• Lillaräkan1919

    Stark ångest och oro om missfall

    Hej! Jag är gravid med mitt andra barn i v 12(11+5) enligt tidigt UL 30dec. Jag har varit småorolig för att nått ska hända vilket jag förstår är normalt men senaste två veckorna känner jag mig smått galen, kan inte sova, knappt äta, inte kolla på tv eller nått för oron att barnet har dött är för stor. Jag fick se ett tickande hjärta i dec, daterades då till v 6+5 men nu tror jag att jag ska få MA eller MF varje dag! Jag har inga symtom på att nått skulle va fel, inga smärtor eller blödningar men börjat drömma om missfall å då blir oron till panikångest! Ska på KUB nu på fre men håller på att gå under av oro tills dess...

    snälla alla ni som drömt om missfall eller oroat er och sedan fått se en sprattelbebis på UL, ge mig era fina historier å bästa tankar kring hur jag kan lugna mig själv? Jag kan ju inte söka gyn och ta upp deras tid utan något egentligt besvär!? Stor kram och tack för att just du läste!

  • Svar på tråden Stark ångest och oro om missfall
  • Anonym (Terapi?)

    Hej! För mig låter det som att du behöver gå och prata med någon om din oro? Jag lider själv av oro som ibland blir mycket stark och det enda som hjälper är terapi, tycker jag. Det man kan försöka särskilja är om oron är befogad eller om den är obefogad. Har man stark obefogad oro så kan man må bra av att (bör nog till och med) gå och prata med ett proffs.

    Befogad oro hade varit om du hade haft komplikationer som blödningar, dåliga ultraljud eller kanske ett bagage av flera missfall. Obefogad oro är det som du beskriver, det finns ingen egentlig anledning till oron, men den är där ändå. Det kan vara ok, sålänge oron inte påverkar vardagen/livet, men det gör ju din oro. Obefogad oro är bara tankar som inte grundas i verkligheten. Hos vissa människor börjar tankarna styra livet, och då är det dags att skaffa hjälp att ta makten tillbaka. Det är ju du som ska styra tankarna och inte tvärtom :)

    Om du vill läsa en bra bok om sånt här så kan jag rekommendera Anna Kåvers Att leva ett liv, inte vinna ett krig.

    Hoppas att du mår bättre snart, jag vet hur jobbigt det är! Stor kram!

  • Lillaräkan1919
    Anonym (Terapi?) skrev 2020-02-03 09:15:37 följande:

    Hej! För mig låter det som att du behöver gå och prata med någon om din oro? Jag lider själv av oro som ibland blir mycket stark och det enda som hjälper är terapi, tycker jag. Det man kan försöka särskilja är om oron är befogad eller om den är obefogad. Har man stark obefogad oro så kan man må bra av att (bör nog till och med) gå och prata med ett proffs.

    Befogad oro hade varit om du hade haft komplikationer som blödningar, dåliga ultraljud eller kanske ett bagage av flera missfall. Obefogad oro är det som du beskriver, det finns ingen egentlig anledning till oron, men den är där ändå. Det kan vara ok, sålänge oron inte påverkar vardagen/livet, men det gör ju din oro. Obefogad oro är bara tankar som inte grundas i verkligheten. Hos vissa människor börjar tankarna styra livet, och då är det dags att skaffa hjälp att ta makten tillbaka. Det är ju du som ska styra tankarna och inte tvärtom :)

    Om du vill läsa en bra bok om sånt här så kan jag rekommendera Anna Kåvers Att leva ett liv, inte vinna ett krig.

    Hoppas att du mår bättre snart, jag vet hur jobbigt det är! Stor kram!


    Tusen tack för ditt svar! Har fått tips om den boken tidigare men har inte tagit tag i det. Nu ser jag att jag verkligen behöver ta tag i det! Tack!
Svar på tråden Stark ångest och oro om missfall