• Anonym (Vet)
    Thu 18 Jun 2020 23:19
    1877 visningar
    50 svar
    50
    1877

    Min mamma dog för fem månader sen och sorgen är inte lättare :((

    Blir 35 i år och i år är det även 20 år sedan min mamma gick bort. Sorgen måste få ta tid, den första perioden är den värsta! Man vill ringa, prata, visa saker.

    Mamma dog nät jag var 15 och jag saknat henne så mycket. Alla känslor är tillåtna man får vara arg, besviken och känna sig övergiven. Jag brukade skriva brev som jag sedan brände så att hon skulle få dem. Var inte rädd att prata för dig själv om du vill du prata med henne. Prata vid graven och låt dig vara ledsen.

  • Anonym (Vet)
    Thu 18 Jun 2020 23:21
    #4
    Anonym (Samma här) skrev 2020-06-18 23:17:33 följande:

    Min gick bort för snart fyra månader sedan, jag känner igen mig i mycket av vad du skriver. Beklagar sorgen.


    Ger en kram
  • Anonym (Vet)
    Thu 18 Jun 2020 23:30
    #9
    Anonym (Samma här) skrev 2020-06-18 23:22:26 följande:

    Inte än iaf. Sörjer fortfarande även om jag inte kan gråta hela tiden, men när jag gråter känns det ordentligt. Det känns overkligt, jag vet, men kan inte riktigt förstå att hon är borta. Saknar så mycket...


    Sorg måste få ta tid, den är fruktansvärd första året.

    Det är så mycket man ville göra, så mycket man inte pratade om. Var inte rädd för att prata vid graven och var inte rädd för att prata om saker som får dig att skratta. Det är lätt att säga men man får göra något konstruktivt nu när man sörjer.

    Skriv dagbok till din mamma, börja baka, måla eller skulptera.

    Många mår bra om de kan skapa något så att de inte fastnar i sorgen och får svårare att komma ur den. Plantera blommor om du gillar det, skriv en bok som handlar om din sorg.

    Kram
  • Anonym (Vet)
    Thu 18 Jun 2020 23:34
    #14
    Anonym (sorgsen) skrev 2020-06-18 23:28:09 följande:

    Jag beklagar :(( 

    Jag pratar med henne i mitt huvud men blir efter ett tag så ledsen. Skriva brev kanske är bättre att göra för att få ner orden :(( 

    Graven känns overklig, jag bryter ihop när jag är där. Å det känns inte som att hon är där...

    Tack för att du delade med dig. 


    Graven är jobbig, brukar ta med änglar och katter och pryda graven med. Hon älskade dessa och det blir lättare med tiden.
  • Anonym (Vet)
    Thu 18 Jun 2020 23:40
    #18
    Anonym (sorgsen) skrev 2020-06-18 23:33:31 följande:

    Tack för dina tips. Jag har målat lite och faktiskt har det kännts bra att fokucera på något annat. Ja jag är rädd att jag fastnar i sorgen, jag känner att den är värre nu än för fem månader sen och blir orolig att jag hamnar i en depression. Jag har haft svårt att prata högt men det kanske är något som hjälper.


    Det är inte fel att prata med en kurator eller psykolog. Ibland har man så mycket tankar och känslor att det bara ärven röra på insidan. Ibland kan det vara skönt att bara få prata medan någon bara lyssnar. Man kommer i en dipp när dwt gäller högtider. Speciellt om de var viktiga för den som gick bort. Efter att mamma gick bort så blev inte julen som vanligt. Hon älskade den högtiden. Nu har vi det som en vanlig dag fast med presenter och godare mat.
  • Anonym (Vet)
    Thu 18 Jun 2020 23:40
    #19
    Anonym (sorgsen) skrev 2020-06-18 23:33:31 följande:

    Tack för dina tips. Jag har målat lite och faktiskt har det kännts bra att fokucera på något annat. Ja jag är rädd att jag fastnar i sorgen, jag känner att den är värre nu än för fem månader sen och blir orolig att jag hamnar i en depression. Jag har haft svårt att prata högt men det kanske är något som hjälper.


