Deprimerad flickvän. Orkar inte längre.
Min flickvän har en depression som naturligtvis även går ut över vårt förhållande. Jag har försökt finnas där och stötta henne, men jag vet inte om jag klarar av det längre. Vi har varit tillsammans i lite över ett år och vi är båda unga.
Hon har börjat må lite bättre, men hon är fortfarande deprimerad och jag vet inte hur jag ska hantera det. Hon har ju såklart sökt hjälp för detta och hon får hjälp, men det är ändå jag som bär det största ansvaret över henne, känner jag. Det blir som att hon lägger allt på mig och jag känner inte att jag klarar av det längre.
Hon jobbar inte just nu och hon är nästan hemma hos mig hela tiden. Egentligen bor hon hemma hos sina föräldrar, men hon är mest här. Hemma hos mig ser hon på tv, sitter med telefonen, äter och gör mest ingenting. Hon hjälper mig inte att städa, det enda hon kan göra är att diska efter sig. Ibland.
Det är jag som betalar för all mat som vi äter. Hon har råd att dela på priset och betala för sin egen mat, men hon tycker ändå att jag ska betala allt eftersom att jag har mer pengar. Jag är dock inte heller rik, jag är bara en vanlig man med ett jobb och jag vill gärna kunna spara och köpa saker till mig själv, men det kan jag inte.
Är väldigt less på att hon ska sitta hemma hos mig på dagarna och inte hjälpa till med något alls och inte heller kan hon betala för något. Det enda hon betalar är om hon går ner på affären och köper en dricka åt sig själv när jag är borta.
Allt detta har börjat göra mig riktigt irriterad och jag känner att jag inte vill ha det såhär. Jag vet att hon är deprimerad och att det här är ett känsligt ämne och egentligen älskar jag ju henne, men hur mycket ska man behöva stå ut med? Jag känner att det finns ingen tid för att ta hand om mig själv. Hon vill att jag ska finnas där för henne hela tiden, prata med henne så fort jag kan och ta hand om henne hela tiden. Självklart ska man stötta sin partner och hjälpa, absolut. Jag känner dock att jag får inget andrum. Vårt förhållande går ut på att jag ska stötta henne och finnas där för henne hela tiden. Känner att jag inte orkar ha detta ansvar över henne. Hon frågar aldrig hur jag mår eller hur jag känner, utan det är bara fokus på henne och jag känner att jag är som hennes förälder. Jag har blivit hela hennes värld för henne och jag känner att det knappt finns något kvar att ge. Mina krafter är uttömda.
Spelar dock ingen roll att man säger detta åt henne. Det är för känsligt och hon tar illa upp.
Vet inte vad jag ska göra. Orkar verkligen inte ta hand om henne längre. Jag jobbar och är ofta trött efter jobbet, då känns det ännu jobbigare att veta att jag har en där hemma som jag måste agera förälder åt. Känner att jag blir helt utmattad av det här. Kan heller inte åka iväg någonstans eller göra något, för då blir hon sur och säger att jag inte vill vara med henne och att jag inte bryr mig om hur hon mår.
Tips på vad jag kan säga och göra?