Anonym (Egen erfarenhet) skrev 2020-03-17 11:25:41 följande:
Det finns oändliga rader av om och men, och en hel massa faktorer utöver dem du här räknar upp.
Om detta är vi helt överens.
Men i mitt fall så är förutsättningarna bl a att:
- Det jag inte vet mår jag inte ont av.
- Man kan aldrig hindra sin partner från att vara otrogen.
- Jag vill inte veta.
Mina förutsättningar ställer alla dina faktorer på kant.
Jag förstår att du vill resonera utifrån dina egna förutsättningar och känslor men om du ska citera mitt inlägg, diskutera och argumentera med mig på ett seriöst sätt, så måste du åtminstone försöka ta till dig de förutsättningar som gäller.
Jag förstår att du och andra på ett personligt plan tycker att sanningen är väldigt obekväm.
Det vet jag eftersom även jag själv tidigare i livet tyckte som du och ni, eller låg närmare er i tankesättet. Bl a så var jag en i viss mån svartsjuk och avundsjuk person.
Senare i livet har jag lärt mig acceptera den uppenbara sanningen och jag har med glädje i sinnet lärt mig själv se positivt på tillvaron och förhålla mig till det i livet och i vår kärleksrelation.
Efter denna förändring mår jag mycket bättre och lever ett väldigt mycket lyckligare liv. Även min partner, och många andra personer i min närhet, får då chansen må bättre och leva lyckligare i livet.
Vi tycker inte sanningen är obekväm, det är därför vi anser att sanningen ska fram... det är snarare du som använder sanningens obekvämlighet som en dålig ursäkt för att begrava den med hjälp av lögner. Vem är mest rädd för sanningen, den som vill att den ska fram eller den som vill dölja den?
Det handlar inte om svartsjuka, det handlar om varje individs rätt att kunna göra sina egna val och slippa bli manipulerad att stanna i ett förhållande med hjälp av lögner.
Det är nästan lite komiskt hur du slingrar dig som en ål och försöker få att ljuga och manipulera som rätt och humant och att förespråka ärlighet som svartsjuka eller rädsla för sanningen. Tror du på allvar att någon kommer tro på det där skitsnacket?