    Det är inte fel att prata med en kurator eller psykolog. Ibland har man så mycket tankar och känslor att det bara ärven röra på insidan. Ibland kan det vara skönt att bara få prata medan någon bara lyssnar. Man kommer i en dipp när dwt gäller högtider. Speciellt om de var viktiga för den som gick bort. Efter att mamma gick bort så blev inte julen som vanligt. Hon älskade den högtiden. Nu har vi det som en vanlig dag fast med presenter och godare mat.
  • Anonym (Vet)
    Thu 18 Jun 2020 23:40
    #20
    Anonym (sorgsen) skrev 2020-06-18 23:33:31 följande:

    Tack för dina tips. Jag har målat lite och faktiskt har det kännts bra att fokucera på något annat. Ja jag är rädd att jag fastnar i sorgen, jag känner att den är värre nu än för fem månader sen och blir orolig att jag hamnar i en depression. Jag har haft svårt att prata högt men det kanske är något som hjälper.


    Det är inte fel att prata med en kurator eller psykolog. Ibland har man så mycket tankar och känslor att det bara ärven röra på insidan. Ibland kan det vara skönt att bara få prata medan någon bara lyssnar. Man kommer i en dipp när dwt gäller högtider. Speciellt om de var viktiga för den som gick bort. Efter att mamma gick bort så blev inte julen som vanligt. Hon älskade den högtiden. Nu har vi det som en vanlig dag fast med presenter och godare mat.
  • Anonym (Vet)
    Thu 18 Jun 2020 23:54
    #28
    Anonym (E) skrev 2020-06-18 23:48:25 följande:

    Hej! Jag beklagar verkligen sorgen.

    Min mamma gick bort för 5 år sedan när jag var 21, också väldigt hastigt. Jag minns att jag tänkte mycket som dig. För min del så har livet aldrig blivit detsamma, MEN jag har lärt mig att leva med att mamma är borta. Jag börjar acceptera nu att jag aldrig kommer komma över hennes död. Jag har lärt mig att hantera det och acceptera livet efter henne. 5 månader är ingen lång tid att sörja. Alla är ju såklart olika men jag vet att jag började kunna känna glädje igen kanske 1,5 år efter att mamma gått bort. Minns att jag också kände en sån där bubbla, att jag hade fastnat. Man fastnar tills hjärnan och kroppen orkar ta sig ut ur den.

    Har du någon samtalskontakt? Är alltid skönt att kunna prata med någon, även om du kanske känner att du inte orkar.

    Sen tror jag det är bra att bara göra grejer även om man inte känner nån glädje, tex träffa vänner. Jag vet att jag bara satt och var med. Jag sa inte så mycket, men kom ändå hemifrån, såg nåt annat.

    Du kommer klara det här! Men det tar längre tid än vad man egentligen orkar med. Men det blir bättre. Kram!


    Ger dig en varm kram
  • Anonym (Vet)
    Fri 19 Jun 2020 18:08
    #49
    -1
    cerise81 skrev 2020-06-19 17:59:21 följande:

    Jag vet hur du känner, TS. Min mamma givk också hastigt bort, i december. Jag är enda barnet och min pappa gick bort när jag var liten aå allt det praktiska föll på mig. Nu när det är avklarat så börjar det känslomässiga komma ikapp mig. Mamma är det första jag tänker på när jag vaknar och det sista innan jag somnar. Hennes närvaro då är väldigt påtaglig. Ingen kände mig så bra som hon. Och det är nog det jag saknar mest. Just den villkorslösa kärleken och känslan av att vad jag än tänkte, sa eller gjorde så skulle hon alltid förstå och finnas där. Jag känner mig så vilsen utan mamma. Fundamentet i tillvaron. Skulle hon inte alltid vara här...? Vart ska jag ta vägen? Hur ska jag klara mig...?


    Vet vad du menar, man känner sig jätte vilsen.

    Man känner sig liten igen och man vill ha råd när det gäller saker.

    Förlorade min pappa för tio år sedan och jag vill än i dag ringa och fråga hur man lagar olika maträtter. Önskar att man kunde ringa och prata med dem som gått bort.

    Kram
Svar på tråden Min mamma dog för fem månader sen och sorgen är inte lättare :((