• Ninis83

    Sladdis efter 36?! Ska vi följas åt?

    Hej!

    Jag är en kvinna som blir 37 år i maj, har två barn födda -08 och -11 och som nu börjat ?projekt sladdis?. :) Vi trodde länge att vi var färdiga med bäbisar, men för något år sedan började mitt sug vakna, och nu är sambon med på tåget (vilket jag aldrig trodde skulle hända!) så vi är nu inne på vårt första försök. Hoppas på ett plus redan nästa vecka, men förstår ju att sannolikheten är låg. Vi kämpade i över ett år med vårt första barn. Tvåan kom dock på första försöket! Men jag tänker att om det var svårt då jag var 23 kommer det förmodligen kanske vara kört nu när jag är 36. Vi kommer inte dra igång någon fertilitetsutredning om det inte tar sig på naturlig väg. Då får vi vara nöjda med de två fina vi har! Men lillasyster skulle verkligen bli glad om hon fick bli storasyster. <3

    Är det någon här som sitter i samma båt? Skulle vara roligt att följas på resan!

    Jag har börjat använda temperaturmetoden vilken jag trivs med och är nu på dag 6 efter ÄL. Har även köpt hem ett gäng ÄL-tester för kommande cykler och även tänkt prova Conceive Plus fertility lubricant.

  • Svar på tråden Sladdis efter 36?! Ska vi följas åt?
  • tjoppan
    valentina2012 skrev 2020-09-22 13:15:13 följande:

    4 barn, modiga kvinna! ???? Har du aldrig varit rädd för komplikationer? Mvh Livrädd och tveksam ????


    Nej, det har jag väl inte direkt :)

    Men jag tror att allt händer av en anledning, och att det mesta ordnar sig på ett eller annat sätt.

    Man måste våga för att vinna! ;)

    Vad är det för komplikationer du är rädd för?
  • valentina2012
    tjoppan skrev 2020-09-22 13:29:50 följande:

    Nej, det har jag väl inte direkt :)

    Men jag tror att allt händer av en anledning, och att det mesta ordnar sig på ett eller annat sätt.

    Man måste våga för att vinna! ;)

    Vad är det för komplikationer du är rädd för?


    Rädd för att barnet ska bli sjukt eller få något allvarligt handikapp, som ska gå ut över mina andra barn. Genom att jag inte ska ha tid med dem. Att sorg och oro ska ta över livet. Livrädd också att inte kunna knyta an eller älska ett barn till. Rädd att ta ett beslut som "förstör" vår fina tillvaro. Kanske låter konstigt men katastroftankar har jag. Samtidigt som jag inte kan tänka mig något finare än att uppleva hela grejen med mina äldre barn, att få ge dem ett till syskon, att få en till människa i vår familj. Men vågar inte tro att det ska gå bra en gång till.. Rädd för ovissheten. Men längtan finns där....
  • tjoppan
    valentina2012 skrev 2020-09-22 15:08:51 följande:
    Rädd för att barnet ska bli sjukt eller få något allvarligt handikapp, som ska gå ut över mina andra barn. Genom att jag inte ska ha tid med dem. Att sorg och oro ska ta över livet. Livrädd också att inte kunna knyta an eller älska ett barn till. Rädd att ta ett beslut som "förstör" vår fina tillvaro. Kanske låter konstigt men katastroftankar har jag. Samtidigt som jag inte kan tänka mig något finare än att uppleva hela grejen med mina äldre barn, att få ge dem ett till syskon, att få en till människa i vår familj. Men vågar inte tro att det ska gå bra en gång till.. Rädd för ovissheten. Men längtan finns där....

    Oj, ja, det var ju inga små orosmoment direkt :/
    Risken för sjukdom/handikapp är ju inte jättestor, tänker jag.
    Sen är ja väl en sån person som tänker att om det skulle ske, så får man få det att funka ändå.


    Man vet ju inte i förväg hur livet ska bli. Man kan ju lika gärna bli överkörd imorgon. Missförstå mig rätt. Allt går inte att planera, och allt kanske inte blir som man "tänkt sig".
    Jag har bara svårt att se allt från "katastrof"-sidan :)

  • greeneyes
    tjoppan skrev 2020-09-23 12:38:31 följande:

    Oj, ja, det var ju inga små orosmoment direkt :/

    Risken för sjukdom/handikapp är ju inte jättestor, tänker jag.

    Sen är ja väl en sån person som tänker att om det skulle ske, så får man få det att funka ändå.

    Man vet ju inte i förväg hur livet ska bli. Man kan ju lika gärna bli överkörd imorgon. Missförstå mig rätt. Allt går inte att planera, och allt kanske inte blir som man "tänkt sig".

    Jag har bara svårt att se allt från "katastrof"-sidan :)


    Vilken härlig inställning :)
    2007 & 2013
  • valentina2012
    tjoppan skrev 2020-09-23 12:38:31 följande:

    Oj, ja, det var ju inga små orosmoment direkt :/

    Risken för sjukdom/handikapp är ju inte jättestor, tänker jag.

