Lavemang eller inte - hur gjorde ni?

Det var ingen som tog upp det öht och jag hade alltså inget lavemang. Det kom lite lite avföring men sköterskorna torkade bort det. Även om man nyss tömt tarmen (jag hade gått tidigare samma morgon, barnet trycker ju mot tarmarna) så kommer det lite ändå iom trycket. Även om man tar lavemang kan det finnas lite kvar också, eller nybildas, så man kan nog sällan helt undvika avföring.

Jag tycker det finns mycket viktigare saker att ta upp i ett förlossningsbrev, t ex huruvida man ska fokusera på att rädda fostret eller mamman om man tvingas välja i en svår situation. Jag hade nog också inskrivet att jag absolut inte ville ha sugklocka.

En sak till, du kan aldrig någonsin veta när du får dina första värkar hur lång tid det tar. Om du tar lavemang hemma så kanske det inte har någon betydelse långt senare osv. Lavemang bör tas under kontrollerade former på sjukhuset, om personalen anser det nödvändigt.

Ja asså det här med lavemanget är inte mitt viktigaste på något sätt, men jag vill ändå ha en uppfattning om hur det har hjälpt kvinnor under förlossningen eller tvärt om.

Jag har aldrig någonsin hört att man ska ta ställning till huruvida man ska rädda fostret eller mamman i ett förlossningsbrev och efter att ha googlat på det nu så är det ju tydligt att sjukvården fokuserar på mamman om ett val uppstår. Mamman är källan till liv. Men men, det är inte det den här tråden ska handla om :)

Jag har läst några bloggar där inläggen har hetat typ: om jag fick tipsa om tre saker inför förlossningen så skulle det vara... - och där är det många som tar upp lavemang som ett bra tips. Men skulle vilja höra hur fler har gjort med det, när man tar det, om det blev jobbigare eller kändes onödigt eller whatever, alla erfarenheter jag kan få! :)

Va? Skrev du det i ditt förlossningsbrev? Vem vårdpersonalen skulle fokusera på att rädda i en svår situation?! Det var det märkligaste jag någonsin hört. Jag tror överhuvudtaget inte att det är något personalen tar hänsyn till. De måste ju försöka rädda båda. Och skräm inte TS med sånt. I Sverige är det extremt sällsynt att någon dör under förlossning. Förlossningsbrevet ska ju handla om personliga önskemål. Inte om vem som i extremt ovanliga och osannolika situationer ska få leva eller dö.

Apropå lavemang TS, så har jag fött flera barn och jag har aldrig blivit tillfrågad om jag ville ha ett. Jag vet inte om det är olika på olika sjukhus? Jag upplevde inte att det var något jag hade önskat. Det kom lite avföring, så att jag själv märkte det, vid två av mina förlossningar, men det var ingen stor grej för mig eller personalen som jag upplevde det. Ofta hinner man ju gå på toaletten åtminstone någon gång innan bebisen kommer om man verkligen är bajsnödig. Lycka till med allt :)

Jag fick det vid första förlossningen eftersom jag inte varit på toaletten på två dagar. Det gav en väldigt bra smärtlindring när tarmen var tömd. Innan det var värkarna betydligt jobbigare att hantera.

Jag upplever inte att jag hade behövt ett lavemang iaf, jag tror det kan bli fler nackdelar om man inte är i behov av ett. Det får du helt enkelt se när du kommer till förlossningen.

Okej, jag förstår! Jag är inte rädd för att bajsa på mig (ser inte fram emot det heller haha men förstår att man förmodligen inte kommer bry sig så mycket när man väl ligger där och har ont) men tänker om det kan underlätta att ligga steget före eller om man på något sätt kan förvärra situationen då eller vad man ska säga :p

Mitt personliga önskemål var att få leva. Det kändes ganska viktigt i sammanhanget. Det står var och en fritt vad man skriver i sitt förlossningsbrev, det är inget du behöver sitta här och skamma mig för.

Okej så man kanske gör bäst i att vänta till under förlossningen på sjukhuset och fattar beslut där när förlossningen pågått lite och man ser hur det känns osv?

Jag tycker att det är onödig skrämselpropaganda att säga till blivande mammor att de ska skriva i förlossningsbrevet vem som ska räddas om man måste välja mellan mor och barn. Och helt onödigt. Personalen måste ju försöka rädda båda. Förlossningsläkare räddar mamman och barnläkare räddar barnet. Och allas önskemål är väl att leva efter en förlossning? Behövs knappast skrivas i ett förlossningsbrev.

Du får tycka exakt vad du vill. Det rör mig inte ett dugg. För mig var det viktigt så jag skrev det i förlossningsbrevet. Har du fler invändningar mot fri vilja så kan du ta de funderingarna för dig själv.

Frågan om lavemang tycker jag du kan vänta med tills du kommit in på förlossningen. För egen del blir jag ?dålig i magen? när värkarna sätter igång och tömmer tarmen väldigt bra själv. Hört flera som får det och då är lavemang bara onödigt.

Min erfarenhet är att magen blir ganska orolig innan förlossningen, det är nog så fiffigt tänkt att tarmen tömmer sig för att inget ska vara i vägen. Jag har fött fyra barn och mag/tarmsystemet har känts tomt när det varit dags.

Att hålla på och krångla med lavemang när man har värkar skulle jag aldrig orka. Jag tror dessutom att de flesta är som jag och inte bryr sig så himla mycket om vad som händer där bak när man är mitt i en förlossning.

Vid ett av barnens födelse, i krystskedet, minns jag att jag kände att det kom ut lite "sås"  där bak, men det torkade personalen bort med en våtservett efter nån sekund.  

Jag tror aldrig det förekommit att nån bajsat på sig stora korvar under en förlossning, det är nog fysiskt omöjligt. 

Förlossningsbrev är ungefär om flytvästen under sätet på flygplanet. Till för att ge resenären en illusion av kontroll över en situation som hon har noll påverkan på om det blir skarpt läge.

Ingen läste eller frågade något om mitt förlossningsbrev, som BM tjatade om att vi skulle skriva.

Jag håller med Zakopane här, har fött 2 barn och med båda blev jag dålig i magen av värkarna och tömde allt innan vi åkte in. Vet inte om nåt kom ändå men det var inget jag märkte isåfall.

Man har så fullt upp med värkarna och krystarbetet så jag hade inte ens märkt om en hel studentklass kom in och tog bilder typ.

Jag hade ändå inte orkat hålla på och träla med lavemang därinne jag ville bara fokusera på att bebisen skulle ut.

Kroppen förbereder sig på egen hand inför förlossningen genom att bland annat sätta fart på magen dagarna innan så det brukar inte vara så mkt kvar när det är dags . Sen måste jag säga att detta också var nått jag funderade på innan men det minsta som du bryr dig om när det är dags . Personalen är super proffsig och du kommer inte säkert veta efteråt om du faktiskt krystade ut nått annat än ungen. Dock är det viktigt att tänka på att barnet roterat ner och ska under förlossningen komma i kontakt med dina bakterier, det är en del i att bygga immunförsvaret så det är fullt naturligt och något kroppen själv planerat för!!

Grattis till graviditeten o den stundande förlossningen , det kommer vara bland det häftigaste du får uppleva!

Förvärra situationen för vem? För dig eller barnmorskorna? De torkar skit dagligen, får fostervatten forsande över sig och gräver runt i vaginor varje dag, så du behöver inte vara orolig över att de ska reagera iaf..