• Anonym (Väldi­gt olika)
    Mon 24 Feb 2020 00:19
    1232 visningar
    20 svar
    -1
    20
    1232

    Fungerar ett förhållande om man har motsatta politiska värderingar?

    Jag skulle vilja veta, vad ni har för erfarenheter, som lever eller har levt med någon som har väldigt olika politiska värderingar mot er själva. 

    T.ex. om den ena är rödgrön - det är klimat, veganism, feminism, HBTQ-rättigheter, mångkultur, öppna gränser, ointresserad ateism alternativt en "alternativ" livsåskådning typ buddhism, Hare Krishna, New Age eller det ockulta, offentlig arbetsgivare och låg lön, dagis, ensamma mammor/homofamiljer, kollektivboende, nya traditioner, alternativ klädsel och frisyr ev, könsneutralt, höga skatter, höga bidrag...

    Och den andra är blåsvart - det är klimatförnekande, antifeminism, anti-HBTQ, nationalism, stängda gränser, högkyrklig Svenska Kyrkan-kristendom alternativt sträng frikyrka, privat arbetsgivare/eget företag och hög lön, hemmafruar, äktenskap, villa eller innerstadsvåning, gamla traditioner, vårdad, traditionell och könstypisk klädsel och frisyr, låga skatter, låga bidrag...

    (Förenklat nu, alla människor köper förstås inte hela paket A eller hela paket B.)

    Spelar det roll, om det är kvinnan som är rödgrön och mannen blåsvart (vilket är ganska vanligt i min erfarenhet), eller om det är kvinnan som är blåsvart och mannen rödgrön (vilket är mycket ovanligt i min erfarenhet, jag känner bara ett enda sådant par)? I så fall - VARFÖR är det så?

  • Svar på tråden Fungerar ett förhållande om man har motsatta politiska värderingar?
  • Anonym (Mika)
    Mon 24 Feb 2020 03:41
    #1

    Man skulle kunna säga att det sätter piff på diskussionerna vid matbordet, om man gillar att diskutera politik. Eller med ett politiskt perspektiv på saker och ting.

    Men jag personligen hade inte fixat det. Det går ju igen i allt, vardagen, skolval, barnuppfostran osv. Och jobbigt att tycka fundamental olika om precis allting ?

  • Anonym (M)
    Mon 24 Feb 2020 04:20
    #2
    +1

    De motpolerna som beskrivs ovan tror jag är för långt ifrån varandra.

    Min mor röstade S och min far M men de diskuterade sällan politik. Man kan ha en åsikt utan att prata om den och strida för den i tid och otid. Det går faktiskt att samarbeta trots att man inte är överens om allt. Dock får man inte vara för långt ifrån varandra i grundläggande frågor men det behöver faktiskt inte ens S och M-väljare vara (svårt att tro dock om man läser alla gapiga trådar här på FL som handlar om politik).

    Man får väl helt enkelt bestämma vad man står ut med och väga in det i allt annat.

  • Anonym (Polit­iker)
    Mon 24 Feb 2020 05:06
    #3

    Skulle inte funka för mig då jag är politiskt aktiv.
    Det skulle ta för mycket energi och den energin behöver jag i mitt arbete. (Arbetar alltså med politik inom partiet.)

  • Anonym (H)
    Mon 24 Feb 2020 05:57
    #4
    +1

    Du sätter verkligen de mest extrema politiska åsikterna mot varandra och det säger ju sig själv att det verkligen inte kommer fungera.

  • Mon 24 Feb 2020 06:52
    #5
    -1 +2

    En person med högeråsikter anser generellt att en person med vänsteråsikter har fel.

    En person med vänsteråsikter anser generellt att en person med högeråsikter är ond, självisk etc.

    Om vänsterpersonen har denna inställning går det givetvis inte att upprätthålla en relation. Om den däremot landat i inställningen att högerpersonen har fel så kan det måhända gå.

    Att det ofta är kvinnor som är åt vänster och män åt vänster tänker jag beror på att vänstern grundar mycket i känslorna. Som kvinna med högeråsikter kan jag bli oerhört frustrerad på att det är viktigare för vänstern att politiska hållningar känns bra än att de faktiskt gör bra. Banal godhet. Kvinnor är lite mer benägna att välja sånt som känns bra, medan män är (generellt) mer analytiskt lagda och väljer det som verkar ge bäst utfall.

