Femminutersmetoden utan att äverge barnet?

Jag tror inte man behöver vara så hård med att hitta en sömnmetod för ett så litet barn. Hitta det som funkar för er och gör er vardag dräglig. Är det det sättet du skriver om, så är det så. Är det att barnet somnar bäst i famnen, så är det så.

Vi gjorde som så att vi vid 5 mån ålder testade att lägga henne i sin spjälsäng och ha en hand på magen för att somna. Det var nämligen det sättet hon hade somnat om på natten under hennes första månader i livet. Hon grät inget, var bara nöjd att ha någon av våra händer på sig. Det var vad passade just henne bäst.

Nu som 1,5 åring somnar hon i sin spjälsäng medan vi håller handen. Tar 15 min att varva ner och somna, och sen sover hon hela natten. Vi kommer hålla hennes hand vid nattning så länge hon behöver. Hon kommer ju inte ha det behovet som 16-åring direkt... :) Alla barn är olika med vad de behöver för trygghet, så det är bara att känna av vad ert barn behöver :)

Jag skulle själv inte klara av att låta min dotter att gråta sig till sömns, utan jag väljer att följa henne och hennes behov. Nu har vi haft "tur" att hon från början sovit bäst i egen säng (direkt mot vår, så vi kan ha hand på bröstet om så behövts) och vid 5-6 mån märkte vi att hennes sömn var så störd av oss när vi rörde oss, att hon fick flytta till eget rum. Om vi i framtiden skaffar syskon så får vi se vad hen behöver, kanske blir ett barn som sover bäst med mycket närhet. Eller ett som inte vill att vi rör hen. Då är det så :)

Sömnträna en 4 månaders funkar inte.

Att däremot ligga brevid och hålla om när barnet ska sova, man behöver inte säga nåt heller. En 4 månaders kan inte hålla reda på några fem minuter så det är irrelevant. Det är inte farligt att gråta, det är närheten och att inte lämnas ensam i sin ledsenhet som är av vikt, oavsett om det är fem minuter eller fem timmar.

jag är osäker på om ligga bredvid och håll handen funkar, hon kan nog försöka kravla upp på dig och då har ni ju samma situation. En del av visten är ju att barnet ska vara trygg i sin egen säng hela natten. 

Jag tyckte också den metoden Var för grym, så jag satt i en fåtölj några meter ifrån Och läste, gav bara ögonkontakt var femte minut , då jag också gick fram och klappade om, lade med och pratade lugnande. Första kvällen tog det en bra stund, andra gick fort och tredje somnande han direkt. Jag upplevde honom mer som arg än utom sig av förtvivlan, hade kanske inte fullföljt annars. Vet inte hur hemsk jag är, men det har funkat sen dess och även på dottern, dom somnar alltid själva i egen säng och nu är dom ju stora. Klarar att somna om själva om de vaknar på natten. Jag kramar alltid godnatt, pratar läser saga och myser. Men håller inte sällskap tills de somnar, Det går fortare när de somnar själva, och kvällen är min fritid. 

4 månaders är inte arga. De uttrycker ett behov på det enda sätt de kan.

Alla vet att barn behöver närhet, trygghet och BEKRÄFTELSE!

Jag ammade min son till sömns varje natt. När han slutade amma låg jag fortfarande bredvid honom tills han somnade.

Jag gjorde så i 6,5 år, tills han själv sa att han kunde prova somna själv, med bara en puss och en kram innan.

Varför ska du stressa din unge.

Fy fan för såna föräldrar! Fy fan!

Jag undrar VARFÖR ni känner behovet av detta. Det du beskriver låter för övrigt som tassmetoden.

Alltså Såhär. Är det så att ni hängt upp er på att barnet ska somna själv för att andra barn gör det, eller har ni helt hopplösa nattningar som det är nu?

