Anonym (G) skrev 2020-06-29 20:19:44 följande:
Intressant svar och det du skriver stämmer bra in på mig. Jag är otroligt konflikträdd egentligen. Denna kvinna var otrevlig mot mig direkt när jag börjsde på jobbet. Hon trdtsde nog ut. Märkte att jag var bräcklig och såg att det gick att köra med mig. Sedan har det fortsatt och eskalerar. Jag har varit tyst för att jag inte vill skapa konflikter på jobbet eller skvallra till chefen direkt. Eftersom jag varit tyst så tror alla att det varit bra mellan oss. Sedan går hon på mig en gång för mycket och jag reagerar starkt. Då blir jag utmålad som elak och omedgörlig. Jag är väldigt känslig men har låtit folk kliva på mig för mycket. Vet inte hur jag ska hantera situationen på jobbet.
De frågor du ställer är väldigt bra. Jag ät uppväxt i en dysfunktionell där jag bland annat låstes in och fick fysisk misshandel. Relationer över lag har jag haft svårt för även om jag har några vänner sedan flera år tillbaka. Jag har svårt att lita på människor och har låg djälvkändks trots min ålder och detta märker "gamar". I skolan hade jag precis samma roll dom idag.
Kanske dags att byts psykolog. Går hörs av andra du t omkti g mig också att det är avundsjuka men det är en klen tröst och hjälper inte mig.
Det jag kan fundera på är varför organisationer nöjer sig med och anpassar sig efter personer med narcissistisk störning. Är det för att människor lärt dig hur man ska hantera dessa besvärliga personer? Jag märker dom tydligt iom att jag ofta blir utsatt av just dem. Människor vet men vågar inte göra något.
Min vän blev inte slagen som barn (vad jag vet) men kommer helt klart från en dysfunktionell familj där ett syskon och en annan släkting fått bete sig väldigt gränslöst och hela familjen anpassade sig. Det tror jag format henne i mycket. Hon ställer ungefär samma fråga som dig och jag tänker att det finns olika svar. Det ena är att gamarna inte hackar där de får motstånd och därför märks de inte lika mycket för den som inte ger vika för dem. Jag kan själv tycka att det är jobbigt med konflikter men jag har inte tillnärmelsevis de problem min kompis berättar om med människor. Kanske är jag mindre utsatt eller så tar det helt enkelt inte lika hårt på mig när någon beter sig illa. Min väninna kan älta saker och oförätter i månader och det tror jag på något vis kör upp ett spår i hjärnan. Du förväntar dig att bli illa bemött och det är ungefär som grönt ljus till mobbarna. Kanske märker en organisation inte alls av narcissisterna som du, eller så är andra i organisationen också rädda att stå i skottgluggen. Narcissister kan dessutom vara duktiga på att få sin vilja igenom, kan tänka att det kan vara en fördel i vissa jobbsammanhang. Dock tror jag att mobbning på en arbetsplats nästan alltid vittnar om antingen svag ledning eller osäkerhet av något slag på arbetsplatsen. T.ex arbetsplatser där konkurrensen är hög, man är utbytbar osv. Tror inte det där händer i så hög grad i trygga arbetsmiljöer.
