Rädd för mig själv i stunden

Usch va tufft det låter. Det som är bra att du inser själv att du inte mår bra. Du har inte en psykos med andra ord. Du behöver hitta någon att prata med om detta. Någon psykolog eller liknande. Men skriv här också. Jag tänker att du behöver hitta tankar som du väljer som motvikt. Kanske några lappar i plånboken som du kan ta upp och läsa. 
Jag tänker att du inte ska vara ensam så mycket, vi har för mycket ensamhet i samhället idag. Även med familj så kanske man inte hinner umgås och kanske att man bara fokuserar på barnen. Tänka extra mycket på att äta näringsrik kost och regelbunden träning. Sömnen också jätteviktig. Är man sårbar kan man behöva mera struktur o rutiner, men så gott man kan. inte för hård mot sig själv. Men där borde du också kunna få hjälp. Och även att din man kan vara till hjälp. 

Jag skulle rekommendera dig att söka på internet efter folk som genomlidit samma sak men kommit över sin självmordsbenägenhet. Kanske kan du får tips därifrån om hur man hanterar det? Från folk som varit med om det du går igenom men lyckats ta sig ur det.

Låter superhemskt. Har du någon fast vårdkontakt/kontaktperson på psykiatrin? Kontakta isåfall den personen och berätta om detta. Finns ingen sådan person ska du söka din psykiatriker direkt. Det kanske behövs medicinjusteringar eller andra stödjande insatser för dig just nu.

Tack så mycket för ditt svar. Var skönt att skriva ner det och att få det du säger tillbaka då det egentligen är något jag redan vet om. Men alltid bra med repetition, svårt att se det självklara ibland. Ska ta nya tag imorgon. Små steg :)

Har inte mycket kontakt med psykiatrin, endast mina besök hos läkare. Har ingen större tilltro till psykiatrin gällande varken medicinjusteringar eller andra insatser. Speciellt nu när sjukvården i det stora hela är tajt pga Corona så känns det som om det skulle kunna göra mer skada än nytta för mig just nu. Så det är tyvärr en sista utväg, men som jag vet är ett alternativ åtminstone.

Har inte mycket kontakt med psykiatrin, endast mina besök hos läkare. Har ingen större tilltro till psykiatrin gällande varken medicinjusteringar eller andra insatser. Speciellt nu när sjukvården i det stora hela är tajt pga Corona så känns det som om det skulle kunna göra mer skada än nytta för mig just nu. Så det är tyvärr en sista utväg, men som jag vet är ett alternativ åtminstone.

Det är tyvärr för triggande för mig att ge mig ut och börja leta sådan information, men tack ändå för tipset!

Jag har varit djupt deprimerad och jag fick upp många tankar i huvudet då. Jag ville inte begå självmord, utan dessa bilder och tankar bara dök upp.

Det tipset jag kan ge dig är att försöka distrahera dina tankar. Kan du byta ut dem? Att du till exempel tänker att det trädet hade varit perfekt att hänga en gunga i. Försök byta ut bilderna du får upp i huvudet.

Har du provat avslappningsövningar? Finns hur många som helst på Youtube.

Hoppas du mår bättre snart.

Jag hade som du har, nu har jag inte bipolär 2 ,jag har vanlig depression med panik/ångest inslag och adhd.Jag har tagit medecin i några år vilket förstört mitt arbetsminne och det kognitiva misstänker jag..Har pga det fått problem med mitt yrkesliv.

Allt detta och ett dödsfall i familjen fick mig att gå riktigt lågt och en mörk period infann sig.Ville som du gå till skogen o hänga mig,jag fann en tröst i att jag trots allt hade en väg utan problem om jag bara vågade. Jag kan bli impulsiv på fyllan och skulle kunna våga tror jag när jag druckit.

Om du vet med dig att du är impulsiv så bör du som jag undvika alkohol.Ta hand om dig och du får gärna prata av dig med mig om du skulle känna dig ensam.

Jag förstår dig också. För ett år sedan snart var jag inlagd pga djup depression, och allt var verkligen nattsvart. Nu är det bättre med mediciner och en vårdkontakt men kan få sådana inre bilder som du beskriver. Blir också rädd för mig själv. Just nu känns det lite som att ha tagit sig upp ur en isvak och tar stapplande steg utan att våga lita på att isen håller.

Försök att inte tänka på huruvida vården har det kämpigt eller ej, låt dem avgöra det. Gör det bästa för dig, kontakta någon och berätta om dina tankar och att du är rädd. Kanske behöver något justeras, men ibland kan det vara sådär som talesättet säger; att troll spricker i ljuset. Detsamma gäller också ibland våra egna, jobbiga tankar.