• Tue 7 Apr 2020 18:56
    1563 visningar
    9 svar
    9
    1563

    8 årig dotter lyssnar inte och trotar allt vi säger till henne.

    Hej!

    Vår dottern är 8 år och säger emot allt vi säger. Det kan vara enkla saker som att hänga upp jackan, plocka undan efter sig, komma in för att äta eller att acceptera att man inte får leka, hänga med till affären osv.
    Hon har varit extremt envis och haft ordentliga utbrott genom hela sin uppväxt men endast tillsammans med familjen och inte i skola/dagis osv.. Så fort hon bestämt sig för något och vi säger nej så triggas det igång och hon gör allt för att få sin vilja igenom och är även utåtagerande mot oss och saker. Hon gör sådant som hon vet vi inte gillar så som slår i saker och visar att hon ska förstöra prylar etc.
    Jag är medveten om att man ska tala sansat och vara metodisk, lugn osv och vi försöker i så stor utstäckning vi kan men det är en stor utmaning när man själv blir trött mentalt av den urladdningen som går åt varje gång det händer om man tillslut tvingas att överrösta och nästan hålla i henne för att hon ska stå kvar och lyssna.
    Det är extremt svårt att försöka prata med ett barn som springer iväg, skriker, slår i dörrar oavsett samtalston. Vi är trötta på detta och tycker synd om hennes småsyskon som får uppleva detta varje dag.
    Tacksam för alla tips som vi kan få. 
  • Svar på tråden 8 årig dotter lyssnar inte och trotar allt vi säger till henne.
  • Tue 7 Apr 2020 19:10
    #1

    Ett lite oväntat tips kanske....

    Försök att börja skämma bort henne, gör som hon vill, även om hon vill slippa borsta tänderna eller bestämma vad hela familjen ska se på tv.

    Ge henne mat hon vill få och efterrätt när hon vill ha det.

    Trotsiga ledsna arga barn på lågstadiet är ofta resultat av att de känner att föräldrarna är för stränga och ofta sura/arga mot dem.

    Försök bara slappna av och vara glad, din relation med dotter är mycket viktigare än att få henne hänga upp sin jacka.

  • Tue 7 Apr 2020 19:41
    #2

    Låter ju inte så roligt...

    Att barn vill få sin vilja igenom är egentligen inte så konstigt, men att de gör en så stor affär av det är väl lite ovanligare. Tycker inte att ni ska ge henne allt hon vill ha för att relationen är viktigare än något sånt som att t.ex. borsta tänderna, för barn måste lära sig att det finns gränser. Problemet här är väl mest att hon slår sönder saker osv om hon inte får som hon vill, vilket gör situatonen ännu svårare. Kan du/ni inte testa att "hota"? Alltså inte att hota på det sättet, men t.ex. säga till henne att hon inte får köpa godis eller ngt om hon inte skärper sig? Eller göra det till någon rolig "uppdrags-lek"? Så här t.ex. :

    Hon är bara hemma och kräver inte något speciellt, så du/ni går fram och pratar med henne. Ni kan säga så här t.ex. : "Det är otroligt jobbigt för oss alla här hemma när du hela tiden slår sönder saker, och du får faktiskt tänka på dina småsyskon också! Jag har ett förslag till dig, om du sköter dig hela veckan och lyssnar på oss så får du..."

    Alltså lite "belöning" för att hon sköter sig? Tycker inte man ska uppmuntra sånt här beteende alls, och tycker inte heller att man ska "belöna" någon för att vara "normal", men samtidigt kanske det blir enklare än att hon skriker hela tiden och kanske även slår sönder saker och då får som hon vill, att ni slipper allt detta och ger henne något bra på helgen? Kan vara något så enkelt som lite extra godis eller kanske en peng? Alltså lite som veckopeng om hon inte redan har det, som "belöning" för att hon t.ex. städar sitt rum när hon blir tillsagd? Det kanske får henne att sluta, och såsmåningom kanske man kan sluta med "belöningen" och så kanske det hela löser sig? 

    Annars kanske du/ni kan försöka tala henne till rätta när hon inte har ett "utbrott"? Berätta för henne att ni alla blir väldigt ledsna när hon beter sig som hon gör och att hon inte får göra så? Om hon inte slutar och hon har t.ex. veckopeng eller månadspeng eller liknande kan ni dra in denna, och snart märker hon väl att det inte löser sig förens hon faktiskt slutar. Skippa lördagsgodiset t.ex. om hon är van vid att köpa det och skippa sånt som hon gärna vill ha om hon inte sköter sig, hon kanske får utbrott då också men om ni inte ger henne det hon vill ha lär hon förstå snart att det enda som kan lösa det är att sluta med sitt dåliga beteende. 

