• Anonym (X)

    Hur mycket ansvar ska man ta för bonusbarn?

    Anonym (Xander) skrev 2020-07-01 11:39:42 följande:

    Varför skulle du ens sitta på landet utan bil med ditt barn när han jobbar?


    Jag trivs bra där! Jag älskar att vara där och min dotter också. Vi har haft väldigt sköna veckor där när det varit bara vi om dagarna. Jag älskar att vara på landet och inte behöva träffa så mycket folk. Det funkar ju inte för alla, men för mig passar det alldeles utmärkt.

    Tanken med hela flytten var att jag ska få en fin, skön miljö, lugn och ro, plugga hemifrån och inte behöva stressa iväg nånstans, få ägna mig åt mina intressen (baka, pyssla i trädgården, fixa med hemmet etc), få mer tid med min pojkvän och slippa farandet fram och tillbaka för båda oss, samt återhämta mig från min sjukdom. Dottern trivs också där och med friheten att kunna springa in och ut som hon vill. Drömsituation liksom.

    Nu i och med hans skeva förväntningar så skulle det istället kunna bli en mardrömssituation där jag är som obetald barnflicka utan tid och ro till ens mina studier. Trött och utmattad, irriterad på hans barn som jag från början hade en bra relation till, och med 0 tid till fritid och återhämtning och en återigen försämrad sjukdom i och med stressen.

    Så lite kan göra så mycket liksom. Förstår inte riktigt problemet med att ha barn på fritids. Så förskräckligt kan det väl inte vara där kan jag tycka.
  • Anonym (X)
    Anonym (Fundera över hans sommarupplägg) skrev 2020-07-01 12:01:04 följande:

    Eftersom han inte svarar på din fråga om hur han tänkt lösa sommaren tycker jag att du tar ansvar för din och din dotters sommar. Gör det ni brukar de veckor han jobbar. Meddela honom att du och dottern gör xxx from yyy och att ni därefter åker till zzz. Ni syns sedan igen när han har semester.


    Ja jag har redan bestämt att vi inte ens kommer att vara där barnveckorna nu under sommaren när han jobbar, så får han lösa det bäst han vill. Jag hade tänkt vara där från början eftersom det är där jag helst vill vara. Men nu när han sa så där så vill jag inte längre. Jag behöver semester, inte ta hand om hans barn mot min vilja, plocka, städa, laga mat till hela kullen, bli utmattad av ljudvolymen etc. Hade det inte varit nån förväntning och att barnen var där heldag nån gång hade det varit en annan sak, då hade det kunnat bli nåt mysigt av det, att jag tar med alla barn på utflykt t.ex. Hans antaganden och förväntningar tar ju sönder allt.
  • Anonym (X)
    Anonym (fr) skrev 2020-07-01 12:18:04 följande:

    Min erfarenhet är att barn har väldigt roligt på fritids. En sak kan väl vara om de vill leka med kompisar hemma i  stället, men det är kanske också något du behöver se upp med då i så fall, att deras kompisar förväntas hänga med på köpet också. 

    En annan sak är väl om de inte trivs på fritids men många föräldrar har ju inte ens möjlighet att välja. I ert fall hade väl barnen gått på fritids om det inte vore för den där idén om att du "ändå är hemma". Då blir de hemma på fel grunder. Så länge deras förälder arbetar så bör de gå på fritids. 


    Ja hade det varit mina barn hade det varit självklart att de går på fritids allihop. Men han har ju haft de två äldre hemma själva i ett år så jag förstår att han inte vill "tvinga" tillbaka dem (återigen förstår jag inte det hemska med fritids). Men den yngsta bör ju självklart gå på fritids tycker jag.
  • Anonym (X)
    Anonym (Fundera över hans sommarupplägg) skrev 2020-07-01 13:32:05 följande:

    Du svarade att du planerat om och inte kommer bo hos honom medan han jobbar. Bra där! Nu måste han lösa problemet med vem som ansvarar för barnen när de har sommarlov och han jobbar. Då får du ju också en fingervisning om hur saken kan lösas i höst.

    Du skrev något om att han tidigare jobbat hemifrån och låtit barnen härja fritt medan han låst in sig i arbetsrummet. Har han bytt jobb nu eller skulle han kunna fortsätta jobba hemifrån. Då löser det ju frågan om vem som ansvar för hans barn. Men din dotter borde ju fortsätta på förskolan för annars ska hon vara ensam på fm och försöka klara kaoset på em. Hur ska det lösas?

    Kan sambon skjutsa henne två gånger om dan mot att du plockar undan efter frukosten och den lagar middag,

    Under alla omständigheter tycker jag du ska satsa på Körkortsintensivkursen.


