Rapport från Stockholm

Dom flesta Stockholmare gör ju samma uppoffringar som alla andra den enda skillnaden är ju att dom bor mitt i smittan och måste vara ännu oroligare än vi andra.
Men det är fler där som behöver söka vård, fler som har anhöriga som ligger inlagda och kanske tom på intensiven.
En del har haft anhöriga som avlidit.
Lider med dom som får genomlida det.

Konstigt, inte en ända tråd om empati för sjuka eller för anhöriga som är oroliga för sjuka familjemedlemmar eller har sorg för någon gått bort.

Tråkigt att se att folk istället skäller på varandra, vart tog all empati vägen?