Gravidluktsinne - era erfarenheter?

Luktsinnet var det som avslöjade att jag var gravid den här gången, några dagar före att mensen borde komma. Vår hund hade kissat på en filt så vi hade slängt in den i tvättrummet i väntan på tvätt. Jag satt i köket, ca 6-7 meter ifrån filten med dörren mellan köket och tvättrummet öppen och sa "fy vad den luktar!". Ingen annan i huset kände något och min mamma (som inte visste att vi försökte få barn) kommenterade att det var värst vad känslig jag var. Jag hajade till över kommentaren, följande morgon tog jag ett test som visade svagt positivt!

En annan kul historia är när jag var gravid med första barnet. Jag mådde illa och hade kvällen innan rusat ut ur köket för att min man stekte bacon och jag klarade inte av lukten. Dagen därpå var jag och några kollegor på lunch där det serverades raggmunk med fläsk. Jag tog då raggmunk utan fläsk, vilket mina kollegor förvånat kommenterade (vi har en ganska skämtsam jargong). Jag hade ganska nyligen gått ut med graviditeten så jag berättade som det var och sa att jag inte kan äta bacon för att jag är gravid. Vid bordet satt en kollega vars sambo och min vän också var gravid. Samma kväll ringde sambon och frågade vad det var för dumheter jag hade tutat i hennes sambo om att hon inte fick äta bacon. Han hade helt missförstått mig och trodde att man inte fick äta fläsk alls när man är gravid. Detta skrattar vi fortfarande åt ;)

Allt med sötningsmedel och andra kemikalier smakade skurmedel.

Mitt luktsinne räddade alla mina 150 grannar, plus vårt hus.

Jag bodde på tredje våningen i ett 14-våningshus. En brand startade på vinden och jag kände brandröken med ens. Det var bara en länga med vindsförråd som blev skadad, resten klarade sig och alla grannarna överlevde.

Jag vaknade av lukten mitt i natten.

Luktsinnet sitter kvar, men avsmaken för sötningsmedel har avtagit.

Väldigt luktkänslig med båda barnen. Kunde absolut inte vara i badrummet om maken borstade tänderna, jag spydde nästan!  Var han nyduschad kväljdes jag. Diskmaskinen nyöppnad-urk! Och säkert tusen andra saker.

Hahaha, precis så hade jag det också som gravid! Nyöppnad diskmaskin var det vidrigaste någonsin! Alltså nydiskad så man kände den hemska diskmedelslukten. Det var så illa tillslut att jag inte kunde öppna bestickslådan pga att jag kände diskmedelsdoften på besticken. Helt galet! Jag mådde också illa av tandkrämsdoft. Sen kunde jag knappt inte vara på vår nedervåning i huset för jag kände betonglukten genom väggarna. Det låter ju sinnessjukt, men jag har fött fyra barn och det har varit precis samma sak varje graviditet. Mellan graviditeterna känner jag ingenting, men när jag blir gravid tycker jag att huset stinker betong. Med första barnet brukade jag åka hem och äta lunch men jag fick sluta med det och sitta i bilen och äta på lunchrasten för betonglukten fick mig att må så dåligt.

Med ett barn mådde jag fruktansvärt illa av grill-os. Var relativt nygravid under sommaren då så led av alla som grillade hela tiden. Med nästa barn tyckte jag inte alls att grill luktade äckligt!

Jag undrar fortfarande vad det beror på. Så märkligt.

Solblomma: jag kunde knappt borsta mina egna tänder för jag kväljdes hela tiden. Fy! Allt luktade tusen gånger starkare liksom. Men du- grillen luktar så jag nästan spyr även som icke gravid så hade maken fått för sig att grilla när jag var gravid hade jag gått hemifrån!

Jag har också upptäckt mina graviditeter genom det känsliga luktsinnet! Har fått kväljningar av lukten när jag öppnat diskmaskinen. Håller på kräkas då hunden gör nummer 2 och klarar inte av att borsta tungan!