Inlägg från: Anonym (mmm) |Visa alla inlägg
  • Anonym (mmm)

    Xet förstör

    alltvarupptaget skrev 2020-02-03 21:46:56 följande:

    Min kille har två små barn i åldrarna 4&6 som han försöker få att sova i sina egna sängar. Den minsta gör det jätte duktigt (dom har varsin men väljer att ligga i samma ändå vilket är helt ok förstås). Medans den äldre vaknar gråtandes flera gånger varje natt och bara skriker att den vill till mamma. (Som har dom varannan vecka). Problemet är att hos mamma så sover alla i samma säng. Tror inte hon har skaffat egna till dom ännu. Så då är det klart att pappas framsteg går bakåt varje gång dom åker till henne.. pappa är dum och mamma är mycket bättre, eftersom hon aldrig säger nej till något ,låter det. Vad kan man göra ? Ingen idé att försöka be xet göra samma sak. Det känns verkligen i hjärtat att se honom bli ledsen varje gång barnet säger så till honom. Vilket händer nästan varje kväll..


    Så små barn kan gott få sova hos mamma och pappa, barn har så olika behov och om den äldre behöver det så behövs det. 

    Om inte pappan förstår det så är det lite synd om barnet. 

    Jag hade också ett barn som sov jätteenkelt själv och ett som inte gjorde det. Man får bara härda ut, man vill inte skapa otrygga barn bara för att man själv vill sova med sin nya partner. 

    Här har du en historia som kan ge dig lite perspektiv, kanske: 
    Min nya mans ex gjorde likadant, sov med barnen men här var skillnaden att hon gjorde det ända upp på mellanstadiet! Det tyckte varken jag eller pappan var så bra.
    Ena barnet kom ofta och la sig hos oss om hon vaknade på natten. De somnade i sina egna sängar men självklart var det helt ok om de vaknade på natten, att de kom till oss när de var ca 6 år. Vi visste inte att mamman fortsatt så här, de somnade alltid i hennes säng med tv:n på. Vi förstod efter ett tag att detta fortsatt och det var inte för barnens skull utan för att mamman hade ett sånt behov av att ha barnen nära sig. 
    När barnet som ofta kom mitt i natten, var ca 10 år så pratade pappan till slut med dottern och då kom det här med med tv:n och mammas säng fram. Hon sa att det var så tyst i sitt eget rum. Pappan sa för det första att det inte är så bra att somna till tv:n kanske, att man vänjer sig vid det + att kanske var hon stor nog nu att sova i sin egen säng hela natten? Det tog bara ett par dagar så slutade hon sova både hos mamman och komma till oss på nätterna. Vi tror att hon kan ha insett att hennes kompisar aldrig sov hos sina föräldrar. 
    Dottern hade sagt till sin mamma att hon inte ville sova i hennes säng längre och kort därefter skaffade mamman nya sängar till båda barnen så troligen insåg mamman att de faktiskt var så stora nu och inte hade behov av att somna ihop med henne. 

    Vi hade alltså mitt bonusbarn i sängen ända upp till 10-årsåldern, ett par nätter varannan vecka. Det i sig var inget problem för mig, jag älskar barnen som om de är mina egna, men det var just att hon hunnit bli så gammal att vi kände att något behövde göras, för hennes egen skull. 
Svar på tråden Xet förstör