Jag avbryter folk

Nej sån är jag inte

Jag hade det där problemet i några månader, sen blev det bättre. Vad som hände var att jag tidigare varit en väldigt tyst person men helt plötsligt släppte det. Jag tror att jag helt enkelt blev så ivrig att prata när jag äntligen kände att jag hade något att säga. Jag kom alltid på mig själv långt senare på dagen och skämdes för att jag inte lyssnat på den andre utan bara varit intresserad av att säga mitt. Varje gång bestämde jag mig för att bli bättre till nästa gång och tillslut släppte den där ivern.

Har du en diagnos

Jag har svårt med turtagning i samtal och riskerar att avbryta eller inte komma till tals för att jag missar tillfällena att säga något i samtal som går fort. I vissa fall arbetar min hjärna fort och i andra fall analyserar jag någon del... ofta båda sakerna samtidigt. Skulle jag märka att den andre tar illa upp eller att jag skulle avbryta mycket ber jag helt enkelt om ursäkt.

Jag har adhd och har samma problem. Det händer mest när jag gillar personen och vill säga en massa saker, har svårt med att hålla det inne på något sätt. Fast jag vet att det är irriterande. 

Jag tror det största skälet till att jag gör såhär dock är att jag har så kort arbetsminne, det tar mycket energi att koncentrera mig på både mina egna tankar och motpartens.

Det är något man kan öva upp, liksom annat inom social kompetens. Tänk aktivt på att lyssna noga på vad som sägs, och att hindra dina impulser att avbryta. Liksom att man kan öva sig på att bli mer socialt kompetent på andra områden, går det att öva även i dessa fall, bara viljan finns. Små framsteg är också framsteg. Lycka till!

Nej varför skulle jag ha det? Jag har inga andra problem direkt.

Sånt här är också lite kulturellt. I vissa grupper turas man om att prata och lyssnar färdigt när något talar - även om de tar sig en tankepaus. I andra grupper flyter snacket snabbare, med många avbrott, inflikningar, byten av samtalsämnen och folk som talar i munnen på varandra. Du kanske skulle vara helt normal och passa in om du var i en sådan grupp?
Det svåraste är att skifta mellan grupper innan man anpassar sig, men det är inget fel med endera sättet.
För att ta ett extremt exempel: tänk dig en långsam finsk film jämfört med ett italienskt familjedrama.

I en del diagnoser ingår det att man har svårt att läsa av signaler...andra människor.

Känns dock lustigt att det är det första man tänker på. Jag har inte svårt att läsa av andra,m.

Tack för alla era svar!

Jag är precis lika dan. Något jag skäms och ibland ber om ursäkt för. Det är framförallt på jobbet när vi är fler än två i en konversation. Inget mer tips än att vi nog får jobba på det. Ingen trevlig tillgång.

Samma här, jag har svårt för folk som tystnar en längre stund och så börjar jag prata och så visar det sig att de inte var klara, de är bara jäkligt omständliga. Och som någon också skrev, jag fattar fort och vet vad den andre ska säga och kan bli ivrig (som någon också skrev om) i mitt fall dock för att jag har varit totalt asocial i flera år pga utbrändhet. Och ofta händer det när jag gillar någon eller gillar samtalsämnet extra mycket. 

Du kanske har något själv? Det känns ju till exempel som att du har lite svårt att läsa av ts just nu...

Jag har samma problem. I mitt fall är det en kombination av att jag är uppvuxen i ett sammanhang där alla diskuterar och gapar och pratar i mun på varandra. Det är helt enkelt det samtalsklimatet jag är uppvuxen med och hag hann bli ganska gammal innan jag förstod att det inte är det normala och mest trevliga.

Sen tänker jag att jag vill visa intresse genom att svara på det folk säger. Om någon berättar att de har varit med om något blir jag så ivrig och vill visa att jag förstår så jag kommer direkt på att jag har ju också varit på Smögen en gång!!! Sjukt oskönt beteende. Tänker inte på det i stunden men efteråt känns det jättejobbigt.

Jag har typ samma problem här. Dock gäller det bara med vänner och bekanta. På jobbet så är jag inte sån.

Senast igår så en kompis till mig att jag pratade så mycket så hon inte kunde reflektera över allt jag sa plus att jag avbröt henne.

Tidigare var jag en väldigt bra lyssnare och rätt fåordig men nu för tiden är det tvärtom. Samtidigt avskyr jag själv detta beteende när andra gör så.

Skönt att höra att det finns fler som mig. Jag hoppas verkligen kunna jobba bort det!

Försök inte du kommer ingen vart med det