• Rosahimmel86

    Ofostrig graviditet

    Jag känner mig så tom

    Jag ska vara gravid i vecka 10

    Var på VUL i dag som skulle göras innan NIPT

    Och där konstaterades det en ofostrig graviditet

    Det känns som att min kropp har lurat mig i så många veckor

    Jag har mått så illa att jag kräkts, varit så trött att jag sovit 18 timmar per dygn

    Massor av graviditetssymptom

    Så att få se en tom hinnsäck var något av en chock

    Nu ska jag läggas in om 2 dagar för att få tabletter som avslutar vad min kropp fortfarande tror är en graviditet

    Ni som har haft ofostriga graviditeter innan

    Hur snabbt blev ni gravida efteråt?

  • Svar på tråden Ofostrig graviditet
  • Idaa86
    Rosahimmel86 skrev 2020-01-27 11:35:57 följande:

    Jag känner mig så tom

    Jag ska vara gravid i vecka 10

    Var på VUL i dag som skulle göras innan NIPT

    Och där konstaterades det en ofostrig graviditet

    Det känns som att min kropp har lurat mig i så många veckor

    Jag har mått så illa att jag kräkts, varit så trött att jag sovit 18 timmar per dygn

    Massor av graviditetssymptom

    Så att få se en tom hinnsäck var något av en chock

    Nu ska jag läggas in om 2 dagar för att få tabletter som avslutar vad min kropp fortfarande tror är en graviditet

    Ni som har haft ofostriga graviditeter innan

    Hur snabbt blev ni gravida efteråt?


    Hej! Beklagar Verkligen det du går igenom nu, jag vet hur det känns. Jag trodde jag var gravid i vecka 13 när vi pga mindre blödningar gjorde ett vul där det konstaterades att fostret hade dött i vecka åtta, nio. Gick med massa gravidsymtom i nästan fem veckor och var egentligen inte inställd på det beskedet.

    Hela upplevelsen med tabletter hemma (cytotech) för att kroppen skulle stöta ut det som fanns var fruktansvärd. Jag kände just då att jag inte ville bli gravid direkt igen, jag var inte redo mentalt helt enkelt. Det som hjälpte mig framåt och att våga hoppas på en ny lyckad graviditet var att prata med familj och vänner om det jag gått igenom. Vi började försöka ett år efter detta och tyvärr blev det två tidiga missfall till.

    Men nu sitter jag här med en liten kille som kom till världen för en vecka sen. Så ge inte upp, bearbeta det du går/gått igenom först innan du börjar om. Kram, och lycka till!
  • Rosahimmel86
    Idaa86 skrev 2020-01-27 12:44:22 följande:

    Hej! Beklagar Verkligen det du går igenom nu, jag vet hur det känns. Jag trodde jag var gravid i vecka 13 när vi pga mindre blödningar gjorde ett vul där det konstaterades att fostret hade dött i vecka åtta, nio. Gick med massa gravidsymtom i nästan fem veckor och var egentligen inte inställd på det beskedet.

    Hela upplevelsen med tabletter hemma (cytotech) för att kroppen skulle stöta ut det som fanns var fruktansvärd. Jag kände just då att jag inte ville bli gravid direkt igen, jag var inte redo mentalt helt enkelt. Det som hjälpte mig framåt och att våga hoppas på en ny lyckad graviditet var att prata med familj och vänner om det jag gått igenom. Vi började försöka ett år efter detta och tyvärr blev det två tidiga missfall till.

    Men nu sitter jag här med en liten kille som kom till världen för en vecka sen. Så ge inte upp, bearbeta det du går/gått igenom först innan du börjar om. Kram, och lycka till!


    Vad fint med en solskenshistoria <3

    Själv så hade jag aldrig hört "ofostrig graviditet" innan jag var på VUL i dag

    Visste inte ens att kroppen var kapabel till att fortsätta utveckla moderkaka och hinnsäck trots att den är tom

    Det synes en liten ärta som såg ut som ett embryo på bilderna men som hon sade - att det var på tok för litet för att vara i vecka 10

    Hinnsäcken däremot var lika stor som min beräknade vecka

    Jag hade inte heller några tecken på att missfallet var på gång
  • linnis83

    Jag drabbades också av detta i v 14. Fick som mensvärk en kväll och vaknade sen på natten och blödde. Fick göra ultraljud morgonen efter då det konstaterades att inget fanns där...