    Har hon alltid varit så? Var hon så t.ex. ett/två år tillbaka? Eller har det börjat nu? Ni ska veta att en 8-åring inte är särskilt liten och verkligen bör förstå att man inte ska slå sönder saker hemma samt att man bör lyssna på det man blir tillsagd. Att hon inte gör så här i skolan visar ju bara att hon kan lyssna när hon vill, och att det bara är med er som hon gör detta. Ni måste visa henne att det finns gränser! Förstår att det känns jobbigt eftersom ni försökt med detta flera gånger utan vidare lycka, men ni får helt enkelt kämpa på! Ge henne inte det hon vill ha när hon skriker/slår sönder saker, för det kommer bara göra det till en vana hos henne som blir ännu svårare att bryta. Dessutom kommer hon börja tänka att så fort hon skriker, slår sönder och gormar kommer hon få som hon vill - så ni får verkligen se upp! :) 

    Svara gärna på frågorna och uppdatera om hur det går Glad 

    Lycka till!

  • Tue 7 Apr 2020 20:42
    #3

    TS skriver ju att dottern uppför sig bra på förskolan och i skolan.

    Hon visar hemma att hon är frustrerad.

    Tycker absolut inte att


    Nallebjörnen1 skrev 2020-04-07 19:41:22 följande:

    barn måste lära sig att det finns gränser. !


    Eller snarare jo, självklart ska barn lära sig gränser.

    Men känner att flickan i TS har lärt sig gränserna för länge sedan!

    Hon vet det för att:

    1. Föräldrarna har varit pedagogiska och stränga (fick intrycket av det som TS beskriver)

    2. Inga problem på förskolan/skolan.

    Hur kan ett viljestarkt 8åring visar sin starka frustration? Hur kan hon visa att hon känner att föräldrarna är för stränga?

    Hon känner sig säkert orättvist behandlad och kanske att ni tillåter syskonen allt, men henne ingenting. (Från hennes perspektiv såklart). Hon ser säkert orättsisor overallt med tanke på att hon har två småsyskon.

    Klart att man behandlar småbarn på ett annat sätt än en 8åring, men det är inte alltid hon förstår det.

    Så kan det vara med viljestarka barn: ju mer föräldrarna står på sig med viktiga regler och gott uppförande, desto värre barnet uppför sig (på grund av att barnet inte känner sig hörd).

    Låt henne mjukna upp istället.
  • Tue 7 Apr 2020 20:47
    #4

    Följer tråden. Det lät som du beskrev mitt barn!

  • Wed 8 Apr 2020 12:48
    #5
    Dasha skrev 2020-04-07 20:42:35 följande:

    TS skriver ju att dottern uppför sig bra på förskolan och i skolan.

    Hon visar hemma att hon är frustrerad.

    Tycker absolut inte att


    Eller snarare jo, självklart ska barn lära sig gränser.

    Men känner att flickan i TS har lärt sig gränserna för länge sedan!

    Hon vet det för att:

    1. Föräldrarna har varit pedagogiska och stränga (fick intrycket av det som TS beskriver)

    2. Inga problem på förskolan/skolan.

    Hur kan ett viljestarkt 8åring visar sin starka frustration? Hur kan hon visa att hon känner att föräldrarna är för stränga?

    Hon känner sig säkert orättvist behandlad och kanske att ni tillåter syskonen allt, men henne ingenting. (Från hennes perspektiv såklart). Hon ser säkert orättsisor overallt med tanke på att hon har två småsyskon.

    Klart att man behandlar småbarn på ett annat sätt än en 8åring, men det är inte alltid hon förstår det.

    Så kan det vara med viljestarka barn: ju mer föräldrarna står på sig med viktiga regler och gott uppförande, desto värre barnet uppför sig (på grund av att barnet inte känner sig hörd).

    Låt henne mjukna upp istället.
    Ja, men tycker absolut inte att man ska låta henne få allt hon vill ha heller, för det kan resultera i att hon tror att det är det dåliga beteendet som fick det att hända tillslut. Hon kan få för sig att föräldrarna tillslut gav upp och att det hjälpte att hon fick utbrott hela tiden och att hon skrek och gjorde sånt hon inte fick. Det lär bli en vana hos henne att be om saker och ting och förvänta sig att hon ska få allt, tack vare sitt gamla beteende. Och skulle föräldrarna då sluta med det inom en snar framtid kommer hon förmodligen börja igen. Nej, det som krävs här är att man säger till henne strängt, alternativt pratar lugnt och sansat med henne när hon inte är arg och berätta att hon gör så väldigt fel. Att skippa sånt hon gillar om hon inte uppför sig bra, såsom lördagsgodis, eller annat liknande kan få henne att tänka om. Säg till henne att den som inte skött sig, ska heller inte få något bra. Bry er inte om att hon börjar skrika och gapa, försöker hon ta sönder saker igen får ni bara försöka stoppa henne helt enkelt och ta med henne bort till hennes eget rum (om ni är hemma, annars slår hon förmodligen inte sönder saker), och i det egna rummet kommer hon förmodligen inte vilja slå sönder grejerna. Om hon trots allt gör det, får ni säga till henne att ni absolut inte tänker köpa nya till henne, eftersom hon hade sönder de med mening. Då får hon helt enkelt klara sig utan det hon behöver, så kanske hon börjar sköta sig istället och förstå att det inte går att bete sig på det sättet hon gör. 
  • Wed 8 Apr 2020 14:37
    #6
    Nallebjörnen1 skrev 2020-04-08 12:48:49 följande:

