För det första, du är inte ensam! Bloggar är fejk, så är det bara...
Sedan ska du ändå se upp lite... Jag FÖRSTÅR hur det känns att vara den som tar allt ansvar när det gäller barnen. Jag är styvmamma men det hamnar ändå på mig att kolla så barnen vet vart de ska och har allt med sig osv - det måste vara något som har att göra med att vara kvinna? Fast ibland känner jag att männen kanske zonnar ut för att de vet att vi plcokar upp ansvaret? Jag minns att när barnen var små och jag var ny så tog han allt ansvar - och han sa gång på gång att hans ex aldrig låtit honom ta ansvar... Jag borde ha hållt fast vid det, kan man ju konstatera såhär i efterhand, istället för att börja ta tag i saker... :)
Det som fick mig att skriva ett svar var dock inlägget om att mannen antagligen inte får ligga... Det fick inte min man heller när de hade småbarn på 1 och tre år - och han lämnade sin fru efter ett par år. Det var inte hela anledningen, men det andra anledningarna låter lite likt det du beskriver... Hans ex var inte intresserad av honom längre, fräste mest, var lättirriterad osv. han kände sig oälskad och HAN TYCKTE att han försökte lösa situationen och sträcka handen, men hon såg inte det... Och det hela gick åt pipan. Trots att han helst hade velat få det hela att fungera, säger han själv!
Jag vet vad jag hade sagt till hans ex i den situationen, och jag hoppas du lyssnar för även om det låter hårt så... vad har du att förlora på att försöka? Försök i sex månader - har din make inte börjat förändra sig efter det, kan du fundera på saken på nytt.
1. Testa Sedix eller Lunixen. Eller något annat recetfritt som lindrar oro och hjälper sömn.
2. Bestäm att på onsdagar och lördagar ska du få lägga dig i tid och sova lite längre på morgonen. Berätta för din man att detta gäller 2 dagar av sju, och du behöver detta för allas erat välmående. VAD SOM ÄN HÄNDER med barnen på onsdag kväll, torsdag morgon, lördag kväll och söndag morgon, så ska han fixa det som om du var bortrest utan tillgång till telefon. No excuses! Han kan i gengäld på 'stänga av' på söndagar och torsdagar.
3. Se din man. Verkligen börja se honom i vardagen. Du säger att det är som att ha tre barn? Jag antar att du läst om 'positive parenting' och uppmärksamhet? Börja ge din make komplimanger. 5-10 om dagen. Även om det tar emot i början och du tänker 'varför ska jag vara den som anstränger mig?' Ta på honom: smek honom i nacken, ge pussar, håll honom i handen när ni är ute och går. Leta febrilt efter tillfällen ÄVEN OM DET KÄNNS FEJK I BÖRJAN!
4. Sätt om nödvändigt tre armband på höger arm; ett för varje "barn". Om du snäser eller säger något negativt eller klagande till nån, flyttar du bandet till vänter hand. Nu måste du säga eller göra 5 positiva saker innan du kan flytta tillbaka bandet. Och alla band SKA vara på höger sida innan alla lagt sig! Jag säger detta eftersom i min erfarenhet är det så att "mamma sätter tnen/humöret" i familjen!
5. Börja säga detta till din man "Vad kan jag göra för dig? Vad behöver du för att bli glad/må bra?". Börja göra småsaker, som att hämta kaffe till sängen. Sådant nyförälskade gör. Barnen klarar sig fast du gör saker för din man. Grejen är den, att efter bara några veckor bör han börja göra samma för dig!
6. Lär er en diskussionsteknik när ni faktiskt grälar, som öppnar för intimitet: en person pratar några meningar, och den andra upprepar. äg om personen uppfattat rätt och fortsätt sedan prata tills du känner att du har fått allt sagt - och att allt blivit hört. Byt roller. Man får inte kommenterar eller börja ge svar på tal - man får bara upprepa! Man måste öva på att lyssna på varandra. Det här fungerar superbra för oss!
7. Börja ligga med din man... Jag vet jag vet! Men läs lite Margit sandemo innan, eller sexnoveller, eller onanera. Sex ger sexlust! Och om du måste fejka lite i början och använda lite glidmedel, so what? Det kan göra underverk för ert förhållande och det kommer ändra på hur din man beter sig mot dig! Ibland har män som känner att de får för lite sex svårt att se sina kvinnor... För allt de ser är avisandet! Dessutom: sex är skönt. Se det som vuxentid. Ha någon god luktspray från bodyshop på lakanen innan. Ha sköna lakan. Slappna av! Om det som pågår just där inte känns så intressant, börja känna efter hur det känns i tårna! Gör det hela till en mindfulnessövning. Hursomhelst - detta är säkraste kortet för att börja få uppmärksamhet och stöd från din man...
8. Börja delegera/överge ansvar. Säg "Har vi tvättat kläder på sistone?" "Har vi koll på xxx under nästa vecka?" "Kan vi kanske sätta upp en whiteboard i hallen där vi skriver ner viktiga saker såsom xxx?". Säg VI, inte du! Ge förslag! Anklaga ALDRIG, utan allt är ert gemensamma ansvar (samtidigt som du inte tar på dig lasset själv!). Vilka rutiner kan du helt ge över till honom (utan att tjata, bara genom att säga att du tycker det är en bra idé att han gör det, och sedan s l u t a r d u göra det! Konsekvenserna som kommer av att maken inte gjort det, får han själv ta hand om...)
Tänk på att man kan inte förändra andra, bara sig själv. Men genom att förändra sig själv kan man sätta bollar i rullning. Du måste göra något positivt själv, du kommer inte lyckas med att en dag få din man att reagera på tjat - så fungerardet inte här i livet...
Lycka till... !