  • Anonym (S)
    Mon 24 Feb 2020 07:14
    #6
    +2

    Det blir nog väldigt svårt att ha en långvarig relation där man lever tillsammans om har så extremt olika syn på allt som i ditt exempel.

    Men det finns ju aktiva politiker från olika partier (ävrn över blockgränserna) som har relarioner. Men då tänker jag att de har en hel del gemensamt ockdå, inte bara olikheter. Mman kan ju tex ha samma syn på hur samhället ska se ut men olika ideer om vägar att nå dit.

    Jag tror att de värderingssaker som du lyfter är viktogare dealbrakers än partipolitok som sådan. Som tex om den ena verkar aktivt för de mänskliga rättigheterna och den andre är inbiten homofob. Att den ena är egenföretagare pch den andre jobbar i skattefinansierad verksamhet tror jag spelar mindre roll

  • Mon 24 Feb 2020 08:03
    #7
    +1

    Precis som du skriver, är de flesta inte så extrema att man är antingen är A eller B. Jag tror många hoppar lite mellan blocken och är både lite röda och blåa.

    Tydliga A och B har säkerligen svårt att leva ihop.

    Resten av befolkningen förstår att politik innebär förhandlingar för att lösa samhällets olika problem. Samhället förändras och våra egna liv förändras också och vi kan få lite nya kunskaper och perspektiv. Våra egna värderingar är som ett levande material eller ett arbetsdokument. Man lär sig om livet så länge man lever.

    Så de flesta kan väl leva ihop, diskutera politik eller strunta i att prata för mycket politik.

  • Mon 24 Feb 2020 08:04
    #8

    Nej jag tror inte att det skulle fungera. Ser jag till mig själv så skulle jag ha svårt att leva med någon som röstade V och var ?sannteoende?, och där är jag bara M.

  • Anonym (Manne­n_i_st­an)
    Mon 24 Feb 2020 12:27
    #9

    Normalt sett har det igen betydelse, så länge det inte är någon extrem inriktning. Skulle t ex inte kunna vara tillsammans med någon som röstar på NMR eller V. 

  • Anonym (Maskr­osen)
    Mon 24 Feb 2020 21:38
    #10

    Själv är jag blå och skulle inte vilja ha en miljöpartist hemma elker en sosse för den delen...:)

  • Anonym (Varfö­r)
    Mon 24 Feb 2020 22:35
    #11
    -1

    Vem pratar politik med sin fru?

  • Anonym (Xx)
    Tue 25 Feb 2020 03:39
    #12
    -1

    Ja, jag känner en kille som är blåblå och även hans andra sambo är sosse.

    Den första var feminist och vänster och detta förhållande sprack ganska snart, med en bitter eftersmak. Trots sina vänsterfeministiska åsikter ville hon att han skulle betala för allt då han var ngt bättre bemedlat och då behövde hon inte göra/bidra med ngt. Hon var ju fri kvinna men helt beroende av hans plånbok. Han fick dessutom diska och städa och göra allt i hemmet. De bråkade ofta.

    Det andra förhållandet är inte så lyckat heller, det orsakar onödiga problem i vardagen. Bara tidsfråga när de separerar. Antar det tar bara längre tid pga av att de hunnit skaffa barn.

  • Tue 25 Feb 2020 07:37
    #13
    Anonym (Varför) skrev 2020-02-24 22:35:49 följande:

    Vem pratar politik med sin fru?


    Det antog jag att de flesta gör. Det är ju vår politik som styr det mesta i vardagen, från skatter till skolor, vägar, sjukvård och företagande.
  • Tue 25 Feb 2020 16:06
    #14
    +1
    Ja och nej. Har alltid haft inställningen att om man är openminded och helt beredd att acceptera andras åsikter även om man inte håller med om dem så behöver det inte vara några problem. 

    Jag röstar vänster, är fackligt aktiv och uppväxt i en typisk norrländsk arbetarfamilj med fackligt engagerade föräldrar som röstade S/V. Jag har pluggat på universitet men arbetar med ungdomar istället för att tjäna mer pengar även om jag kunde. 
    Röd inifrån och ut med andra ord. 

    Jag har tidigare varit tillsammans en längre tid med en övertygad Centerpartist som var aktiv i CUF, inga problem där. Det flöt på enligt tanken jag skrev om i början. Att det tog slut hade helt andra anledningar.

