Erfarenheter från dig med barn med sen språkutveckling

Vår son sa sitt första ord när han var 2 år och 3 månader. Det är nästan exakt ett år sedan nu. I dag har han ett stort ordförråd, säger ibland meningar på 2-4 ord, men är ju fortfarande märkbart efter. Det märks att han memorerar en del grejer, utan att kanske förstå vad det egentligen betyder, använder ett uttryck han hört oss säga i en viss situation. Men oftast förstår han. Inte kommit dit att han ställer frågor och det är inte alltid han svarar på frågor heller, när andra frågor. Han har inte riktigt fokuset känns det som. 

Tyvärr känns det ju som att man lätt hamnar efter på flera plan när man inte har språket, inte minst vad gäller lek och umgänge med andra barn. Så har det verkligen blivit för vår son, att han liksom hamnat utanför redan från början, och nu har han lite svårt att hämta hem det känns det som. Vet liksom inte hur han ska umgås med andra barn. Men vuxna är det inga problem alls, han är jättesocial och kommunikativ. Han gör sig absolut förstådd. 

Kan tillägga att han kan hela alfabetet. Bokstäverna men också ordningen på många av dem. 

Ibland läser man att en språkförsening sällan kommer ensam, men jag tycker man både hör och läser om barn som varit sena och som inte har någon form av diagnos. Vi funderar ibland på autism men tycker samtidigt att det är så mycket som inte stämmer för det. Det är liksom "bara" språket och det sociala som är trixigt, i stort sett. Hur har det utvecklats för dig som också haft ett barn som var sent?

Jag kan inte svara på hur det blir på lång sikt, men har en dotter som nyss fyllt 5 år och varit sen. Hon började prata begripligt (för andra än oss) först efter drygt 3 års ålder. Hon hade då också svårt med det sociala och valde att leka själv istället för att inte bli förstådd av andra barn. Hon har dock hela tiden lekt med sin storasyster.

Nu, ett par år senare, har hon ett bra språk, med stor ordförståelse och korrekt grammatik, men har fortfarande svårt med uttalet av flera bokstäver/ljud (U blir O, R kan hon inte, I blir E (bel, istället för bil osv), samt hennes konsonanter är lite för "mjuka" i uttalet). Hon kan dock i stort sett alltid göra sig förstådd när det gäller lek, men är fortfarande socialt efter som jag ser det. Hon leker gärna själv, men har stunder där hon leker bra tillsammans med andra. Hon verkar dock bli uttröttad av för mycket lek, och drar sig då undan en stund. Hon har flera "låtsaskompisar", men verkar intresserad av att ha riktiga vänner.

Hon har fått sin hörsel kontrollerad, och den är perfekt, men det är ofta svårt att få henne att lyssna/svara när man ställer frågor av typen "vill du dricka mjölk eller vatten" eller "vill du gå ut en stund", osv. Det är som om hon tänker ut svaret för sig själv och sedan inte tycker det är viktigt att svara högt. Man känner sig totalt ignorerad.

Hon gillar bokstäver och siffror, och lärde sig läsa i stort sett själv strax efter 4 års ålder. Nu läser hon flytande, men är inte så intresserad av att själv sätta sig vid en bok. Målar och skriver gärna, men hade kvar "småbarnsgreppet" om pennan tills vi aktivt tränade bort det med penngrepp för ett par månader sedan.

Jag har tänkt tanken med drag av autism, men samtidigt kan hon mycket väl vara en "normalvariant". Både jag och hennes pappa är introverta typer, så tänker att hon också kan ha drag av det. Jag hoppas att det kommer fungera bra att börja förskoleklass, och att hon hittar någon vän på samma sociala nivå som henne själv.

Ja otroligt vad likt det verkar vara! Vad intressant om det fortsätter att vara så. 

Nej hon fick godkänt av BVC när vi var där senast men det var ett tag sen nu. Vi var på en rutin-checkup på barnkliniken pga att hon är född lite tidigt och då tog jag upp det jag märkte och de skickade vidare till en bedömning. Jag tror att det blir i höst som det blir utredning också, senhöst förmodligen med tanke på väntetiderna. 

Logopeden (som vi inte kommer träffa mer nu) föreslog också bildstöd men jag är skeptisk. Tycker inte att hennes språk är så dåligt att det behövs och tror inte heller att hon har fokus nog att uppmärksamma det riktigt. 

Intressant att din dotter varit likadan, men det verkar ju som att det blivit lite bättre med åldern ändå om jag förstår dig rätt? Vi har också gjort hörselutredning men den var okej. Hon har lite dåligt uttal ibland men enligt logopeden så är det inom det normala för hennes ålder och inget konstigt där. Min dotter älskar också att måla. 

Intressant det där om det kan vara något ärftligt. Jag var också väldigt tidig med att lära mig läsa men varken jag eller pappan har några autistiska eller högkänsliga drag. Introverta är vi båda dock.