    , det som krävs här är att man säger till henne strängt, alternativt pratar lugnt och sansat med henne när hon inte är arg och berätta att hon gör så väldigt fel. Att skippa sånt hon gillar om hon inte uppför sig bra, såsom lördagsgodis, eller annat liknande kan få henne att tänka om. Säg till henne att den som inte skött sig, ska heller inte få något bra. Bry er inte om att hon börjar skrika och gapa, försöker hon ta sönder saker igen får ni bara försöka stoppa henne helt enkelt och ta med henne bort till hennes eget rum (om ni är hemma, annars slår hon förmodligen inte sönder saker), och i det egna rummet kommer hon förmodligen inte vilja slå sönder grejerna. Om hon trots allt gör det, får ni säga till henne att ni absolut inte tänker köpa nya till henne, eftersom hon hade sönder de med mening. Då får hon helt enkelt klara sig utan det hon behöver, så kanske hon börjar sköta sig iställetr. 


    Jag antar att TS har gjort detta nu i flera år, men det blir inte bättre utan bara värre. Har jag fel?
  • Wed 8 Apr 2020 14:37
    #7
    Nallebjörnen1 skrev 2020-04-08 12:48:49 följande:

    , det som krävs här är att man säger till henne strängt, alternativt pratar lugnt och sansat med henne när hon inte är arg och berätta att hon gör så väldigt fel. Att skippa sånt hon gillar om hon inte uppför sig bra, såsom lördagsgodis, eller annat liknande kan få henne att tänka om. Säg till henne att den som inte skött sig, ska heller inte få något bra. Bry er inte om att hon börjar skrika och gapa, försöker hon ta sönder saker igen får ni bara försöka stoppa henne helt enkelt och ta med henne bort till hennes eget rum (om ni är hemma, annars slår hon förmodligen inte sönder saker), och i det egna rummet kommer hon förmodligen inte vilja slå sönder grejerna. Om hon trots allt gör det, får ni säga till henne att ni absolut inte tänker köpa nya till henne, eftersom hon hade sönder de med mening. Då får hon helt enkelt klara sig utan det hon behöver, så kanske hon börjar sköta sig iställetr. 


    Jag antar att TS har gjort detta nu i flera år, men det blir inte bättre utan bara värre. Har jag fel?
  • KlantS­murfen
    Wed 8 Apr 2020 15:06
    #8
    Dasha skrev 2020-04-07 20:42:35 följande: #3

    TS skriver ju att dottern uppför sig bra på förskolan och i skolan.

    Hon visar hemma att hon är frustrerad.

    Tycker absolut inte att


    Eller snarare jo, självklart ska barn lära sig gränser.

    Men känner att flickan i TS har lärt sig gränserna för länge sedan!

    Hon vet det för att:

    1. Föräldrarna har varit pedagogiska och stränga (fick intrycket av det som TS beskriver)

    2. Inga problem på förskolan/skolan.

    Hur kan ett viljestarkt 8åring visar sin starka frustration? Hur kan hon visa att hon känner att föräldrarna är för stränga?

    Hon känner sig säkert orättvist behandlad och kanske att ni tillåter syskonen allt, men henne ingenting. (Från hennes perspektiv såklart). Hon ser säkert orättsisor overallt med tanke på att hon har två småsyskon.

    Klart att man behandlar småbarn på ett annat sätt än en 8åring, men det är inte alltid hon förstår det.

    Så kan det vara med viljestarka barn: ju mer föräldrarna står på sig med viktiga regler och gott uppförande, desto värre barnet uppför sig (på grund av att barnet inte känner sig hörd).

    Låt henne mjukna upp istället.
    De kan ha varit för stränga, sura/arga det kan även vara ADD, ASD. Gör man som du föreslår i #1 brukar det också bli så, speciellt om det är viljestarka barn vilket påverkar förälderns humör som sen går ut över barnet.
  • Wed 8 Apr 2020 19:55
    #9

    Det är väldigt vanligt att folk skämmer bort och daltar med sina söner men ska alltid vara extra stränga mot sina döttrar.  Det är väl bara att se på världen vilka konsekvenser det ger. Bättre att göra tvärtom

Svar på tråden 8 årig dotter lyssnar inte och trotar allt vi säger till henne.