    Men nu, nu röstar min sambo blått. Moderater eller Liberaler, det brukar pendla. Jag hade snacket med honom när vi träffades, och var extremt tydlig med att chansen är mycket, MYCKET liten att jag plötsligt kommer att ändra åsikter och värderingar men att jag köper hans så länge han inte, trycker ner dem i halsen på mig eller förminskar mina.
    Inga problem, sa han. 
    Jag vet att vi har grundvärderingarna lika. Han skulle aldrig rösta SD till exempel, och det hade definitivt varit en dealbreaker för mig. Allas lika värde är viktigt och där är det inga bekymmer.

    MEN, nu har det gått några år och OJ vad jobbigt det är att jag fortfarande är klarröd. Jag inser nu att anledningen till att det inte var några problem nog var att han innerst inne trodde att jag skulle ändra åsikt för hans skull. Att jag säger emot när hans högerpolitiskt aktiva släkting vill ha medhåll är pinsamt. Att jag är medlem i Vänsterpartiet är pinsamt och det raljeras över kommunister. I varje diskussion där politik kommer in kan man inte hålla en vuxen nivå, utan man måste ta till härskartekniker och kalla mig "naiv och okunnig" och bemöta allt med "Ja, jag förstår att det är svårt att erkänna att..." eller "Man kan ju inte prata med dig när du går i försvarsställning..." osv osv. 

    Den där fina toleransen för andras åsikter är borta och jag letar efter en egen lägenhet. Av fler anledningar, absolut. Men det här är definitivt en av dem.
  • Anonym (Annat idag än förr)
    Tue 25 Feb 2020 17:03
    #15

    Har växt upp med en mor som var vänster och en far som var höger (VPK-M)

    Visst var det diskussioner, men inte så farligt mycket. Då stod det mellan mycket ska ha mer och lika förutsättningar.

    Idag spretar det åt så många olika riktningar. Varav den mest springande är människosyn (över lag).

    Att stå olika politiskt är en sak, men idag betyder det så mycket mer. Som vilken inställning man har till olika människor. Fuskare, simulanter, bidragssökare, ohyra..

    Jag skulle ha väldigt svårt för att ens tänka tanken på att leva med någon som har en väsentlig skillnad till min egna människosyn. Och vet de inte vad deras val av parti står för så hade jag nog lika svårt för okunskap också.

    Vad mina föräldrar anbelangar så borde de nog eg aldrig blivit ett par. Vi syskon hade önskat de separerat när vi var små. Kanske de hade fått uppleva lycka då.  Nu är ena död och den andra gammal också, så det är något vi aldrig fick se dem vara. Tror inte det bara hade att göra med partitillhörighet dock.

  • Anonym (Funka­t i 20 år nu.)
    Tue 25 Feb 2020 19:00
    #17

    Mina föräldrar är M mamma och S pappa de lever fortfarande tillsammans.

    Min man röstar höger och jag åt vänster.
    Men vi har ändå liknande syn på religion och att vi i Sverige ändå är ganska röda.

  • Tue 25 Feb 2020 20:14
    #18

    Jag känner ju själv att jag och min man kunde rösta lite mer lika. De skaver om man överväger rösta på olika block.

    Men det är verkligen så att att varje person måste få välja själv. Gärna att man kan få ta röstlappar till valbåset mer hemligt. Annars får man väl förtidsrösta själv utan att partnern hänger över en och synar rösten.

  • Anonym (Fniss­ar)
    Tue 25 Feb 2020 20:34
    #19

    Hustrun min är vänster feminist som håller hårt på Greta och börjat sniffa på veganismen... Själv håller jag mer på SD eller M beroende på hur läget ser ut.

  • Anonym (H 2)
    Tue 25 Feb 2020 21:04
    #20
    Less is more skrev 2020-02-25 20:14:26 följande:
    Jag känner ju själv att jag och min man kunde rösta lite mer lika. De skaver om man överväger rösta på olika block.

    Men det är verkligen så att att varje person måste få välja själv. Gärna att man kan få ta röstlappar till valbåset mer hemligt. Annars får man väl förtidsrösta själv utan att partnern hänger över en och synar rösten.
    Fast ens politiska tillhörighet märks väl ofta på andra sätt än röstkortet i ett förhållande. Man pratar väl med varandra, kommenterar nyheter etc.
Svar på tråden Fungerar ett förhållande om man har motsatta politiska värderingar?