    Sen är ja väl en sån person som tänker att om det skulle ske, så får man få det att funka ändå.

    Man vet ju inte i förväg hur livet ska bli. Man kan ju lika gärna bli överkörd imorgon. Missförstå mig rätt. Allt går inte att planera, och allt kanske inte blir som man "tänkt sig".

    Jag har bara svårt att se allt från "katastrof"-sidan :)


    Nej jag vet, och jag har självdistans nog att kunna se det ut andras synvinkel, hur överdrivet det låter ???? men när det väl gäller så är det rädslan som tar över. :( om du visste hur glad du ska vara att du har lättare för det tankesättet som du har!! Önskar så att jag också var lagd så istället för år katastrofhållet.... Är tacksam att jag inte tänkte så med mina andra två barn för då hade de kanske inte funnits... Hoppas jag kommer dit att jag kan tänka så! Min man tänker som du, och ändå kan jag inte släppa rädslan.....
  • greeneyes
    skaviblifyra skrev 2020-09-26 08:53:46 följande:

    Nu drog vi spiralen så vi är i gång. En född 10 och en 13


    Spännande!!
    2007 & 2013
  • greeneyes

    Hej tjejer! Hur går det för er?

    Jag var på fertilitetskliniken i fredags och kollade förutsättningarna för syskon (maken var ok med det). Det såg jättebra ut, inget förklimakterie här som jag trodde, och två stora äggblåsor till och med. Skönt, slipper känna stress för att vänta på att maken ska ändra sig liksom.

    Men alltså, jag fattar inte riktigt hur maken resonerar. Han är fortfarande negativ till en till bebis. Men så hade vi sex både fre o lör, och han väljer avbrutet - istället för kondom - trots att jag sa att jag hade ägglossning på g... om han verkligen inte hade velat ta risken borde han väl inte välja avbrutet?


    2007 & 2013
  • tjoppan
    greeneyes skrev 2020-10-01 09:38:36 följande:

    Hej tjejer! Hur går det för er?

    Jag var på fertilitetskliniken i fredags och kollade förutsättningarna för syskon (maken var ok med det). Det såg jättebra ut, inget förklimakterie här som jag trodde, och två stora äggblåsor till och med. Skönt, slipper känna stress för att vänta på att maken ska ändra sig liksom.

    Men alltså, jag fattar inte riktigt hur maken resonerar. Han är fortfarande negativ till en till bebis. Men så hade vi sex både fre o lör, och han väljer avbrutet - istället för kondom - trots att jag sa att jag hade ägglossning på g... om han verkligen inte hade velat ta risken borde han väl inte välja avbrutet?


    Härligt att allt såg bra ut <3

    Ang hur män tänker så vet jag inte. Här har maken inte heller varit särskilt sugen på en till bebis. Har kört avbrutet från och till, ibland kondom osv.

    För en månad sedan, eller två, fick jag ett svagt streck på ett graviditetstest, sen kom dock mensen... Tillslut berättade jag det för maken, och att det verkligen fått mig att vilja ha en bebis. (var såklart sugen på det redan innan).

    Den här månaden körde han oskyddat hela månaden. Fick svaga test för två dagar sedan. Igår negativt test. Vet inte om det beror på ett hårstrå/tråd som var inuti testet vid rutan där plus ska dyka upp. Tänker att de kanske legat emellan, så testet inte funkade.

    Så här ser dagens test ut. Övre bilden inom tiden, nedre när tiden passerat. Vet att kvalitén blir dålig här. Så inte säkert det syns ens. Blir bara skeptisk då det var negativt igår som sagt.

  • greeneyes
    tjoppan skrev 2020-10-02 12:11:20 följande:

    Härligt att allt såg bra ut <3

    Ang hur män tänker så vet jag inte. Här har maken inte heller varit särskilt sugen på en till bebis. Har kört avbrutet från och till, ibland kondom osv.

    För en månad sedan, eller två, fick jag ett svagt streck på ett graviditetstest, sen kom dock mensen... Tillslut berättade jag det för maken, och att det verkligen fått mig att vilja ha en bebis. (var såklart sugen på det redan innan).

    Den här månaden körde han oskyddat hela månaden. Fick svaga test för två dagar sedan. Igår negativt test. Vet inte om det beror på ett hårstrå/tråd som var inuti testet vid rutan där plus ska dyka upp. Tänker att de kanske legat emellan, så testet inte funkade.

    Så här ser dagens test ut. Övre bilden inom tiden, nedre när tiden passerat. Vet att kvalitén blir dålig här. Så inte säkert det syns ens. Blir bara skeptisk då det var negativt igår som sagt.


    Ojoj vad spännande!!! Jag ser ju definitivt nåt, du får testa igen imorgon :) :)
    2007 & 2013
Svar på tråden Sladdis efter 36?! Ska vi följas åt?