    Han jobbade hemifrån med barn för många år sen och tyckte att det fungerade, och tycker väl att det automatiskt ska fungera för mig också. Men han är bättre på att stänga av, vilket märks när han varit ledig och hemma. Då har han som jag skrev kunnat vara ute medan barnen härjar inne, eller stängt in sig på kontoret och ignorerat allt. Jag vet inte ens om han är medveten om saker som barnen gör när han inte ser, att hans yngsta gärna klättrar i fönstren när de är öppna t.ex.

    Han jobbar inte hemifrån nu hursomhelst, och kommer hem vid 17.

    Ja jag kan ju erbjuda något i gengäld mot att han skjutsar min dotter till/från förskolan, men det vill jag inte ska innebära att ha ensamt ansvar för hans tre hela eftermiddagen. Om jag är hemma och barnfri skulle ju förmodligen kunna hinna med lite städ/plock/disk/tvätt i pluggpauserna samt ev börja förbereda middag. Det blir ju en avlastning för honom och inte övermäktigt för mig.
  • Anonym (X)
    Anonym (fu) skrev 2020-07-01 16:23:19 följande:

    Jättebra ts.

    Har han inte löst barnomsorgen för sina barn ska du inte vara där och lösa hans problem. Han får ta konsekvenserna av sina beslut.


    Ja jag förstår inte riktigt resonemanget "du har semester och kommer ev att vara där så då kan du ta hand om mina tre barn hela dagarna medan jag jobbar isåfall". Inte ens en fråga liksom. Så avtändande.
  • Anonym (X)
    tvåbarnsfar skrev 2020-07-01 15:04:31 följande:

    Det låter som att du och din kille har väldigt olika definitioner på vad som menas med att barnen "klarar sig själva". Du verkar vara en ansvarstagande vuxen medan jag tyvärr inte kan säga detsamma om honom.

    Jag har själv väldigt svårt för föräldrar som låter sina barn härja/skrika/busa utan att göra något åt det. Att i ett sådant läge behöva vara den som själv griper in flera timmar om dagen trots att man själv har ett arbete att sköta är inte hållbart i längden.

    Du har börjat ställa dig själv rätt frågor, det märks i ditt resonemang och dina tankar. Tyvärr verkar du ju inte få mycket till svar. Svar som "han inte vet än, inget bestämt, får fundera etc" duger absolut inte. Det är, som en annan redan nämnt, bara en taktik för att förhala jobba frågor tills att det blir ett faktum.

    Förstår att det inte är lätt att ta upp frågan igen, men du måste göra det för din egen och för barnens skull. Föreslår att du gör det på ett sätt så att han inte kommer undan utan att ge ett konkret svar. Skulle råda dig att skriva ner alla viktiga frågeställningar på ett papper och sedan säga att ni måste sätta er ner och lösa ut dessa innan ni flyttar ihop. Det är frågor som:

    - Vem förväntas ta hand om hans barn om de blir sjuka? Kommer han att VAB:a (oavsett hut viktigt möte det är på jobbet den dagen etc) eller förväntas du göra det eftersom barnet "klarar sig själv" hemma?

    - Hur ska ditt barn kunna ta sig till fritids om detta blir aktuellt? Kommer din kille att lämna/hämta varje dag? Vilka tider i så fall?

    - Varför kan inte hans barn gå på fritids? Där träffar de massa kompisar så det är ingen uppoffring för dem, utan tvärtom.

    - Om barnen ska vara hemma, vad ska de sysselsätta sig med mellan kl 13 och att han kommer hem från jobbet? Ska de "bara springa omkring" utan tillsyn eller förväntas du hålla reda på dem? Om han inte har ett svar på denna mycket enkla men viktiga fråga måste du verkligen dra öronen åt dig.

    - Vad ska hans barn göra i sommar de veckor som du inte är där? Det kommer att ge en bra fingervisning om hur han planerar sitt liv. Om han inte har något bra svar på detta, och det bara är ett fåtal veckor kvar, då har han en enorm brist på planeringsförmåga vilket kommer att drabba dig på många sätt framöver.

    Om han inte kan ge tillfredställande svar på samtliga frågor måste du själv fundera på konsekvenserna av att ni flyttar ihop. Kommer det att vara värt det, för din egen och för ditt barns skull?

    OM du beslutar dig för att flytta ihop med honom, har du möjlighet att behålla din bostad ett tag till? Det skulle underlätta om du har den kvar om du flyttar in hos honom. Då kan du testa ett par månader och se hur det går. Om dina farhågor besannas så kan du enkelt komma tillbaks till ditt eget boende igen.

    Har du väl flyttat in "för gott" så blir detta mycket jobbigare, då du mitt i allt kaos med heltidsstudier och ansvar för 4 barn ska leta ny bostad. De pengarna du förlorar i extra boendekostnad dessa månader är en väldigt billig försäkring!