    Fick Cytotec några dagar senare då missfallet inte kom igång av sig självt, de sa att allt var ute men fick rätt kraftiga blödningar vid flera tillfällen efteråt och småblödde däremellan. Efter drygt 2 månader konstaterades att det fanns en liten liten rest kvar som spökade. Som tur var kom den ut när jag fick mens nån vecka efter det och jag slutade blöda till slut.

    Missfallet skedde i mitten av juli och ganska prick ett år senare plussade jag igen och fick min första dotter! <3

    Jag kände mig också väldigt lurad av min kropp, jag som hade gått runt och trott att jag var gravid i 2,5 månad och dessutom passerat v 12 så jag kände mig ganska safe, och så visade det sig att inget fanns där... Hemskt! Även fast det här är snart 7 år sedan och jag har 2 fina tjejer nu, kan den där ilskan och sorgen bubbla upp ibland...

    Hoppas allt går bra när du läggs in och att du snart har ett nytt frö i magen! <3 Se till att få ett tidigt ultraljud nästa gång för att slippa den värsta oron!

  • Rosahimmel86
    linnis83 skrev 2020-01-28 12:29:31 följande:

    Jag drabbades också av detta i v 14. Fick som mensvärk en kväll och vaknade sen på natten och blödde. Fick göra ultraljud morgonen efter då det konstaterades att inget fanns där...

    Fick Cytotec några dagar senare då missfallet inte kom igång av sig självt, de sa att allt var ute men fick rätt kraftiga blödningar vid flera tillfällen efteråt och småblödde däremellan. Efter drygt 2 månader konstaterades att det fanns en liten liten rest kvar som spökade. Som tur var kom den ut när jag fick mens nån vecka efter det och jag slutade blöda till slut.

    Missfallet skedde i mitten av juli och ganska prick ett år senare plussade jag igen och fick min första dotter! <3

    Jag kände mig också väldigt lurad av min kropp, jag som hade gått runt och trott att jag var gravid i 2,5 månad och dessutom passerat v 12 så jag kände mig ganska safe, och så visade det sig att inget fanns där... Hemskt! Även fast det här är snart 7 år sedan och jag har 2 fina tjejer nu, kan den där ilskan och sorgen bubbla upp ibland...

    Hoppas allt går bra när du läggs in och att du snart har ett nytt frö i magen! <3 Se till att få ett tidigt ultraljud nästa gång för att slippa den värsta oron!


    Tack för att du delade med dig av din historia.

    Jag har fått tid på torsdag morgon på gynmottagningen.

    Jag är riktigt rädd för cytotec och kommer försöka få till en skrapning istället.

    Jag fick cytotec när min första graviditet skulle sättas igång och det var det värsta jag varit med om i hela mitt liv.

    Värkarna var så hemska att jag grät. Jag spydde och hade frossa och trodde jag skulle dö.
  • Litenfialotta

    Jag hade en ofostrig graviditet i januari för ett år sedan. Upptäcktes på vul i v. 8 och ett kompletterande i v. 10. Därefter fick jag cytotec. Hade inte särskilt ont! Åt två Alvedon och använde värmekudde och det var fullt tillräckligt. Jag blödde dock ca 8 veckor efter cytotec. Sen fick jag en mens och därefter blev jag gravid på nytt. Dottern är nu en månad gammal.

    Hoppas allt går bra!

  • Rosahimmel86
    Litenfialotta skrev 2020-01-29 14:45:01 följande:

    Jag hade en ofostrig graviditet i januari för ett år sedan. Upptäcktes på vul i v. 8 och ett kompletterande i v. 10. Därefter fick jag cytotec. Hade inte särskilt ont! Åt två Alvedon och använde värmekudde och det var fullt tillräckligt. Jag blödde dock ca 8 veckor efter cytotec. Sen fick jag en mens och därefter blev jag gravid på nytt. Dottern är nu en månad gammal.

    Hoppas allt går bra!


