Ni som gått tillbaka till ex

Mitt ex lämnade mig för en annan, en riktig bitch som slängde allt som var mitt men det hör inte hit.

Jag var totalt knäckt rätt länge men till slut gick jag vidare och träffade en annan man som jag snabbt flyttade ihop med. Då blev exet som förbyttes och insåg sitt misstag.

Det tog honom nåt år innan han till slut vann tillbaka mig.

Vi levde ihop ett par år till innan vi bröt. Idag vill han ha mig tillbaka, det kommer han troligen alltid vilja men nåt tredje försök blir det inte.

Jag tror det är svårt att få det bra igen, riktigt bra om man en gång brutit upp.

I mitt fall så vet jag att tanten han lämnade mig för aldrig var någon kärlek för honom utan ett desperat försök att komma ifrån mig just då. Jag har råkat läsa hennes kärleksbrev till honom där hon skriver att hon är ledsen över att vara hans andrahandsval, att hon vet att han inte är kär i henne utan i mig och att hon trots det älskar honom.

Hur ser det ut för er?

Allt beror väl på. Hur tog det slut? Var ni vänner efteråt? Har ni båda känslor kvar?. Hur längesen tog det slut? Hur länge var ni tillsammans?. Har någon av er just avslutat en relation?

Mkt som kan spela in. I de flesta fall fungerar det inte i längden men i vissa så blir det toppen. Allt beror på hur man kommuncierar och är beredd på att lösa gamla och nya konflikter. Har erat förhållande varit bra och det tog slut av naturliga orsaker så tror jag absolut det kan fungera. Det gäller att båda är öppna och ärliga om vad ni vill.

Allt beror väl på. Hur tog det slut? Var ni vänner efteråt? Har ni båda känslor kvar?. Hur längesen tog det slut? Hur länge var ni tillsammans?. Har någon av er just avslutat en relation?

Mkt som kan spela in. I de flesta fall fungerar det inte i längden men i vissa så blir det toppen. Allt beror på hur man kommuncierar och är beredd på att lösa gamla och nya konflikter. Har erat förhållande varit bra och det tog slut av naturliga orsaker så tror jag absolut det kan fungera. Det gäller att båda är öppna och ärliga om vad ni vill.

Första gången ett år utan kontakt, jag tog kontakt för jag var tvungen av en anledning, dock han som tog initiativ att träffas. Andra gången jag igen.

Han har dock tagit kontakt ganska många gånger efter båda uppbrotten och har velat prata, då har jag ignorerat honom.

Ja, vår relation var ganska barnslig tyvärr i relation till vår ålder.

Första gången ett år utan kontakt, jag tog kontakt för jag var tvungen av en anledning, dock han som tog initiativ att träffas. Andra gången jag igen.

Han har dock tagit kontakt ganska många gånger efter båda uppbrotten och har velat prata, då har jag ignorerat honom.

Ja, vår relation var ganska barnslig tyvärr i relation till vår ålder.

Vår andra relation var definitivt mycket bättre, men vi bråkade fortfarande alldeles för mycket, mest om skitsaker tyckte jag, men det blev väldigt intensivt. Blir lätt att det faller in i samma mönster om man inte tänker på det båda två hela tiden. Båda måste försöka se det som en ny relation isåfall tror jag och inte ta upp gammal skit, det är det som är svårt.

Definitivt blir det lättare att se de bra sidorna efter ett uppehåll. Ett tag kände jag för att mörda honom nästan :)

Nu saknar jag väldigt mycket med honom.

Sånt bråkade vi också om, men ofta var det mindre saker och saker vi stört oss på i vår förra relation.

På slutet var det så extremt. Han kunde störa sig enormt på att jag varit ute och festat när vi inte var ihop, samtidigt som han själv hade en annan tjej. Så ja svartsjuka fanns det med. Det är svårt.

Som vad? Min nya (8 mån) tycker att jag är alldeles för svartsjuk och säger ibland att han inte kommer orka med det. Jag håller verkligen inte med om det med tanke på saker han gör och säger.

Först kändes det bra. Allt var ju bekant och det kändes märkligt skönt med en person som allt kändes så hemtamt med, som förstod mina skämt, och gjorde skämt som jag förstod, som kysste mig på ett sätt jag kände igen, efter månader av halvdan dejting med främlingar.

Men snart kom de gamla problemen upp igen. Inget hade i grunden förändrats. Jag gjorde slut igen direkt.

Oj. Det där låter skitjobbigt. Jag har själv varit rätt svartsjuk när jag var yngre, men inte på den nivån. Jag har dock arbetat bort det mesta av min svartsjuka i äldre ålder. Det krävs nu ett reellt hot, typ att mitt ex ville hänga med tjejen han legat med under tiden vi inte var tillsammans på kvällarna och att vi skulle umgås alla tre också. Det kändes bara väldigt skumt.

Hans intention var säkert att hon och jag skulle bli kompisar eller liknande, men svårt att bli kompis till någon han hade sex med för ett par månader sedan.

Terapi, samt mer av ett eget liv har hjälpt. När vi var tillsammans första åren så var jag väldigt ensam, förutom honom hade jag bara några få människor i mitt liv.

En kompis hade berättat till sin mormor från Kurdistan att han funderade på att bli tillsammans med sitt ex igen. Mormor svarade då: "Man råkar väl inte äta baja 2 ggr??" Han: "va?" Mormor: "Ja men om du trodde att det du skulle äta var ngt gott, men så råkade det vara bajs, skulle du då äta samma sak igen? Han: "eh nej, vad äckligt!" Mormor: "precis! Ditt Ex är bajset! Ät det inte igen!"

Asgarvade då han berättade det! Men klok mormor :)

Ja, har man ingen annan än sin partner så blir man inte självständig i övrigt heller. Hela ens liv byggs upp runt partnern, vilket aldrig är bra.

Hon kanske skulle gå i egen terapi också.