HATAR min svärmor

Tacksam? Dels är det ett rätt naturligt tillstånd för far- och morföräldrar att se fram emot sina barnbarn. Det är normen. Isf borde de vara minst lika tacksamma över att ts öht skaffar barn.

Jag *hatar* att vara gravid, jag *hatar* att ha min kropp i fokus, och jag gillar inte svärmor överhuvudtaget. Det sista jag vill är att hon sitter och kommenterar och spekulerar kring min kropp - det är INTE hennes ensak överhuvudtaget och hon har ingen rätt att göra det. Det handlar om kvinnor som är dubbelt så gamla som oss - det är DE som behöver växa upp och skärpa sig. Det ska egentligen inte ens behövas en tillsägelse, de borde ha tillräckligt sunt förnuft för att inse att man Inte besöker sin son och hans respektive varje dag. Och när det har gått så långt att man behöver säga till på skarpen, ja då är den ENDA rimliga reaktionen faktiskt att skämmas och anpassa sig. INTE att bli sur och kränkt och anse sig ha rätt att behandla någon annans hem som sitt andra; någon annans upplevelse som sin.