    Tack för dina kloka inlägg. Ja jag måste verkligen få svar på de här frågorna. Det blev tydligt i och med samtalet vi hade häromdagen om att han inte hade omsorgen för sina barn ordnad när de har sommarlov och han jobbar. Han verkar tro att det löser sig bara, med nån annans hjälp. Jag har under de 5år jag varit 100% ensamstående med mitt barn ALDRIG förlitat mig på att någon annan ska hjälpa mig lösa saker. Jag har fått anpassa allt efter henne, jobb etc, på egen hand. Skulle aldrig kommit på tanken att jag skulle jobba de veckorna som förskolan är stängd liksom och sen tänkt att nån annan säkert kan ta hand om henne då. Man kan aldrig bara anta att nån annan kan ta hand om omsorgen för ens barn(partner, ex eller vem det må vara) . Man kan fråga, eller de kan erbjuda sig, som han erbjudit sig att skjutsa mitt barn till och från förskolan. Men att utgå ifrån det är ju bara dumt, det skulle jag aldrig göra.
  • Anonym (X)
    Anonym (Stella) skrev 2020-07-01 13:31:40 följande:

    Men hur har du själv tänk lösa det här med förskolan för ditt barn? Eller tycker du inte förskola är viktigt för femåringar?


    Hon har varit hemma med mig ganska mycket när jag jobbat hemifrån i och med corona och det har funkat bra. Hon kan leka för sig själv långa stunder. Och ett tag utan förskola tills jag fixat körkortet/skaffat elcykel eller annat att köra henne med gör ju inte så mycket. Så jag kände ingen panik med förskoledelen, tills frågan om hans barn kom upp, att tanken var att de alla tre ska komma hem 13. Jobba/plugga med ett barn kan funka. 4 barn, nej. Nej nej nej. Nu har han ju erbjudit sig att skjutsa till förskolan men jag är rädd att det ska vara i utbyte mot omsorgen om hans tre barn. Jag kan ge annat i utbyte, städ/tvätt/disk/matlagning etc, men inte det.
  • Anonym (X)
    Anonym (.) skrev 2020-07-01 18:54:17 följande:

    Nej, det låter i så fall som ett dåligt byte rent arbetsmässigt. Har han barnen på heltid eller finns det en annan förälder de är hos också?


    Han har dem varannan vecka nu. Men mamman ska flytta närmare så att de är på cykelavstånd. De trivs bättre hos pappa tydligen så risken finns att det blir svängdörrar och att de är där betydligt oftare sen.
  • Anonym (X)
    Anonym (Vänta) skrev 2020-07-01 19:10:05 följande:

    Har du varit tydlig med att du INTE finns tillgänglig för hans barn under sommarlovet?

    Om jag var du så skulle jag nog typ säga ?jag vet att du inte löst sommarlovet ännu och vill bara vara tydlig med att jag INTE kommer ta hand om dina barn när du har semester?.

    Jag tror tyvärr att du annars kommer hamna i läget att han ett par dagar innan säger att han inye löst detta och återigen förväntar sig att du ska ta dem. Och då är det kanske svårt att säga nej.

    Flytta INTE innan du har kortkort. Ingenting säger att du faktiskt klarar eventuell intensivkurs. Det kan ta låååång tid att fixa körkortet.

    Jag som själv bor på landet anser också att det är en säkerhetsfråga. Bil skall alltid finnas hemma ifall akut situation där man snabbt behöver ta sig till sjukhus uppstår


    Jag har sagt att jag inte vet om jag kommer vara där ens de veckorna så jag hoppas att han inte räknar med mig då. Nu har mamman de äldre när han jobbar och den yngre går på förskolan till fredag, så hon kanske kan ha dem alla sen också. Förstår inte riktigt hur man inte tänkt på och löst sånt innan. Jag har alltid varit tvungen att ta semester de veckorna förskolan är stängd. Det har aldrig funnits nåt annat liksom. Och de flesta separerade med barn brukar ju samordna veckorna så att någon alltid har semester och kan ta barnen.
  • Anonym (X)

    Tog upp frågan om fritids igen. De har inte bestämt sig än. Undrar vad som krävs för att de ska bestämma sig för nåt. De två äldre kommer att komma hem iallafall och jag sa att det var ok men att jag inte kommer att vara tillgänglig.

    Jäkla viktig fråga liksom. Kommer jag behöva ta hand om tre barn (hur fina de än må vara) från kl13 får jag hoppa av en av kurserna och få halvt csn och då kommer jag oavsett om han kan skjutsa min dotter eller ej inte ha råd att ha henne på förskola.

Svar på tråden Hur mycket ansvar ska man ta för bonusbarn?