I Sverige är aga av barn olagligt. Det är det inte i alla länder i världen. Tvärtom så är aga av barn en naturlig del i uppfostran av barn i en hel del länder.
Här i Sverige, tror ni barn-aga är vanligare i familjer med utländsk bakgrund jämfört med familjer med svensk bakgrund?
Jo, men självklart. Det tar ett antal år innan det blir naturligt att inte använda barnaga, om man fått lära sig att det är något som är viktigt och bra. Svenska föräldrar slutade inte heller med barnaga direkt, bara för att det blev olagligt.
Beror på en rad olika faktorer som hur länge de bott här tex samt var de kommer ifrån.
Min pappa var Engelsk= aga (80 talet).
Det ska bara vara TVÅ alternativ i omröstningen.
JA
NEJ
Mellan alternativet är ett fel av mig.
Jag behöver inte tro. Det där vet vi ju redan.
Det är vad man kallar en retorisk fråga. Vi vet att det är så.
Det tror jag faktiskt inte, inte vad jag har sett i alla fall. Man tar tag i dem och skäller på dem men slår inte vad jag har sett. Vilka länder är det som fortfarande tillåter barnaga, var är det en accepterad uppfostringsmetod?
Min uppfattning om invandrarfamiljer (om man nu ska generalisera) är att barnen skäms bort och man pussar och kramar dem hela tiden. Barnen är ofta ganska kaxiga och självsäkra som små okränkbara prinsar och prinsessor. Svenskar är mer återhållsamma på alla sätt även med kärleksbetygelser, jag själv känner mig ofta reserverad och lite kall i jämförelse när jag umgås med vänner och familj som är från andra kulturer (jag är ingift i en marockansk familj, har flera utländska vänner och kollegor främst från arabländer och har bott många år utomlands i bl.a Asien och Europa). I min mans familj är det otänkbart att slå ett barn i alla fall, om barnen är olydiga eller dumma får de muntliga förmaningar och skickas kanske bort från gemenskapen kring bordet som straff men aldrig någonsin att någon skulle slå. När jag bodde i England hände det ibland att man såg en förälder daska till sin unge offentligt, jag tror det är mer accepterat där. I Asien kunde man också ibland se föräldrar daska till barnen som bestraffning, inte prygling utan en lätt dask i huvudet t.ex men de allra flesta slår aldrig och är helt emot barnaga även där.
För att sammanfatta så tror jag att det är ovanligare att använda barnaga som uppfostringsmetod öppet här i Sverige eftersom det är så icke-PK, utåt sett låtsas vi alla som att ingen slår. Men barnmisshandel - det som sker i tysthet inom hemmets fyra väggar pga föräldrars maktlöshet, psykisk störning, missbruk etc, är nog minst lika vanligt här. Jag själv fick stryk som bestraffning när jag var liten, hade jag inte städat eller hade jag tappat bort något fick jag själv hämta ett skärp och sen fick jag några hårda rapp på rumpan och benen. Det var såklart ett sätt för min förälder att få utlopp för sin egen stress och vanmakt. Jag lovade mig själv att aldrig någonsin slå mina egna barn och det löftet höll jag, har aldrig och kommer aldrig att slå ett barn.
Det tror jag faktiskt inte, inte vad jag har sett i alla fall. Man tar tag i dem och skäller på dem men slår inte vad jag har sett. Vilka länder är det som fortfarande tillåter barnaga, var är det en accepterad uppfostringsmetod?
