Destruktivt förhållande, hur tar jag mig ur?

Ni/du har levt då där i fem år, det måste ha tagit på er men framför allt så har det säkert tagit på de två pojkarna. Ingen av er kan må bra i en sån relation, du ifrågasatt och misstänkliggjord, hon osäker och svårt med tillit, pojkarna, undrar vilken förebild för en fungerade relation de ser. Ert gemensamma barn ska det växa upp i detta?

Om ni inte redan provat så kanske parterapi kan vara en väg att gå. Det är, eller kan vara en smärtsam väg att gå. Man måste ta till sig svåra sanningar om sig själv inland. Men oavsett om ni fortsätter eller går isär så måste ni samarbeta om ert gemensamma barn. Du känner säkert också ett visst ansvar för de pojkar som haft dig som pappa i fem år. Om hon vägrar parterapi så bör kanske du hitta en samtalskontakt för att kunna hantera alla känslor och relationer så vettigt som möjligt.