka ända in i döden om allt som har hänt, Jag har nästan allt sparat på både ljud och text 2år bakåt i tiden som visar den faktiska sanningen med ett par glapp någon månad hit och dit, Men finns massor iallafall och det är jag glad för annars hade jag nog varit rökt då hon är extremt manipulativ och alltid lyckas vända alla emot mig oavsett om det är hon som gjort, Får hon det alltid i slutändan att vara mitt fel.

Har ingen erfarenhet av detta, men har du personer i din närhet du kan få stöd och support av? Familjemedlemmar och vänner som kan backa upp dig och ge dig energi? Du får nog räkna med att du går in ett fullskaligt krig här då ditt ex verkar vara en störd människa. Då är det viktigt att ha folk runt sig som tror på en.

Tycker du ska gå in hårt. Kräv enskild vårdnad och gör flera orosanmälnkngar mot henne. Hon är farlig för barnen.

Fy vad hemsk! All heder åt dig!

Rekommenderar att kolla med jurist för att ansöka om ensam vårdnad på en gång. Allt du har samlat på dig av bevis är saker hon nyligen har gjort. Väntar du 1-2 år då har du inget att komma med för då kan hon påstå att hon har ändrat sig under tiden.

Varit där själv, fast alkoholproblem här, och bestämde för att avvakta så länge den andra föräldern inte var besvärlig. Fick endast ha dagumgänge från mig. Efter några år så stämdes jag och då var jag helt plötsligt den som hindrade andra föräldern umgänge. Tog mig nästan 4 år av vårdnadstvist, där jag även blev av med vårdnaden i några månader men överklagade, för att äntligen få ensam vårdnad. Och då hade jag tur att den andra föräldern gjorde reellt bort sig och jag hade bevis på det. Annars hade det kunnat pågå ett tag till.

Så ta tag i det med en gång! Blir lättare med bevisen du har än när du väntar.

Oj. Kontakta jurist, och gå absolut inte med på att ändra folkbokföringen för barnet. Men det vet du säkert redan.

Surfa in på skilsmässa.se det finns många där inne med koll på juridik och vårdnadstvister.

Hjälp!!

Hon skrev att hon vill kommer ner någon dag innan familjerätten och bo på hotell med sonen. Jag är orolig att hon sticker mitt i Dagisschema och jag har jättestor oro över att lämna henne själv med honom. Hur ska jag göra? Jag kan inte neka umgänge direkt.

Hon har gjort sig skyldig till bidragsbrott heter det väl?

Beklagar att du skaffat barn med en sån. Tycker så synd om ert barn. Men han har en fin pappa!

Liten uppdatering, Angående hotel med sonen, Jag har sagt att hon får träffa honom hos mig då jag är extremt orolig att lämna honom ensam med henne, Hon påstår att jag utövar umgängessabotage men jag kommer stå på mig tills vi har varit på familjerätten och att hon kan påvisa förändring.

Uppdaterar om drt händer något mer

Akta dig så du inte torskar på umgängessabotage. Det ses inte med blida ögon.

Hej! Har fått det bekräftat ifrån advokat, ifrån Familjerätten och Soc inte bekräftat men dem har talat om att umgängessabotage är väldigt svårt att torska på då man måste göra det under en längre tid, Det som hänt här är att jag har försökt få henne att komma och träffa sin son här ända sen 26e december. Men det är hon inte intresserad utav, och har även nämnt ett par gånger att hon vill ha honom skriven hos sig 60mil bort det är det enda hon vill.

Men jag känner mig inte direkt bekväm med det pga utav hur labil ärligt talat hon är. Och även att nya pojkvännen hon flyttat in med är dömd för sexuellt utnyttjande utav barn.

Har du inget som du skulle kunna polisanmäla henne för?

Även hennes vän som hon var skyldig pengar kan polisanmäla henne!

Be henne att göra det. ;)

Jag är inte så insatt i familjerätten men de lär inte gilla om hon har polisanmälningar på sig. Speciellt inte om hon förlorar.

Även hennes vän som hon var skyldig pengar kan göra en anmälan på henne.

Fler ju bättre.

Det gör det svårare för henne att bevisa att hon är en bra mor.

Du slåss för ditt barn ju.

Var inte snäll.

* Jag har printade konversationer där hon skriver att jag aldrig kan ta hand om barnet själv. Jag * har tagit ut 329 pappadagar..

* Har även konversationer där hon sprider till folk påståenden att jag är en psykopat.

* Jag har konversationer där hon frågar folk som jag vet knarkar om dem kan vara barnvakt.

* och en konversation där hennes vän skriver att alla leksaker sonen fick i julklapp ska hon ha det ska inte delas upp med mig.

Jag har mer MASSOR orkar inte skriva mera, Vet att detta låter helt otroligt, Det är knappt så jag tror det själv. Tycker detta ärligt låter som ett manus till en överdriven film. Men det är sant alltihop

Har du fått någon samtalskontakt där du kan lasta av allt detta? Sök via VC.
Att få hjälp med procedurer och fokusera på det hela som en form av byråkratiska ärenden är en strategi som män ofta har, men det hjälper dem inte att bli av känslorna.

För det låter som om du helt berättigat mår väldigt väldigt dåligt och kanske behöver hjälp vecka för vecka med att hantera både det som varit fram tills nu och alla konstiga infall och anklagelser som kan komma från henne när det juridiska drar igång på riktigt.

Du behöver nog strategier för att hantera henne utan att spåra ur själv, för vore det jag hade jag nog skaffat mig straffregister på kuppen, så kvinna jag är.

Och sen måste du även förstå dig själv, varför du kunde dras in i detta. Hur ska du undvika fler sådana personer i ditt liv, och hur ska du våga leva vidare utan att bli helt paranoid mot omvärlden?

När redan en pappa har dragit från denna kvinna som en avlöning, tog du någonsin reda på varför? Jag kan lova att jag hade sökt upp exet som lämnat ett litet barn bara för att höra vad det var för människa innan jag hade övervägt en relation med den andra föräldern. Enligt min erfarenhet så är det stora varningsklockor på personer som aktivt snackar skit om ett eller flera ex. Jag hade definitivt även kollat upp en ny partners ekonomi.