Skapa ett förhållande med slutdatum?

Som du säger så är fyra år en lång tid och ingen vet om du efter studierna kanske har ändrat dig angående din nu utplanerade framtid. Även om denna tjejen nu kanske kan ta beslut inom en kortare tidsperiod som gör att ni kanske inte kan bo tillsammans då, så är det också variabler som du inte vet om just nu och inte bör ta in i den närmsta framtiden. Kanske kommer hon in på en ort nära dig, eller så kanske det går att ha ett tillfälligt distansförhållande om det är inom Sverige? 

Jag tycker att det skulle vara lika jobbigt att leva som ofrivillig singel i så många år bara för att man är rädd att framtiden inte ska bli som man önskar efter så pass många år. Om jag vore du skulle jag leva i nuet och se vad som händer, ni kanske inte ens är tillsammans om så många år eller så kanske ni har ett så pass tryggt och stabilt förhållande att detta bli ett mindre problem då än det verkar nu. 

Precis det är lite så jag tänker med. Att övertänka och planera på det sättet känns inte så hälsosamt. Men jag har tidigare haft förhållanden där jag visste att det inte skulle kunna bli något i längden och det har väl satt sina spår...

Jag är även lite smått rädd för att bli bekväm med att älska någon här och sedan var nöjd med att leva här när jag vet det är något jag egentligen inte vill, men kanske nöjer mig med då.

Men som sagt så är det inte mycket till liv att enbart isolera sig och hoppas på att gräset kommer vara bättre på andra sidan sen och sätta sig själv lite i ett emotionellt fängelse under tiden. Liksom jag klarar mig bra ensam, men det är helt klart ett roligare och mer givande liv när man delar det med någon man bryr sig om och som även bryr sig om en själv.

Men samtidigt om man ska kolla på just denna tjejen som exempel så sårade jag henne väldigt mycket när jag var den som lämnade sist. Det var något vi båda visste skulle hända men vi fortsatte att träffas till sista minuten ändå och sedan tog konsekvenserna när vi behövde ta dem. När separationen var ett måste och inte något som vi visste att det skulle leda till så småningom.

Jag ångrar inte att vi umgicks då och delade den tiden tillsammans men samtidigt så var smärtan efteråt galet intensiv och jag känner att jag har lärt mig av mina misstag men nu är tidsspannet så pass långt att jag inte vet vad som blir bäst egentligen.

Någon annan som har varit i samma sits och hur gjorde ni och hur gick det för er?

Om man verkligen älskar varandra löser man problemet tillsammans och hittar helt enkelt nya lösningar som man annars inte ens haft i åtanke.

Om 4 år kanske ni tänkt om och tillsammans hittar ett land att flytta till båda två. Plugga kan man göra över hela världen. Hon är inte fast i Sverige bara för det.

Det är inte så att ni är ensamma i universum om ert dilemma, det finns massor av folk som tar beslut om flytt utomlands med kärleken, folk backpackar i Asien i 3 år, folk säljer allt de har och seglar jorden runt i 2 år och jobbar distans via satelliter och uppkoppling, man tar 5 volontärår i Tanzania och gifter sig med en infödd och stannar för gott och livskärleken i Nya Zeeland flyttar med hem till Motala.... You know... Allt är lösningsbart.

Och vad spelar det för roll om man ångrar sig och inser att något annat faktiskt är ens vilja och önskemål om lyckligt liv? Du kanske inser om 1 år att hon är en jäkla ragata och tycker det är skönt att du har annat fokus så du slipper se henne mer... Eller så friar du om 3 år och det bara känns så rätt att köpa hus i Varberg....

Hur noga man än planerat sitt liv kommer det aldrig bli så...

Du tänker alltså leka med hennes känslor i 4 år och sen dumpa henne för att hon inte passar in i din framtid.?

Du tänker alltså leka med hennes känslor i 4 år och sen dumpa henne för att hon inte passar in i din framtid.?

Om du bestämmer dig för att satsa på henne nu, gör det då inte med föreställningen att det garanterat kommer ta slut. Gå in med öppna ögon och inse att man ändrar sig hela livet. Par som hade det hur bra som helst skiljer sig, medan andra par växer sig starkare med tiden. Du är just nu tvärsäker på att du vill bo utomlands, och du tror att om du i framtiden är "nöjd med att leva här" så innebär du att du svikit dig själv och dina drömmar. Så är det inte alls. Drömmar får lov att ändras med tiden, beroende på de erfarenheter man får på vägen. Är du nöjd med att leva här i framtiden så måste du inte ut i världen. Samma sak gäller henne.

Skall du vara med henne är det dock oerhört viktigt att du är öppen med dina tankar och tvivel. Berätta om hur du känner att det troligtvis inte kommer vara ni för alltid, men som sagt, var också öppen för att ändra dig. Kanske är ett liv med henne så mycket bättre än att bo i Australien, bara att du inte visste det innan du testat.

Låt henne ta ansvar för sina egna val. Om du tror att hon slänger sina drömmar i sjön om hon väljer att vara med dig, så bör du inte göra slut för att hon skall "kunna göra som hon vill". Istället kan det vara så att hennes drömyrke ersatts med en dröm om att få vara med dig, oavsett ort och yrke. Lägg inte ord och känslor i munnen på henne, och säger hon att hon vill vara med dig så vill hon det. Respektera det.

Det är just det jag försöker att undvika, men samtidigt så känner jag inte för att vara singel i 4 år för något som kanske händer(eller inte händer)

Om hon bara ska vara ett tidsfördriv för du inte orkar vara singel, ska du ju självklart inte bli tillsammans med henne.

Och vad får dig och tro att hon accepterar att bli lekt med i 4 år?

Hon duger att knulla med men inget mer?

Är hon inte värd mer?

Och vad får dig och tro att hon accepterar att bli lekt med i 4 år?

Hon duger att knulla med men inget mer?

Är hon inte värd mer?