Sörja missfall jag tror jag fått.

Hej. Försök inte oroa dig i förväg förens du vet och skulle det vara så att det är missfall så förstår jag att det är ledsamt men det kan va till en tröst att veta att det alltid kommer fler tillfällen. Oftast stöter kroppen ut embryot för att det kanske hade något som inte stämde och det inte hade blivit bra om det fortsatt och att det var bättre att det hände så tidigt och inte senare. Men jag förstår din sorg och oro, det är alltid extremt jobbigt med sånna situationer.

Hoppas jag formulerar mig rätt utan att det Låter dumt.

Tråkigt att höra om din mamma. Hoppas du har någon annan att prata med.

Klart du får sörja oavsett när det sker! Jag tyckte det var skönt att prata om det direkt med de som visste om att jag var gravid, inte minst för att jag kände att jag innan inte visste något om missfall och för att jag upplevde att det aldrig någonsin pratades om även fast det är så vanligt och så många som får det. Men personligen så tyckte jag också att det var skönt att släppa det rätt fort efteråt och lägga det bakom mig för att kunna fokusera framåt med fokus på saker som att jag ju faktiskt inte kunnat förhindra det på något sätt och att det med största sannolikhet var något fel på embryot som gjorde att kroppen tog hand om det på ett naturligt sätt. Idag är jag gravid igen och har haft en otroligt okomplicerad och enkel graviditet, och tänker att det här barnet ju faktiskt inte fått chans att finnas om det inte blivit ett missfall först. Men åter igen - det är ju upp till var och en hur och när man vill sörja.

Du har förmodligen haft ett missfall och självklart får du vara ledsen. Alla känslor är okej, när som helst, vid vilka tillfällen som helst.

Beklagar ditt eventuella missfall. SJÄLVKLART är det okej att sörja! Jag har fått ett missfall i v 6+0 och ett i v 5+2. Även om jag inte var långt gången så var det en sorg att det jag längtade efter så mycket rycktes bort från mig. Med plusset kommer så mycket lycka och förväntningar inför framtiden och när det plötsligt försvinner gör det ont och det måste bearbetas. Det är så jag tänker i alla fall. Så om du har fått ett missfall - sörj det och fortsätt sedan att kämpa!

Det var ett missfall :( det är en otroligt konstig och ting känsla att ena dagen vara gravid, lycklig och känna massor och sen andra dagen vara helt tom och inte känna något. Men ändå en lättnad av att veta och slippa oroa sig. Jag hoppas jag snart får plussa och ge min dotter ett syskon.

Tack för era stöd