Min uppfattning om invandrarfamiljer (om man nu ska generalisera) är att barnen skäms bort och man pussar och kramar dem hela tiden. Barnen är ofta ganska kaxiga och självsäkra som små okränkbara prinsar och prinsessor. Svenskar är mer återhållsamma på alla sätt även med kärleksbetygelser, jag själv känner mig ofta reserverad och lite kall i jämförelse när jag umgås med vänner och familj som är från andra kulturer (jag är ingift i en marockansk familj, har flera utländska vänner och kollegor främst från arabländer och har bott många år utomlands i bl.a Asien och Europa). I min mans familj är det otänkbart att slå ett barn i alla fall, om barnen är olydiga eller dumma får de muntliga förmaningar och skickas kanske bort från gemenskapen kring bordet som straff men aldrig någonsin att någon skulle slå. När jag bodde i England hände det ibland att man såg en förälder daska till sin unge offentligt, jag tror det är mer accepterat där. I Asien kunde man också ibland se föräldrar daska till barnen som bestraffning, inte prygling utan en lätt dask i huvudet t.ex men de allra flesta slår aldrig och är helt emot barnaga även där.
För att sammanfatta så tror jag att det är ovanligare att använda barnaga som uppfostringsmetod öppet här i Sverige eftersom det är så icke-PK, utåt sett låtsas vi alla som att ingen slår. Men barnmisshandel - det som sker i tysthet inom hemmets fyra väggar pga föräldrars maktlöshet, psykisk störning, missbruk etc, är nog minst lika vanligt här. Jag själv fick stryk som bestraffning när jag var liten, hade jag inte städat eller hade jag tappat bort något fick jag själv hämta ett skärp och sen fick jag några hårda rapp på rumpan och benen. Det var såklart ett sätt för min förälder att få utlopp för sin egen stress och vanmakt. Jag lovade mig själv att aldrig någonsin slå mina egna barn och det löftet höll jag, har aldrig och kommer aldrig att slå ett barn.
Det var det när jag var liten i alla fall(född på 90-talet) och jag bevittnar det även nu.
Eh, ja. Jag inte bara tror - jag vet. Det finns otaliga studier om uppfostran, aga, etc. jämförelser då och nu, jämförelser mellan klasser, infödda och utlandsfödda, Sverige och världen, Osv, etc, mm.
Med det sagt så agar inte alla utlandsfödda sina barn. Men de är i kraftig majoritet!
Ni som svarat JA, varför tror ni att dessa invandrare vägrar lyda lagen i Svea Rike?
Att det är Ja betvivlar jag inte, men jag tror skillnaden inte är enorm. Får de barnen oftare stryk hemma? Ja. Betyder det att alla, de flesta, en majoritet eller ens hälften agar sina barn? Nej.
De flesta barn får inte stryk, oavsett om pappa heter Carl-Erik, Jonny eller Ahmed.
Det är svårt att lära gamla hundar sitta.
Ni som svarat JA, varför tror ni att dessa invandrare vägrar lyda lagen i Svea Rike?
Ni som svarat JA, varför tror ni att dessa invandrare vägrar lyda lagen i Svea Rike?
Kulturella skillnader och vana. Samt att bristande integration i samhället bidrar, dvs att man inte är så delaktig. I många länder i världen anses aga vara en lösning i uppfostran, ibland som sista lösningen ibland som vanligt förekommande för bagateller. Jag ser inte att det på något sätt skulle vara orimligt att anse att föräldrar med annan härkomst än svensk procentuellt lättare tar till aga än de som är väl integrerade i Sverige.
Jag har dessutom under tio års tid arbetat inom socialtjänsten i ett utsatt område i Stockholm där det är många som inte far svensk härkomst. Barnaga förekom självklart och sågsvtill viss del som problematiskt. De som har sedan integrerats i samhället var mindre benägna till aga eller gjorde det i smyg.
Svagsinta föräldrar misshandlar sina barn.
Att skylla på att samhället är dåligt på att integrera invandrare och att det är anledningen till att de misshandlar sina barn är fel tycker jag.
Samhället är USELT på att integrera invandrare och få dem att bli SVENSKAR. Men det är inte orsaken till att invandrare misshandlar sina barn.
Du menar att stora delar av befolkningen i Frankrike och England är svagsinta då även? Barnagareformen i Sverige dröjde innan den fick effekt. Det är först nu som den stora majoriteten inte slår sina barn(en generation senare).