Vi gav upp när dottern var sex månader. Hon somnade inte annat än om hon blev buren i 30-60 minuter och hon var då inte nöjd, utan skrek emellanåt. Vi orkade inte hålla på på detta sätt och övergick till att ligga i sängen med henne på oss. Skogstokig bebis, precis som när vi bar på

Henne, men tog 20 minuter istället för en timme.

En period somnafe hon faktiskt sjölv i sängen med oss liggandes bredvid bara, utan att vara missnöjd. Kan ha handlat om tre veckor kanske. Hon är nu över året och nattas fortfarande genom att hon ligger på någon av oss. Tar allt mellan 5 och 40 minuter, men i regel tio,

Vi har inget behov av att hon ska somna själv. Nattningarna nu är ändå så pass smidiga.

Att jag skriver detta handlar helt enkelt om att jag vill belysa att ni ska fundera på varför dottern ska somna själv. Har ni odrägliga nattningar som det är nu så kan metoden du beskriver absolut vara bra. Men om det enbart handlar om grejen att barnet skall somna själv så tycker jag verkligen att ni ska tänka om

Det är fullständigt orealistiskt att tro att du kan styra eller lära en 6 månaders att sova hela nätterna även om det är nåt du vill. Visst händer det att man har såna barn. Jag hade exempelvis det, men det handlar mer om slumpen än om nån metod eller ambition. Vi i sverige har ju en väldigt generös föräldraledigher så att man faktiskt kan ha möjlighet att utgå helt ifrån barnets behov.

Mitt barn som, som sagt sov hela nätterna så att man i princip fick väcka ungen för att mata har jag aldrig kört nån metod på. Försökte ett tag att vi skulle somna i sängen vid en viss tid men det var ju timmar av vaggande och en missnöjd unge så det gav jag upp. Sen fick han somna när han var redo och det skrdde oftas omkring 22 tiden i tv-soffan med oss och sen sov han fram till 6 på morgonen. Kanske hade det med min ?metod? att göra men troligtvis handlar det som sagt om slumpen..

Jag tror inte att faktumet att hon lär sig somna själv kommer hjälpa. Alltså hon är så pass liten så att hon fortfarande bör äta på natten. Att hon kan somna själv på natten lär inte hjälpa för att hon inte ska vakna tidigt. Säger jag med erafarenhet av barn som vaknat 04 i 8 Månaders tid.

Lägg istället krutet på att mörklägga sovrummet, om ni nu tror att det är ljuset som är problemet.

Jag tycker erat barn är alldeles för litet för att börjar köra metoder på, trots att jag själv som

Jag skrivit tidigare helt enkelt fick ge upp

Med dottern när hon var 6 månader och låta henne ligga och skrika på mig för

Att vi skulle kunna jobba bort börjandet som förstörde min kropp och psyke totalt

Jag tror tyvärr att vi alla här uppfattade det som att du tänkte börja nu vid fyra månader. Kanske läste vi trådstarten för slarvigt.

Nu har jag inte haft ett snuttande barn själv utan hennes enda krav har varit att få sova uppepå mig, men den uppfattning jag får gällande barn som snutttar på det sätt du beskriver är att det verkar vara omöjligt att jobba bort. Jag skulle tro att du kommer få stå ut med detta tills ni slutar nattamma. Och det kan du göra vid 6 månader. Låt din partner sova med barnet några nätter isf. Brukar gå bättre än man tror. Vårat barn som normalt sett vaknade och var ledsen somnade om på en gång när bara pappan var med i sängen. Efter tre nätter hade vi slutat nattamma.

Om ni vill jobba bort snuttandet så tror jag det bästa är att din partner tar över nattning och sovning. Barnet kommer annars känna lukten av mjölken.

I övrigt vill jag återigen råda dig att mörklägga rummet. Om det nu är så att ni tror att ljuset påverkar är risken att barnet vänjer sig vid att vakna på det sätt hon gör nu, nåhot som kan vara väldigt svårt att jobba bort swdan. Alltså risk att hon behåller samma beteende sedan trots att det är mörkt ute. Så gör er själva en tjänst och mörklägg sovrummet