    Åh vad härligt att höra att du snabbt blev gravid igen

    Det ger mig hopp :)

    I morgon kl 08.30 ska jag in på "second opinion" och beslut om abort.

    Jag vet redan att det inte finns något där så hoppet är ute för länge sedan.

    Eftersom jag borde vara i vecka 11 nu och då ska man verkligen kunna se ett foster
  • Litenfialotta
    Rosahimmel86 skrev 2020-01-29 21:24:22 följande:

    Åh vad härligt att höra att du snabbt blev gravid igen

    Det ger mig hopp :)

    I morgon kl 08.30 ska jag in på "second opinion" och beslut om abort.

    Jag vet redan att det inte finns något där så hoppet är ute för länge sedan.

    Eftersom jag borde vara i vecka 11 nu och då ska man verkligen kunna se ett foster


    Ja, jag förstår verkligen känslan av att bli lurad av sin kropp! Man är likdom gravid men utan huvudingrediensen. Jag mådde jätteilla och att då gå i två veckor och vänta på second opinion var skitjobbigt. Rätt eller fel så försökte jag ändå hålla hoppet uppe under de två veckorna och läste fyp alla trådar med lyckliga slut som fanns här på familjeliv. Hoppades typ jag var kortare gången och sånt. Men som du säger så borde man ju kunna se ett foster i vissa veckor och det gjorde man ju inte. Men jag håller ändå tummarna för det oväntade för dig! Och skulle det bli cytotec så behöver det inte bli så farligt, det blev det inte för mig (och jag hade också blivit igångsatt med cytotec innan med negativa erfarenheter).

    Lycka tilll!
  • Rosahimmel86
    Litenfialotta skrev 2020-01-30 01:54:53 följande:

    Ja, jag förstår verkligen känslan av att bli lurad av sin kropp! Man är likdom gravid men utan huvudingrediensen. Jag mådde jätteilla och att då gå i två veckor och vänta på second opinion var skitjobbigt. Rätt eller fel så försökte jag ändå hålla hoppet uppe under de två veckorna och läste fyp alla trådar med lyckliga slut som fanns här på familjeliv. Hoppades typ jag var kortare gången och sånt. Men som du säger så borde man ju kunna se ett foster i vissa veckor och det gjorde man ju inte. Men jag håller ändå tummarna för det oväntade för dig! Och skulle det bli cytotec så behöver det inte bli så farligt, det blev det inte för mig (och jag hade också blivit igångsatt med cytotec innan med negativa erfarenheter).

    Lycka tilll!


    Tack

    Jag förstår precis vad du menar.

    Tror jag också har läst varenda tråd om det här som finns på FL

    Ny bedömning i dag - läkaren sade samma sak

    Så nu ligger jag inlagd och väntar på operation/skrapning
  • Litenfialotta
    Rosahimmel86 skrev 2020-01-30 12:11:45 följande:

    Tack

    Jag förstår precis vad du menar.

    Tror jag också har läst varenda tråd om det här som finns på FL

    Ny bedömning i dag - läkaren sade samma sak

    Så nu ligger jag inlagd och väntar på operation/skrapning


    Vad tråkigt! Hoppas ändå att det har gått så bra som det kan gå <3
  • MammaTilltvå27

    Först vill jag skicka en stor styrkekram till dig.. Jag var med om samma hösten 2018. Var i vecka 12 och var så lycklig och hade berättat för familj osv.

    Men fick sedan blödningar så åkte in till gynakuten.där kunde dem konstatera ofostrig graviditet. Hinnsäcken var väldigt liten och inget foster kunde man se. Kände mig lurad.

    Men jag fick detta MA i september. Sen i november Plussade jag igen. Nu är grabben ett halv år. Så ge inte upp fina du <3.vet hur jobbigt det är. Men man tar sig upp igen. Kram på dig. Skriv gärna om du vill veta något eller liknande.

  • Rosahimmel86
    MammaTilltvå27 skrev 2020-02-06 23:40:50 följande:

    Först vill jag skicka en stor styrkekram till dig.. Jag var med om samma hösten 2018. Var i vecka 12 och var så lycklig och hade berättat för familj osv.

