Barnlängtan hos partner

Jag får några tankar när jag läser ditt inlägg. Till att börja med så tycker jag absolut inte du ska gå igenom en graviditet om du känner som du gör. Både graviditeten i sig kan vara väldigt påfrestande både psykiskt och fysiskt. Och redan där börjar ofta sömnen bli störd av flera olika anledningar. Sen är det en riktigt stor omställning att bli förälder. Och som du beskriver så försvinner mycket av ens frihet för en lång tid framöver. Man kan känna sig oerhört låst innan allt faller på plats. Pratar mycket ur egen erfarenhet här. Men även här är ju alla olika.

Din förlossningsrädsla kan du diskutera med barnmorskan. Det finns andra alternativ om man absolut inte vågar gå igenom en vaginal förlossning. Och en annan tanke om ni skaffar barn framöver är att ni kan välja flaskmatning. Det gör att din man har möjlighet att vara mer delaktig från start. Vi har flaskmatat båda våra barn och har därmed kunnat fördela matningen mellan oss och turas om med att gå upp på nätterna osv.

Fundera på hur och när du kan se dig själv bilda familj. Dela sedan dessa tankarna med din man så kanske han kan se på det på ett annat sätt. Då kan han kanske se din bild i huvudet lite lättare. Eftersom han är så ivrig kan det hjälpa att se ett mål längre fram så att säga. Hoppas det löser sig!