Inlägg från: Anonym (det finns hjälp) |Visa alla inlägg
  • Anonym (det finns hjälp)

    Min fruktansvärda rädsla

    Hej, rädslan är jobbig att leva med. Jag tror att rädslan kan minska om du inte flyr ifrån det som gör dig rädd. Om det blir en vana kommer du märka att du klara så mycket mer än du tror. Peppa dig själv, beröm och belöna dig själv när du öppnat det där mejlet. Och om du är beredd på negativ kritik kommer det inte som en chock. Men det kan ändå vara tufft. Du behöver arbeta med din självbild, tänka positiva saker om dig själv. Så att du kan skilja på att du göra fel och att du får kritik inte betyder att du är dålig. Du bara gör lite dåliga saker ibland. Det gör vi alla. Vi gör så gott vi kan. Kanske har du varit med om något som också gjort att du blivit extra känslig för att ta emot sms och mejl etc.
    Det finns folk som vill vara med dig som tycker att du duger som du är. Som ser det fina hos dig och som står ut med det dåliga.
    Jag tänker på sinnesrobönen
    Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
    mod att förändra det jag kan.
    Och förstånd att inse skillnaden.
    Jag tycker inte du ska skämmas eller vara rädd för att prata om detta med en kurator, för dem förstår och det är deras jobb. Det kan hjälpa dig. Även böcker om fobier och om självkänsla kan vara bra att läsa.
    Lycka till!!

  • Anonym (det finns hjälp)

    Hej, rädslan är jobbig att leva med. Jag tror att rädslan kan minska om du inte flyr ifrån det som gör dig rädd. Om det blir en vana kommer du märka att du klara så mycket mer än du tror. Peppa dig själv, beröm och belöna dig själv när du öppnat det där mejlet. Och om du är beredd på negativ kritik kommer det inte som en chock. Men det kan ändå vara tufft. Du behöver arbeta med din självbild, tänka positiva saker om dig själv. Så att du kan skilja på att du göra fel och att du får kritik inte betyder att du är dålig. Du bara gör lite dåliga saker ibland. Det gör vi alla. Vi gör så gott vi kan. Kanske har du varit med om något som också gjort att du blivit extra känslig för att ta emot sms och mejl etc.
    Det finns folk som vill vara med dig som tycker att du duger som du är. Som ser det fina hos dig och som står ut med det dåliga.
    Jag tänker på sinnesrobönen
    Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
    mod att förändra det jag kan.
    Och förstånd att inse skillnaden.
    Jag tycker inte du ska skämmas eller vara rädd för att prata om detta med en kurator, för dem förstår och det är deras jobb. Det kan hjälpa dig. Även böcker om fobier och om självkänsla kan vara bra att läsa.
    Lycka till!!

Svar på tråden Min fruktansvärda rädsla