    Men fick sedan blödningar så åkte in till gynakuten.där kunde dem konstatera ofostrig graviditet. Hinnsäcken var väldigt liten och inget foster kunde man se. Kände mig lurad.

    Men jag fick detta MA i september. Sen i november Plussade jag igen. Nu är grabben ett halv år. Så ge inte upp fina du <3.vet hur jobbigt det är. Men man tar sig upp igen. Kram på dig. Skriv gärna om du vill veta något eller liknande.


    Åh jag beklagar att du behövde gå igenom det :(

    Jag förstår precis vad du menar - vi hade börjat berätta för dom närmaste.

    Nu väntar jag på att min kropp ska "bli normal" igen efter skrapningen.

    Den var jobbig och tog över en timme och jag förlorade 1,7 liter blod. Så dagen efter fick jag en blodtransfusion.

    (Jag Sov visserligen under själva operationen så jag märkte ingenting förrän jag skulle ställa mig upp några timmar senare och svimmade)

    Nu är jag lite rädd för att det ska hända igen även om jag vet att chanserna är väldigt små.

    Vad härligt att höra att du plussade och hade en fullgången graviditet så snart efter :)
  • Rosahimmel86
    MammaTilltvå27 skrev 2020-02-06 23:40:50 följande:

    Först vill jag skicka en stor styrkekram till dig.. Jag var med om samma hösten 2018. Var i vecka 12 och var så lycklig och hade berättat för familj osv.

    Men fick sedan blödningar så åkte in till gynakuten.där kunde dem konstatera ofostrig graviditet. Hinnsäcken var väldigt liten och inget foster kunde man se. Kände mig lurad.

    Men jag fick detta MA i september. Sen i november Plussade jag igen. Nu är grabben ett halv år. Så ge inte upp fina du <3.vet hur jobbigt det är. Men man tar sig upp igen. Kram på dig. Skriv gärna om du vill veta något eller liknande.


    Åh jag beklagar att du behövde gå igenom det :(

    Jag förstår precis vad du menar - vi hade börjat berätta för dom närmaste.

    Nu väntar jag på att min kropp ska "bli normal" igen efter skrapningen.

    Den var jobbig och tog över en timme och jag förlorade 1,7 liter blod. Så dagen efter fick jag en blodtransfusion.

    (Jag Sov visserligen under själva operationen så jag märkte ingenting förrän jag skulle ställa mig upp några timmar senare och svimmade)

    Nu är jag lite rädd för att det ska hända igen även om jag vet att chanserna är väldigt små.

    Vad härligt att höra att du plussade och hade en fullgången graviditet så snart efter :)
  • MammaTilltvå27
    Rosahimmel86 skrev 2020-02-08 13:33:34 följande:

    Åh jag beklagar att du behövde gå igenom det :(

    Jag förstår precis vad du menar - vi hade börjat berätta för dom närmaste.

    Nu väntar jag på att min kropp ska "bli normal" igen efter skrapningen.

    Den var jobbig och tog över en timme och jag förlorade 1,7 liter blod. Så dagen efter fick jag en blodtransfusion.

    (Jag Sov visserligen under själva operationen så jag märkte ingenting förrän jag skulle ställa mig upp några timmar senare och svimmade)

    Nu är jag lite rädd för att det ska hända igen även om jag vet att chanserna är väldigt små.

    Vad härligt att höra att du plussade och hade en fullgången graviditet så snart efter :)


    Vad jobbigt de verkar ha vart för dig. Jag hoppas dy mår bättre idag. Jag vet jag var också väldigt orolig för samma igen. Så de förstår jag att du är.

    Jag fick också göra en skrapning då min kropp inte svarade på cytotecen som jag fick. De va jobbigt då jag gick en hel dag o förlorade massa blod.sen fick jag akut skrapas. O de va jätteläskigt. Då jag aldrig någonsin vart sövd förut o min sambo hade gått ut så hann inte prata med han innan jag åkte in på operation. Men operationen gick bra o dem fick ut allt. Så de var skönt.

    Oron sitter alltid där tror jag. Men jag hoppas de ska gå bättre för dig nästa gång. Kram på dig
Svar på tråden Ofostrig graviditet