Är MIN man otrogen?

Jag hoppas verkligen, för din skull och kanske även dina barns, att ni skiljer er. Jag förstår att det känns helt overkligt när man så länge gått runt och trott att man är en "enhet" tillsammans med sin man, och det helt plötsligt visar sig att så mycket av det varit lögn. Så jag fattar att den instinktiva reaktionen är att man vill göra allt för att hitta en lösning som är lättare än den otroligt svåra lösningen att bryta helt. Och jag fattar känslan av att man typ inte kan andas bara av tanken på att förlora den här personen som man ju är närmare än någon annan. Jag har varit där, så jag vet, och det är kanske det jobbigaste jag varit med om.

Men det är tre år som detta pågått. Det var inget snedsteg en gång på fyllan. Han har bedragit dig, svikit dig, ljugit för dig i TRE år. Han är anledningen till att du nu mår fruktansvärt. Ens partner, personen man valt att leva sitt liv med, ska inte vara anledningen till att man mår sämre än man kanske någonsin gjort förut. Det ska vara tvärtom, ens partner ska vara den sista som skulle göra något sådant. Han har inte varit en partner till dig, han har låtsats och egentligen varit din största fiende. Jag känner förvisso inte dig men är ändå övertygad om att du förtjänar bättre än så.