Jag har precis fått en tid till VUL, 12.6. På en privat klinik, man får inget via regionen vet jag. Den kliniken gör egentligen inte heller VUL men om man haft 3 missfall så gör de VUL. Ska bli så spännande. Är konstant orolig och rädd att det inte ska gå bra....Så nu håller vi tummarna att allt går bra så jag kan åka dit den 12 juni och att allt är bra med lilla babyn då <3
Hej
Inte skrivit på länge för jag har gått på moln. Tills igår.
Vi hade sex, ganska hårt sådant. Och sedan dess har jag haft små bruna flytningar vid tre tillfällen.
Och pga min oroliga personlighet och hormoner så har jag ju givetvis gått i taket.
Grät hela dagen igår, gick hem från jobbet, kollar trosorna konstant, och som pricken över i:et vågar inte ens kolla gravidapparna för att "få upp hoppet mitt under ett missfall".
Så här tänker min hjärna:
okej det är vanligt med bruna flytningar, och säkert så var det pga sexet, allt är okej med blåbäret.
Så jag tog ett graviditetstest med veckoindikator mitt på Dan och får svaret 1-2 veckor. Vilket gör att min hjärna nu säger att det är en MA.
Vidare så tycker jag ju även att brösten blivit mjukare.
1177 säger ju som alla normala att invänta och se vad som sker. Och att prata med barnmorska den 20de då mitt inskrivningssamtal är.
Känns skönt att skriva ner det... men här lever jag i limboland och ser numera tecken för att jag inte får en bebis i januari.
mvh jag måste börja med mindfullness
Jo, skönt med vul så att man sedan vet. Blev dock osäker om det är vul jag ska på, är redan i v 10 då? Nåja, ultraljud i vilket fall som helst :)
konstaterat missfall efter UL idag. Suger så hårt och tårarna slutar inte komma.
konstaterat missfall v. 6+2. Vet inte om det hade med saker att göra men tog rosenrot allt för länge.
Tänker inte jaga skäl just nu för jag mår allt för dåligt. Försöker bara acceptera ödet ????
Åh, tack! Haha jag körde på men tyvärr upptäckte jag ljusbruna flytningar direkt efteråt. Så nu ligger jag på soffan med molvärk och ångest. Så rädd för missfall. :/
Sexet va inte penetrativt. Men blodet är ännu brunt, dvs inte färskt. Pratade med kry som sa att det bara är att leva på som vanligt. Kommer rött blod och mer så går det ändå inte att göra något så här tidigt. Mensvärken kommer å går och jag försöker bara vara lugn.
Tack! Nu kommer det röda blodet också så gissar tyvärr på tidigt missfall. :(
Så sjukt nervös för missfall. Är 35 år dessutom, så har ju inte åldern riktigt på min sida. Har varit orolig sedan jag plussade för en vecka sedan... Imorgon har jag inskrivning hos barnmorskan. Känns bra, även om hon sa att det är tidigt (bor i Stockholm) att göra det i vecka 8... Har bf 3/1, men min cykel är otroligt oregelbunden, så tror inte riktigt det stämmer, blir nog senare.
Hur hanterar alla oron för missfall?
Jag ska också skriva in mig nästa vecka och är då i vecka 8. Jag oroar mig lätt för allt hela tiden, men när det kommer till missfall och annat har jag kommit fram till att jag kan inte gå och oroa mig i nio månader. Jag kan inte påverka det mer än att äta bra och motionera lätt. Bebisen mår inte bra av att jag oroar mig, så när tankarna kommer försöker jag att avfärda dem.
Jag gjorde NIPT sist i v10 och kommer göra ett denna gången med. För mig så hjälper det otroligt mycket mot oron. Trisomi 13 och 18 leder ofta till sena missfall, så har man fått ett bra svar på testet och klarat sig till vecka 12 så ska chanserna vara högre att allt går bra resonerar jag.
När det är sagt har jag full förståelse för att inte alla önskar att ta det testet. Det är ett högst personligt val.