Vill inte vara hos farmor och farfar

Det låter ju som att hon är rädd att bli lämnad igen. Om hon bara blir så paniskt rädd där och inte på andra ställen är det väl den enkla förklaringen.

Vi har väl inte världens naturligaste och bästa relation till farmor och farfar men är ju ändå där endel. Känns som detta började i samband med att hon blev lämnad där själv en gång för att de ville testa vara barnvakt och hon blev så ledsen när vi åkte men jag har ingen aning.

Så jävla trevligt när ett litet barn blir tvingad till att vara med människor den inte vill vara hos! Det gör barnet så självständig och trygg :) framförallt så känner barnet tillit till föräldrarna som lämnar barnet i panik och rädsla.

Fyfan..

Tack för alla era svar! Nu är ju inte de här människorna asgamla,de är i 50års åldern, haha!

Och när vi lämnade henne där så hade det gått bra säger dom, blev ledsen när vi åkte men det kan hon ju bli när mamma/pappa åkt hemifrån med så vi provade att åka iväg och de skickade sms snabbt att det gått över (vi åkte bara till affären och handlade) så att påstå att vi bara lämnar iväg hysteriska barn stämmer kanske inte riktigt.. vet ju som sagt inte hur de behandlade henne men känns ju inte som att de varit elaka.

Och ja, helt ärligt så trivs inte jag heller i deras sällskap men vill såklart att mitt barn ska ha en fin relation till dom. De är väldigt ?stela? som personer och har väl svårt att anpassa sig till ett barn kanske.. man ska sitta och prata och fika i timmar som man kunde göra förr tex.. vilket barn gillar det! Vilket resulterar i att de sitter med kaffekoppen och vi leker med dottern när vi är där

Fast det är en väldigt stor skillnad om barnet blir ledset och har en annan trygg anknytningsperson som kan trösta mot att lämna med människor hon inte alls verkar ha hittat någon trygghet hos än. Nu är det ju för sent men bra att låta barnets trygghet och vilja styra barnvaktandet. Det bästa ni kan göra nu är nog att lyssna på dottern, sluta åk hem till svärföräldrarna när hon så tydligt visar att hon inte vill, låt dem komma till er istället och bygga upp en relation till henne på en plays där hon trivs och är trygg

Fast det är en väldigt stor skillnad om barnet blir ledset och har en annan trygg anknytningsperson som kan trösta mot att lämna med människor hon inte alls verkar ha hittat någon trygghet hos än. Nu är det ju för sent men bra att låta barnets trygghet och vilja styra barnvaktandet. Det bästa ni kan göra nu är nog att lyssna på dottern, sluta åk hem till svärföräldrarna när hon så tydligt visar att hon inte vill, låt dem komma till er istället och bygga upp en relation till henne på en plays där hon trivs och är trygg

Fast det är en väldigt stor skillnad om barnet blir ledset och har en annan trygg anknytningsperson som kan trösta mot att lämna med människor hon inte alls verkar ha hittat någon trygghet hos än. Nu är det ju för sent men bra att låta barnets trygghet och vilja styra barnvaktandet. Det bästa ni kan göra nu är nog att lyssna på dottern, sluta åk hem till svärföräldrarna när hon så tydligt visar att hon inte vill, låt dem komma till er istället och bygga upp en relation till henne på en plays där hon trivs och är trygg

Fast det är en väldigt stor skillnad om barnet blir ledset och har en annan trygg anknytningsperson som kan trösta mot att lämna med människor hon inte alls verkar ha hittat någon trygghet hos än. Nu är det ju för sent men bra att låta barnets trygghet och vilja styra barnvaktandet. Det bästa ni kan göra nu är nog att lyssna på dottern, sluta åk hem till svärföräldrarna när hon så tydligt visar att hon inte vill, låt dem komma till er istället och bygga upp en relation till henne på en plays där hon trivs och är trygg

Ja absolut jag förstår vad du menar. Vi visste nog inte att hon var så otrygg med dom som hon uppenbarligen är, kunde ju inte tänka oss att det skulle bli såhär. Också svårt då det är känsligt och hur säger man ?vi kommer inte till er, för våran dotter vill inte?

Men bara för att man blivit farmor och farfar eller mormor och morfar för den delen så betyder ju inte det att ens barnbarn älskar en för det, det är ju en relation man måste jobba på hela tiden.

Nej hade ni vetat det så antar jag kallt att ni inte hade gjort så men som sagt, gjort är gjort, nu är det bara att reparera.

Jag menar inte att man alltid ska göra som barnen vill men just nu visar er dotter SÅ tydligt att hon tycker det är jobbigt att vara där och att hon inte vill dit, både innan ni går in, efter att ni gått in och under besöket.

Kopplar att det inte är så roligt att ändra sådär och säkert kommer de att tycka ni är skitlöjliga men vad är egentligen viktigt ? :)

Ni känner ju er dotter bäst och vet varför ni gör det valet det är ju till och med för att farmor och farfar i förlängningen ska få en bättre relation till dottern. Det är också (enligt min erfarenhet) lättare när barnet är på hemma plan att bryta den där stela vuxenbubblan, ni kan hjälpa och hon kan få visa sitt rum och sina leksaker etc. Det kan ibland också hjälpa främmande vuxna att komma igång och socialisera med barnet.

Vill ni så kan ni ju i början skippa konversationen om varför utan bara bjud in dem istället, säg att ni varit hos dem så mycket och dottern hade säkert uppskattat att träffa dem lite på sin hemmaplan ett tag

Det låter ju som att hon är rädd att bli lämnad igen. Om hon bara blir så paniskt rädd där och inte på andra ställen är det väl den enkla förklaringen.

Har nu träffat de på hemmaplan utan att egentligen förklarat varför för farmor och farfar, utan vi har bara bjudit in Dom helt enkelt. Vi trodde det skulle bli lättare men ....

Skrik och panik så fort hon får se dom! Vad ska vi göra? :O Man kan ju inte tvinga en unge att tycka om någon!!

Panik när dom kommer, lugnar sig efter en stund men är otroligt gnällig och har nära till gråt hela tiden de är här. Dom måste trycka vi har världens jobbigaste unge :(